Arkivet 2007
(Januari - Juni)

Stöld från sopbilar
Vagnhärad
En lördagsnatt i slutet av maj stals strålkastare och sidospeglar från tre sopbilar utanför Allrens lokaler i Vagnhärad. Stölden fick stora konsekvenser, måndagsmorgonen efter kunde inte renhållningsarbetarna ge sig ut på sina rundor i Trosa och Gnesta. Enligt Daniel Karlsson, platschef, så fick folk inte sina sopor hämtade i tid. Under veckan fick renhållningsarbetarna fullt upp med att ta igen den förlorade tiden, de körde extra hela veckan, även under kvällstid. Även tre andra lastbilar länsades vid stölden utanför Allren samma helg.
Källa: Södermanlands Nyheter (2007-05-28)
Tel: 0155-767 00
Hemsida: www.sn.se



Miss med miljöstyrande taxor
Gotland
Vid Tekniska nämndens möte beslutades kring förslaget på nya renhållningstaxor. Ett förslag som skulle innebära att alla kommer att få betala minst 1500 kronor i fasta avgifter mot dagens 800 kronor. Tyvärr missade nämnden helt den miljöstyrande effekten som taxorna kan och bör ha anser Mattias Lundström, Jonas Bornold och Daniel Bergvall (mp). Miljöpartiet de Gröna anser att taxorna ska användas som ett styrmedel, där det är dyrt att inte källsortera och billigt om man delar upp avfallet i fler fraktioner. De vill ha en låg fast avgift och ett högt kilopris. När det gäller tömningen skall de som bara behöver kvartals- eller halvårstömning gynnas framför de som har tömning varje vecka. Hushållen kommer i större utsträckning att avstå från att sortera då det inte belönas. När sopsorteringen blir bättre minskar kommunens intäkter, men det blir vinst i en högre återvinningsgrad med en renare fraktionsgrad, vilket leder till en lägre kostnad för bearbetning. De kräver även ett system som ska kunna säkra att inga obehöriga dumpar sopor i andras tunnor, t ex lås på tunnorna. Ett bra system för att erbjuda källsortering för turister är också viktigt för att nå målet.
Källa: Gotlandska.se (2007-05-27)
Tel: 0736-13 05 11
Hemsida: www.gotlandska.se



Jaba får nya lokaler
Sandviken
Det har varit invigning av det nya entreprenörshuset Galaxen i centrala Sandviken. En febril aktivitet råder på källarplanet, där jobbar ett tiotal funktionshindrade med att ta hand om kläder som Sandviksborna lämnat in till återvinning. Kläderna sorteras, tvättas, stryks och skickas till behövande i Baltikum eller säljs på Ånyomagasinet. Efter fyra år i en trång barack har Susanne Wallén på handikappomsorgens klädinsamling Jaba äntligen fått rymligare lokaler. Det är mycket större än där vi var förut och det är bra att ha Ånyo så nära anser hon. Jaba tvingades i höstas att dra ner på verksamheten på grund av trånga och dåliga lokaler. Men i december förra året fick de besked att de skulle få flytta in i Galaxen. I det nya huset ligger, förutom Jaba och Ånyo, även handikappomsorgens legotillverkning, nyföretagarrådgivningen Etablera, arbetsförmedlingen, delar av tillväxtkontoret, ett café samt en UF-butik där gymnasieskolans unga företagare kan sälja sina produkter. Jimmy Röstlund, Tillväxtnämndens ordförande, talade vid invigningen. Han hoppades att det här skulle bli startskottet till att Sandviken blir en mer intressant stad att bo i. Det är viktigt att centrum utvecklas även från det här hållet. Byggnaden har stått igenbommad sedan 2004, men nu hyr Sandvikens kommun in sig i fastigheten.
Källa: Gefle Dagblad (2007-05-26)
Tel: 026-15 96 00
Hemsida: www.gd.se



De nya sophusen är på plats
Sandviken
Sandvikenhus ställer under året ut hus för sopsortering, så kallade miljöhus, ca 40 stycken ska vara på plats innan årets slut. Även hyresgästerna på kulturminnesmärkta Gamla bruket ska kunna få sortera plast, papper och flaskor, men där får inte husen se ut hur som helst. Enligt Mats Hedman, Sandvikenhus, så har det gjorts en utredning med arkitekter och kulturfolk för att bestämma hur husen ska få se ut. För att de nya byggnaderna ska smälta in i den gamla bruksmiljön så har man tittat på gamla bilder. Vedbodar och grisbodar förr i tiden var röda trähus med svarta dörrar, och just så ser de nya miljöhusen ut. Det fem meter breda husen gick inte att köra in på området, Stålgatan på envåningsbruket var för smal, man fick använda en lyftkran som satte husen på plats. Anledningen till att Sandvikenhus valt färdiga byggnader är för att de är lätta att flytta på om bostadsområdet i framtiden behöver göras om.
Källa: Arbetarbladet (2007-05-26)
Tel: 026-15 93 00
Hemsida: www.arbetarbladet.se



Inbjudan till samråd
Hofors
Nu inbjuds Hoforsborna till samråd om Ovakos nya deponi som ska byggas på baksidan av Kulleberget, mellan Ovako och Hoforsbacken. Från och med måndagen den 28 maj ställs detaljplanen för området ut på biblioteket och byggservicekontoret. Sedan är det fritt fram för alla att komma med synpunkter. Ovako har behov av ett nytt område för att deponera sitt avfall på. Varje år uppgår det till ca 75 000 ton, största delen utgörs av slagg från ståltillverkningen, ca 35 000 ton. En del av slaggen kan återanvändas men det mesta måste läggas på en deponi. Den nuvarande deponin får bara användas fram till 2009. En del av friluftslivet kommer att beröras av den nya deponin. Idag finns det flera stigar och en skoterled i området som har förbindelse med Gästrikeleden. En ny stig kommer därför att anläggas så att man kan ta sig från området vid Hoforsbacken till Gästrikeleden. I det sydöstra hörnet av planområdet finns flera skyddsvärda växter, så det området ska skyddas från yttre påverkan och lämnas fritt för utveckling. Mitt i semestern, den 12 juli, får Hoforsborna chansen att öppet debattera detaljplanen för den nya deponin. Det är lite tokigt anser Eva Stigeberg-Larsson, planingenjör. Men det blev i juli för att byggservicekontoret skulle kunna vara med. Alla berörda har fått detaljplanen skickad till sig, främst olika föreningar som har verksamhet i området. På mötet kommer kommunen att finnas med, även en representant från Ovako.
Källa: Gefle Dagblad (2007-05-26)
Tel: 026-15 96 00
Hemsida: www.gd.se



Rivningsmaterial funnet på åsen
Romelåsen
Ett nästan 200 meter långt och flera meter brett stråk med blandat byggavfall har påträffats på åsen. Det var miljökontoret i Sjöbo som hittade rivningsmaterialet, de kontaktade sedan kollegorna i Skurup efter som det visade sig att fastigheten ligger på den sidan kommungränsen. Michael Horn, miljöchef, har varit ut och tittat på förhållandena. Kommunen misstänker att det kan ligga brott bakom det som skulle bli grund till en väg. Enligt fastighetsägaren var materialet tänkt att ligga som en grund under singeln. Det är tillåtet i vissa kommuner, men eftersom det inte var det här så kommer de att ta upp allting. Miljökontoret kan i det här fallet inte ha några synpunkter på om det går att bygga en väg på stället, däremot på vilket material som används vid anläggandet. Så länge det handlar om material som naturligt finns i miljön, t ex sten, jord och grus, så anser Michael Horn att det inte är några problem.
Källa: Ystads Allehanda (2007-05-25)
Tel: 0411-55 78 00
Hemsida: www.ystadsallehanda.se



Miljonbidrag till biogas
Naturvårdsverket ger 410 miljoner kronor i bidrag till klimatinvesteringsprogram, Klimp. Enligt Svenska Gasföreningen så har trenden de senaste åren varit att biogasen fått en allt större del av de samlade bidragen, ca 48 procent. Klimatinvesteringsprogrammen genomförs över hela landet och beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med 310 000 ton per år. Det statliga stödet till klimatinvesteringsprogrammen har haft stor betydelse anser Anders Mathiason, vd för Svenska Gasföreningen. Men stödet försvinner efter 2008, och vi hoppas att det positiva arbetet med att öka biogasproduktionen i landet följs upp med någon annan typ av stöd. Biogas som produceras av avfall, gödsel och slam löser både miljöproblem när det produceras och när det ersätter olja och bensin. Utsläppen från trafiken har ökat hela tiden, de tunga lastbilarna står för den största ökningen. Om diesel ersätts med naturgas kan koldioxidutsläppen sänkas med 20 procent, 80 procent om man kör på biogas. Biogasförsäljningen har ökat kraftigt i Sverige, 2006 var det en ökning med 47 procent, jämfört med 2005. Gas som drivmedel till bussar och personbilar har haft stort genomslag, men ännu har det inte varit ett alternativ för långväga transporter med tunga lastbilar. Genom användning av dual-fuel teknik och lagring av gas i flytande och komprimerad form blir bränslet även attraktivt för dessa transporter. Dual-fuel teknik innebär att dieseln kan ersättas med upp till 90 procent fordonsgas, motorn kan gå på både fordonsgas och diesel.
Källa: Era (2007-05-25)
Tel: 08-677 26 20
Hemsida: www.era.se



Maffians sopor ett stort problem
Italien
Sopberget har nu nått städerna i Neapelområdet, det finns ingenstans att göra av regionens sopor. I stora delar av Kampanien finns illegala soptippar och miljöfarligt avfall och hundratusentals ton med grovsopor ligger slängda utmed vägarna. Situationen är värre än någonsin anser Suzy Borrelli, som bor i ett fint bostadsområde i San Giorgio a Cremano. På en månad har ingen hämtat våra sopor, och det går knappt att komma in på gatan för alla sopberg. Den normala sophämtningen har ersatts av att invånarna bränner soporna direkt på gatan. Brandkåren i Neapel jobbar dubbla skift, men klarar inte av alla bränder som sker varje natt. Den lokala maffian, Camorran, kontrollerar sophämtningen i Neapel. Soporna har blivit en inkomstkälla för maffian och ett utmärkt sätt att infiltrera och kontrollera den lokala förvaltningen. Huvudproblemet i dag är att alla soptippar har stängts, de är antingen fulla eller har klassats som hälsofarliga. Det fanns bara en fungerande soptipp i Villaricca, men den har nu också stängts, den är full. Den ansvarige för sopfrågorna är chefen för civilförsvaret, Guido Bertolaso. Han varnade redan för tre månader sedan om den här situationen, och betonar nu de stora hälsorisker som de växande sopbergen för med sig. I sommarvärmen finns en uppenbar risk för en koleraepidemi. Att bränna soporna på plats är ingen lösning anser han. De orsakar mycket värre föroreningar än soptipparna. Trots den svåra krisen räknar han med att denna situation snart kommer att vara löst. Det kan bli aktuellt att öppna de gamla soptipparna som stängts av miljöskäl, något han kan göra över en natt. I Terzigno, som anses vara en lämplig plats för att ta emot soporna, protesterar invånarna. De har redan organiserat sig och ockuperar järnvägsstationen. Invånarna i den lilla kommunen Montecorvino kämpade länge för att få soptippen Parapoti stängd. Just den tippen vill nu civilförsvaret öppna igen, och protesterna haglar redan från miljövänner och det gröna partiet. Sanningen är att ingen vill ta hand om Neapels sopberg, inte ens Tysklands kraftvärmeverk. Tyskland sade nej eftersom Neapels inplastade sopbalar inte är källsorterade, vått och torrt avfall har blandats, vilket gör att balarna inte går att bränna på ett korrekt sätt.
Källa: Dagens Nyheter (2007-05-25)
Tel: 08-738 10 00
Hemsida: www.dn.se



Förslag för återvinning av datorskrot
USA
EIA, Electronic Industries Alliance, är på väg att ta fram ett förslag för återanvändning av elektroniska komponenter. Ett avtal som ska täcka tv-apparater, monitorer och datorer som säljs till konsumenter. Enligt Matthew Flanigan, vd för EIA, så är det den första landsomfattande planen i USA för att ta hand om elektroniskt skräp. Fem stater i USA har hittills stiftat lagar om hantering av elektroniska sopor och dessa skiljer sig mycket åt. Richard Goss, miljöansvarig på EIA, anser att det är viktigt att ta fram en nationell standard för hur soporna ska hanteras. Den nya planen går ut på att alla återförsäljare tar en avgift när produkterna köps, den ska täcka borttransport och demontering. Flera it-företag har infört olika typer av återvinningsprogram, tv-tillverkarna har dock dröjt med det. Många pc-tillverkare är nöjda med det nya avtalet. Matt Krupnick, chefsjurist på Dell, anser det vara ett sätt att nå nationell enighet om återvinning.
Källa: Computer Sweden (2007-05-25)
Tel: 08-453 61 00
Hemsida: www.computersweden.idg.se



Överfulla sopcontainrar
Malung
Problemen med överfulla sopcontainrar vid återvinningsstationerna fortsätter i många dalakommuner. Det fungerar inte med tömningen av de containrar som FTI, Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, ansvarar för. I Malung är det störst problem vid återvinningsstationen som ligger på brandstationsparkeringen. Enligt Hans-Göran Larsson, chef för tekniska förvaltningen, så har de pratat med FTI. De lovar att tömningen ska bli bättre och att det ska ske oftare. Men hittills har vi inte märkt något resultat. När containrarna blir fulla så ställer ambitiösa sopsorterare sitt avfall både på marken och hängande i påsar runt om. Sedan hjälper vinden och fåglarna till med spridningen. Det är bedrövligt att myndigheterna tvingar på invånarna nya åläggande och sedan inte klarar av sin bit av arbetet anser en missnöjd kommuninvånare.
Källa: Dalarnas Tidningar (2007-05-24)
Tel: 023-935 00
Hemsida: www.dalarnastidningar.se



Miljöbrott att elda i tunna
Erikslund
Någon eldade plastmuggar, papptallrikar och annat avfall i tunnan utanför Erikslunds Folkets Hus den 18 april. De hela resulterade i en gräsbrand och räddningstjänsten fick rycka ut. Bygg- och miljökontoret har polisanmält brasan som grovt miljöbrott. Polisen skickar anmälan vidare till miljöåklagaren, för en närmare bedömning av allvaret i händelsen.
Källa: Sundsvalls Tidning (2007-05-24)
Tel: 060-19 70 00
Hemsida: www.st.nu



Minskning av växthusgaserna tack vare fjärrvärme
Sverige
Sverige kan snabbare än beräknat nå sitt mål att minska utsläppen av växthusgaser med 4 procent till 2010. Detta tack vare att svenskar i högre utsträckning gör sig av med sina oljepannor. Naturvårdsverket ska inom kort, tillsammans med Energimyndigheten, lämna en rapport till regeringen om de svenska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser, även vilka åtgärder som kan komma att krävas för att ytterligare reducera dessa till 2020. Enligt Eva Jernbäcker, Naturvårdsverket, så har utfasningen av oljepannor gått betydligt snabbare under de senaste åren. De statliga bidragen för omställning från olja till fjärrvärme, värmepumpar och pelletspannor har skyndat på den här utvecklingen. Förtjänsten med mer fjärrvärme är att merparten kommer från olika träbränslen, avfall, värmepumpar och spillvärme. Utsläppen av metan från avfallsdeponierna har fortsatt att minska, även jordbruket har minskat sina utsläpp av metan och lustgas. Inom transportsektorn ökar fortfarande koldioxidutsläppen. Men det kommer in mer biodrivmedel, bland annat genom inblandning i både bensin och diesel. Det gör att utsläppen dämpas anser Eva Jernbäcker. Priset har varit den främsta drivkraften till att villaägare valt att fasa ut sina oljepannor anser Peter Dahl, marknadsansvarig på Svensk Fjärrvärme. Fjärrvärmens konkurrenskraft mot olja och el har ökat.
Källa: Dagens Miljö (2007-05-24)
Tel: 08-453 61 00
Hemsida: www.dagensmiljo.idg.se



Dumpning av oljerester
Gällivare
Rester av hydraulolja, glykol och oljefilter har dumpats vid gränsen till kommunens vattentäkt i Sarkasvaara. Slänten ned mot det nu kraftigt översvämmade myrmarksområdet är svartfärgad och vid vattenbrynet, och en bit ut i vattnet, ligger ett hundratal plastdunkar märkta med hydraulolja och glykol, uppblandade med stora välanvända oljefilter. Det är svårt att förstå hur någon kan göra så här anser Ulf Normark, miljö- och byggnämndens socialdemokratiska ordförande. De går inte att spåra var de kommer ifrån, då samtliga adresslappar på plastdunkarna är bortrivna. Enligt Lars Dyrlind, enhetschef för kommunens gator, vatten och anläggningar, så råder det inga tvivel om att det är ett företag som ligger bakom. Företagare ska lämna sitt oljeavfall till BDX miljöstation. Personal är nu ute för att grovsanera området, alla dumpade föremål plockas bort. Börjar man gräva i området så finns risk att man sprider föroreningar i stället för att få bort dem. Det vattenfyllda och förorenade området ansluter till Lina älv och gränsar till kommunens vattentäkt i Sarkasvaara. Vattentäkten ligger uppströms och det är konstaterat att den är utom fara. Men det finns en del sommarstugor nedströms där de boende brukar ta sitt dricksvatten från Lina älv. Det verkar inte vara mycket som har runnit, men olja i naturen är aldrig bra anser Börje Nilsson, miljöinspektör. Det kan bli aktuellt med en lokal marksanering. Miljöförvaltningen har polisanmält händelsen. Enligt Magnus Nilsson, miljöåklagare, så är det polisanmält som nedskräpning. Men han kommer även att ta ställning till brottsrubricering när han beslutar huruvida förundersökning ska inledas.
Källa: Norrländska Socialdemokraten (2007-05-24)
Tel: 0920-360 00
Hemsida: www.nsd.se



Världsmiljödagen har firats
Helsingborg
Helsingborgs invånare utgör mindre än en promille av hela världens befolkning. Trots denna lilla del utgör de både en del av problemet och lösningen till de ökande globala miljöproblemen. Den 5 juni firades Världsmiljödagen i Helsingborg, en dag då man lyfter upp världens miljö på kartan. Denna dag samordnas av FN, och har uppmärksammats sedan 1972. Årets tema var ”Melting Ice's A Hot Tropic”. I Helsingborg finns inga polarisar eller glaciärer, men Helsingborgarna tycker ändå det är viktigt att visa hur man kan hjälpa till för att stoppa smältningen. Trafik, energi, information, natur, avfall, klimat och miljö berör flera aktiviteter inom stadens förvaltningar. För att fånga in olika beröringspunkter med klimatet har flera av stadens förvaltningar samarbetat kring Världsmiljödagen. Man kan läsa mer om Världsmiljödagen på:
www.helsingborg.se/miljo
www.unep.org/wed/2007/english
Källa: Newsdesk (2007-05-28)
Tel: 08-644 89 50
Hemsida: www.newsdesk.se



Polis hamnade inför rätta
Kristianstad
Några sopspioner såg förra hösten en man som kom i bil och ställde en brun papperskassa vid containern för återvinning av förpackningar i hårdplast. De fotograferade både mannen och hans bil. Kassen innehöll en kattsandlåda i hårdplast. En sådan låda klassas som grovsopor och ska inte lämnas på en återvinningsstation för förpackningar. Bilen tillhörde en polisaspirant, som kallades till förhör och då delgavs misstanke om nedskräpning. Polisaspiranten berättade i rätten att han hade köpt en ny kattlåda, och kunde ha kastat den gamla lådan i allt-i-allocontainern som tillhör hyreshuset där han bor. Men eftersom han ville bidra till en bättre miljö så lämnade han kattlådan vid en återvinningscontainer för hårdplast. Kattlådan var dock för stor för luckan, så han valde att ställa den bredvid containern. Då kunde gubbarna som skulle hämta containern stoppa den i ett större hål, som han inte hade tillgång till. Det som han inte reflekterade över, och som ligger honom i fatet, är att det finns skyltar på återvinningsstationen som talar om att containern är avsedd för förpackningar av hårdplast, och inte för andra föremål. Kristian Augustsson, chefsåklagare, hävdar därmed att polisaspiranten varit oaktsam och därför ska dömas till böter för nedskräpning utomhus. Polisaspirantens försvarare, advokat Björn Attnarsson, håller dock inte med. Han menar att det skulle vara orimligt att döma polisaspiranten med hänsyn till syftet med hans agerande. Dom meddelas senare av Tingsrätten.
Källa: Kristianstadsbladet (2007-05-28)
Tel: 044-18 55 00
Hemsida: www.kristianstadsbladet.se



Mycket sopor slängs i naturen
Tierp
Trots att Gatmot, Tierps kommuns station för industriavfall och återvinning, har öppet alla vardagar, även efter arbetstid, kastas det mängder av sopor utefter avtagsvägen till Frebro. Avfallet ligger spritt i dikesrenarna, ett berg av utrangerat skräp, kläder, möbler, plast, medicinkartor och elektronik. Går man ned en bit på stigen bakom mötesfickan ligger det drivor av hushållsavfall i plastpåsar i lakvattnet nedanför. Enligt Ulf Blomquist, miljöinspektör, så har problemet funnits länge. Det händer också att man tippar sitt skräp direkt utanför grindarna när avfallsstationen är stängd. Johan Melin, på Gatmots återvinningsstation, bekräftar att trafiken efter stängningsdags är ett problem. De får mycket att städa upp och ta reda på när de kommer på morgonen. Till mötesfickan på Frebrovägen åker de någon gång i månaden och rensar, men det är snart likadant igen. För en tid sedan rapporterades att en hel villaoljetank tippats rätt över vägen så att det inte gick att ta sig fram. Enligt lag måste oljetankar demonteras och saneras av fackkunniga. Eftersom Gatmot ligger så nära så är det i det här fallet kommunens ansvar att städa upp anser Ulf Blomquist. Annars är det den enskildes eget ansvar, och i andra hand markägarens. Vid sidan om nedskräpningen finns också allvarliga miljökonsekvenser. Folk har gått in om nätterna och tömt containrar på ett hundratal kylar och frysar. De har sedan brutits sönder för att komma åt kompressorerna, all freon har då släppts ut och hela idén med insamlandet saboterats. Gatmot har både stängsel, grindar och bommar vid entrén, men tippen är helt öppen från baksidan vid Frebrovägen. Tankar har funnits på att stängsla in hela området, men nu är det knappast någon idé anser Ulf Blomquist. Deponin på Gatmot ska stängas 2008, den klarar inte EU:s hårdare krav på att vara helt tät. Kommunen ska i fortsättningen köpa deponitjänster på andra håll. Deponins förorenade jordmassor, gjutsand, asbest och annat industriavfall täcks då över. Men folks letande i containrarna lär knappast upphöra så länge återvinningsservicen finns kvar vid Gatmot, och därmed inte heller dumpningsbeteendet.
Källa: Uppsala Nya Tidning (2007-05-26)
Tel: 018-478 00 00
Hemsida: www.unt.se



Förbjudet att tvätta bilen hemma
Borlänge
Så här års börjar många bilägare tvätta sina bilar hemma på gården, men det är nog få som vet att det inte är tillåtet. Det står inte uttryckt i lagen men faller under allmänna hänsynsregler i miljöbalken. Enligt Helen Ryberg Berntsson, Miljökontoret, så är orsaken att vatten med miljöskadliga ämnen rinner ut i dagvattenbrunnarna. De är inte anslutna till något reningsverk, det smutsiga vattnet rinner därför orenat ned i bäckar och åar. I bilschampon och avfettningsmedel finns kemikalier som kan skada vattenlevande djur. Även milda tvättmedel och såpa innehåller skadliga ämnen. Förutom kemikalier innehåller tvättvattnet olja och tungmetaller som bly, kadmium och krom från bilen. När man använder kemikalier är man skyldig att använda sådana som är så ofarliga som möjligt för hälsa och miljö. Men även om man använder miljömärkta biltvättmedel ska inte vattnet släppas direkt i naturen. Några kontroller gör inte miljökontoret angående detta. Det har vi inga möjligheter till anser Helen Ryberg Berntsson. Men får vi in några klagomål och anmälningar så kontaktar vi bilägaren. Miljökontoret uppmanar bilägarna att använda gör-det-själv-hallar eller automatiska biltvättar. Där är avloppet kopplat till en oljeavskiljare, på större anläggningar sker dessutom ytterligare en rening av vattnet. De har också ofta återanvändning av vatten, vilket gör att förbrukningen av kemikalier och vatten minskar. Farligt avfall ska hushållen lämna på Fågelmyra återvinningscentral eller hos DAKA, Dala Specialavfall, på södra Backa industriområde.
Källa: Dalarnas Tidningar (2007-05-26)
Tel: 023-935 00
Hemsida: www.dalarnastidningar.se



Ludvika en av tio finalister
Ludvika
Förra året instiftade SAKAB AB något som heter AllFa-utmärkelsen. Syftet med utmärkelsen är att uppmuntra landets kommuner att samla in farligt avfall och därmed få bort miljögifter från egna deponier och naturen. SAKAB premierar den kommun som är bäst på att samla in farligt avfall, både kvantitativt och kvalitativt. Prissumman, som är öronmärkt för ytterligare förbättringar, är på 100 000 kronor. Den vinnande kommunen erhåller också en gratis plockanalys som kan användas att definiera innehållet i hushållsavfallet och utveckla miljöarbetet. Förra året var Skinnskatteberg den vinnande kommunen. Årets tio finalister är kommunerna i Ale, Arjeplog, Härryda, Kungälv, Ludvika, Norberg, Ockelbo, Strömstad, Söderhamn och Öckerö.
Källa: Dala-Demokraten (2007-05-26)
Tel: 023-475 00
Hemsida: www.dalademokraten.se



Återbäring av matrester
Gävle
Det var mycket folk utanför Läkerol Arena då avspärrningarna öppnades och jordsugna komposterare fick ta del av den jord som Gästrike Återvinnare erbjöd. Men jorden är ingen gåva, den är en återbäring. Jorden kommer nämligen från de bruna påsarna med matrester som de flesta lämnar i sophuset. Gästrikarna är väldigt bra på att källsortera och kompostera anser Michael Persson, chef för avfallsenheten på Gästrike Återvinnare. Enligt de beräkningar som har gjorts så är det bara 0,6 procent som blir felsorterat. Jordåterbäring innebär att alla som sorterar sina sopor har fått en kupong i brevlådan. Man beger sig sedan till utdelningsplatsen där man kan få en viss mängd jord. Det bjuds även på kaffe, och man kan få svar på sina frågor om återvinning. Enligt Michael Persson så brukar det bli en liten folkfest. Gästrike Återvinnare hade den här gången laddat upp med 500 ton jord.
Källa: Arbetarbladet (2007-05-25)
Tel: 026-15 93 00
Hemsida: www.arbetarbladet.se



Gasa med gott samvete i Ystad
Ystad
Nu har den första biogasmacken invigts i kommunen, E.ON svarar för pump och gas, Bil-Bengtsson för skötseln. Enligt Anders Nyman, E.ON gas, så är det den 18:e biogaspumpen som de har i drift i Sverige, totalt finns det 78 biogaspumpar i landet. Om man vill värna om miljön så är biogas det absolut bästa man kan köra på. Gasen består av metan, och tillverkas genom rötning av avfall, bäst är slakteriavfall. Den biogas som kan tankas på Bil-Bengtsson kommer från en rötningsanläggning vid Karpalund, öster om Kristianstad, och fraktas med lastbil till Ystad. I framtiden hoppas vi få gas från ett projekt i Snårestad, men det har försenats på grund av att slakteriet i närheten lades ner. Vilket är synd anser Anders Nyman, det är nämligen fettet som ger mest vid gasframställning genom rötning. Det var Ystads kommunalråd Thomas Lantz (m) som äran att göra den första tankningen, vilket han klarade alldeles utmärkt. För trots att det är komprimerad gas så är det egentligen ingen konst eller fara. Skulle munstycket inte sitta åt eller slangen skadas eller något annat som gör att gas läcker ut så stänger pumpen av.
Källa: Skånska Dagbladet (2007-05-25)
Tel: 040-660 55 00
Hemsida: www.skd.se



Bidrag för att minska klimatpåverkan
Botkyrka
Botkyrka får 1,95 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för projektet ”Mottagningsstation för organiskt avfall”. Projektet är en så kallad Guldklimp, en särskild effektiv åtgärd i ett klimatinvesteringsprogram som i övrigt inte beviljas bidrag. Det beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med 6300 ton per år. Mottagningsstationen möjliggör sluten behandling av regionens organiska avfall och ökad produktion av biogas för nyttjande som fordonsbränsle. De lokala klimatinvesteringarna är mycket viktiga för att minska utsläppen av växthusgaser anser Gunnel Horm, chef för Naturvårdsverkets enhet för investeringsprogram. I sin ansökan om stöd skrev Botkyrka följande: Mottagningsstation för organiskt avfall syftar till att möjliggöra sluten behandling av regionens organiska avfall för att minska utsläpp av växthusgaser. Producera mer biogas i befintliga bioreaktorer. En gas som kan nyttjas som drivmedel till fordon i Stockholmsregionen och möjliggöra att mer slam kan torkas på Himmerfjärdsverket. En mottagning av organiskt avfall på Himmerfjärdsverket medför ökade transporter lokalt, men en minskning av transporter av organiskt material regionalt i sydvästra Stockholm och östra Södermanland. Mer information finns på www.naturvardsverket.se/investering
Källa: Newsdesk (2007-05-25)
Tel: 08-644 89 50
Hemsida: www.newsdesk.se



Kiruna kommun anmäler Tekniska Verken
Kiruna
Värmeverket i Kiruna släpper ut för mycket kvicksilver i Luossajokki, en bäck som rinner ut i Torne älv. Nu har Miljö- och byggnämnden tagit ett beslut att anmäla det kommunala bolaget Tekniska Verken för misstänkt miljöbrott. Enligt Mats Lahti, miljöchef, så är orsaken att Tekniska Verken eldat med gamla halvförmultna sopor som legat på tippen under flera års tid. De gamla soporna har stört förbränningen och gjort att kvicksilverutsläppen blivit för höga. Miljö- och byggnämnden kräver även ett stopp för att lagra sopor på tippen under långa perioder.
Källa: Sveriges Radio P4 Norrbotten (2007-05-25)
Tel: 0920-24 48 00
Hemsida: www.sr.se/norrbotten



Flertalet återvinningsstationer på landsbygden kommer att avvecklas
Gällivare
Vid återvinningsstationerna lämnas produkter som omgärdas av ett producentansvar. Det innebär att tillverkaren av återvinningsklassade produkter ska se till att det återvinns, en kostnad som konsumenterna är med och betalar. Tillverkarna har organiserat sig i Materialbolagen som samlar in dessa produkter på återvinningsstationerna i landet. Men nu anser Materialbolagen att återvinningsstationerna i Nilivaara, Nattavaara och Skaulo är aktuella för avveckling, det är för låga volymer återvinningsbara produkter som lämnas in där. I Nattavaara väcker det här nu ilska och bestörtning. Man talar om att transporter inte ska ske onödigt långa sträckor av miljöskäl, men när det gäller sopor verkar milen inte ha någon betydelse anser Bertil Holmgren, Landsbygdsrådets tidigare ordförande. Vi ska betala Materialbolagen för något de inte tar något ansvar för. I Nattavaara är insamlingskärlen nästan alltid fulla och dåligt städade. Resultatet blir att kommunen får ta kostnaderna, vilket är lika med alla sopabonnenter i tätorten och på landsbygden. När kommunen tvingas ta ansvaret innebär det också högre kostnader per abonnent än om Materialbolagen gör det. Enligt Clary Persson, Landsbygdsrådets ordförande, så är det ett kommunalt ansvar att ordna med landsbygdsbefolkningens källsortering. Det är bedrövligt att man kan göra så här, det blir svårare för människor att ta ett miljöansvar. Vi kommer att ha styrelsemöte, och det här är en fråga vi kommer att ta upp med kommunen. Vid Gällivare kommun har beskedet också skapat oro för ökade kostnader i och med straffavgifter som hotar.
Källa: Norrbottens-Kuriren (2007-05-25)
Tel: 0920-375 00
Hemsida: www.kuriren.nu



Bidrag till biogassatsning
Eskilstuna
Eskilstuna får 6,3 miljoner kronor av Naturvårdsverket för att minska kommunens klimatpåverkan. Kommunen själv planerar att satsa totalt 25 miljoner kronor för att öka biogasproduktionen, och ca 12 miljoner kronor på nya biogasbussar. Satsningen beräknas minska Eskilstunas utsläpp av växthusgaser med 6920 ton per år . Den utökade biogasproduktionen väntas minska mängden avfall för förbränning, och gasen som produceras kommer att ersätta 1,4 miljoner liter fossila bränslen. Biogasbussarna kommer att ersätta dieselbussarna, de ska bytas ut i förtid under de kommande tre åren.
Källa: Eskilstuna-Kuriren (2007-05-24)
Tel: 016-15 60 00
Hemsida: www.ekuriren.se



Lite sopor leder till högre avgift
Gotland
Den 1 oktober införs ett nytt system för källsortering på Gotland. Då ska komposterbara sopor och brännbara sopor sorteras var för sig. Detta kräver en ny typ av renhållningstaxa, som nu har antagits av tekniska nämnden. Grundavgiften höjs - den ska täcka kostnader för information, drift och skötsel av återvinningsstationer, kapitalkostnader, hantering av farligt avfall och miljökontroll av deponier. En villaägare betalar idag 518 kronor per år, efter höjningen blir det 650 kronor. Den som enbart har sophämtning varje kvartal eller två gånger per år får en kraftig höjning. Enligt Bertil Klintbom, förvaltningschef, så kan det ju tyckas att det är att straffa de som ser till att det inte blir så mycket sopor. Men många tar hand om sina sopor på ett felaktigt sätt och eldar en massa skräp i tunnor och annat. För en normalfamilj blir det något lägre avgifter per år. Men att kompostera själv kommer inte att leda till någon lägre taxa med det nya systemet. Kjell Skalberg hoppas att på sikt få till en rötningsanläggning, och då kommer det att behövas volymer. Den nya soptaxan ska antas av kommunfullmäktige i juni, och ska införas successivt den 1 oktober. Det beräknas vara genomfört över hela ön under nästa år. Om det visar sig att soptaxan slår fel kan den omprövas efter ett år. Det är också möjligt att det går att införa någon form av dispens för dem som har lite sopor anser Kjell Skalberg. Men då ska Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen ha godkänt det sätt man tar hand om sina sopor på.
Källa: Helagotland.se (2007-05-24)
Tel: 0498-20 25 00
Hemsida: www.helagotland.se



Illegal soptipp vid Angsjön
Karlskoga
Slaktade bildelar, metallskrot, campingutrustning och lite andra sopor har påträffats i närheten av Jägmästarbron på den östra sidan av Angsjön. Med tanke på att finns goda möjligheter att bli av med sina grovsopor så är det förvånande att det dyker upp så många illegala soptippar. Vid Mosserudstippen har Karlskogaborna möjlighet att lämna sina grovsopor gratis, under förutsättning att de är sorterade. De har öppet sex dagar i veckan. Trots det är det alltför många som dumpar sopor ute i naturen. Enligt Kristin Södergren, miljöskyddsinspektör, så får de in flera klagomål på illegala soptippar varje månad. När vi får in en sådan anmälan åker vi ut till området och besiktar det, därefter vem som är fastighetsägare. Om det är möjligt också vem som har dumpat soporna. Om man upptäcker en illegal soptipp kan man kontakta Miljö- och hälsoskyddsavdelningen eller göra en anmälan till polisen.
Källa: Nya Wermlands-Tidningen (2007-05-24)
Tel: 054-19 90 00
Hemsida: www.nwt.se



Bättre ordning på återvinningsstationerna
Gällivare
Underhållet av insynsskydden som finns runt återvinningsstationerna är ett kommunalt ansvar. Under en längre tid har kommunen inte vidtagit några underhållsåtgärder vid vissa av dem, resultatet har blivit ett förfallet intryck. Enligt Lars Dyrlind, va-chef i Gällivare, har skador uppkommit i samband med tömning av containrarna. Då är det inte kommunen som ska åtgärda dem och stå för kostnaderna, utan det företag som handhar driften av anläggningen. Driftansvaret för återvinningsstationerna i Gällivare kommun har företaget Miljö och Teknik i Kangos. En uppgörelse har nu träffats som innebär att samtliga skadade och nedrivna insynsskydd ska åtgärdas. Det bör ske så fort som möjligt anser Lars Dyrlind. Även de av Boverket kritiserade containrarna, avsedda för återvinning av returpapper, med öppningar större än 120 mm ska bytas ut. En besiktning av samtliga återvinningsstationer i kommunen har nyligen genomförts av Miljökontoret, ett antal brister konstaterades. Den kan följas upp av ytterligare en granskning, som kan leda till föreläggande om åtgärder. Vissa brister finns även om det överlag är acceptabelt anser Kjell Sundvall, miljö- och byggchef i Gällivare. En ny syn kan bli aktuell om bristerna inte åtgärdas.
Källa: Norrbottens-Kuriren (2007-05-12)
Tel: 0920-375 00
Hemsida: www.kuriren.se



Inget samarbete om bortkastade saker
Perstorp
Arbetsträningsverkstaden Opalen vill få till stånd ett samarbete med det kommunala bolaget Nårab, Norra Åsbo Renhållnings AB. Ett samarbete som skulle innebära att Opalens personal placerades på Nårabs uppsamlingsställe för att ta hand om de saker som slängs. Sakerna skulle därefter repareras och säljas vidare, och intäkterna skulle täcka en del av Opalens kostnader. Nårab har hittills inte varit villig att nå någon överenskommelse. Det är ingen bra lösning anser Dan Waldemarson, vd på Nårab. Vi vill inte att någon annan går in i verksamheten, de övriga i personalen känner likadant. De har tidigare haft problem med människor som velat plocka med sig saker, folk verkar tro att det som slängs på uppsamlingsstället är allmän egendom. Med tanke på det kan det verka konstigt om Opalens personal får möjlighet att göra det anser Dan Waldemarson. Det skulle även fördyra verksamheten om de kommer efter arbetstid och vår personal måste vara kvar. Ökade kostnader kan påverka avgifterna för avfallshantering. Enligt Rolf Lundberg, kommundirektör, kommer kommunen att ta en ny diskussion med Nårab innan semestern. Han anser att det kastas mycket skräp som går att återanvända, och det är positivt om det skapas fler meningsfulla arbetsuppgifter. Nårab ägs av Klippan, Örkelljunga och Perstorps kommuner. Dan Waldemarson är medveten om att det kan bli som Perstorps kommun vill. En möjlighet är då att Nårabs personal plockar ut användbara saker och placerar dessa i en annan lokal, där sedan Opalens personal kan ta hand om det.
Källa: Norra Skåne (2007-05-10)
Tel: 0451-74 50 00
Hemsida: www.nsk.se



Mobil miljöstation
Stockholm
En mobil miljöstation för farligt avfall har börjat rulla i flera bostadsområden i Nacka. Nackaborna ska ha en förutsättning att både tänka och agera mer miljövänligt anser Anna Britta Nilsson, kommunen . Mobila miljöstationer finns redan i flera kommuner i länet, t ex Lidingö, Norrtälje, Sigtuna, Sundbyberg och Österåker. Den 12 maj startade försöket i Nacka, även under några helger i höst kommer den att rulla.
Källa: Sveriges Radio P4 Stockholm (2007-05-12)
Tel: 08-784 95 00
Hemsida: www.sr.se/stockholm



Invigning av biogasmack
Boden
Bodens avloppsreningsverk har sedan tidigare blandat matavfall med avloppsslam, som därefter rötats till gas. Nu har det varit invigning av en nybyggd anläggning där gasen förädlas. En 200 meter lång rörledning och en mack på gamla AB-området gör nu att gasen kan användas som fordonsbränsle. Roger Bohman (c), ordförande i tekniska utskottet, har haft en vision att Boden ska producera egen energi. Biogasmacken utgör ett steg på den vägen och ett startband för vidare satsningar. Nästa steg blir att skapa ett förtroende för gasen som drivmedel hos Bodens befolkning. Enligt Anders Mathiasson, Svenska Gasföreningen, är biogas ett av de bästa förnyelsebara bränslen som finns. Den står för 57 procent av de fordonsgaser som används i Sverige. I jämförelse med de fossila bränslen utgör dock gas fortfarande en bråkdel av de terawattimmar som används i fordon i Sverige. Om 20 procent av fordonsbränslena skulle vara biogas kunde 60 000 jobb skapas. Nästan all biogas idag görs av avloppsslam och matavfall, men det går att producera biogas från jordbruk och genom förgasning av biobränsle. Idag finns 240 biogasanläggningar i Sverige, men i många fall används inte gasen i fordon, utan till uppvärmning. Biogasmacken i Boden är den enda i Norrland som säljer till privatbilister. Största hindret mot ökad användning av biogas är dock infrastrukturen anser Anders Mathiasson. Man måste kunna köra gasbilar över hela landet. Lena Ek, europaparlamentariker, som var med vid invigningen av biogasmacken, tog upp kraven på låg moms för alternativa bränslen. Vi vill att människor ska köra med alternativa bränslen, men samtidigt skattar vi bort detta. Just nu är man mitt i den politiska fajten om momsen, men först ska de ha en debatt med finansen om saken.
Källa: Norrbottens-Kuriren (2007-05-12)
Tel: 0920-375 00
Hemsida: www.kuriren.nu



Varningsskyltar vid giftiga glasbrukstippar
Småland
Länsstyrelserna i Kronobergs och Kalmars län, Lessebo, Uppvidinge, Nybro och Emmaboda kommuner samt Glasbruksföreningen har det senaste året genomfört den första etappen av miljöundersökningar vid glasbruken, både aktiva och nedlagda. Undersökningarna av de gamla deponierna har gett förväntat resultat, tipparna innehåller höga halter av arsenik, bly och kadmium. Nybro kommun ser så allvarligt på resultatet att de nu går ut och varnar allmänheten. Invånarna i Gadderås, Flygsfors, Flerohopp, Orrefors, Pukeberg, Alsterbro och Målerås har fått brev med uppmaning att inte låta sina barn leka på glasbruksområdena, även om de är nedlagda sedan länge. Enligt Ulla-Britt Rundqvist, miljö- och hälsoskyddschef, kommer inte Lessebo kommun att skicka ut några brev. Däremot är rapporten, tillsammans med kartor, skickad till markägare och verksamhetsutövare. Det är nu upp till markägaren att markera tipparna med varningsskyltar. I kommunen har glasbruken Bergdala, Skruf, Strömbergshyttan, Kosta och Transjö undersökts. Vid de tre första bruken är kommunen markägare, de sistnämnda ligger på privatägd mark. I Kosta ligger deponin nedanför herrgården, länsstyrelsen har tillsynsansvaret. I Transjö finns tippen vid det gamla glasbruket. Gammalt avfall från Skrufs glasbruk ligger norr om bruket. Det tidigare glasbruket Strömbergshyttan lade sitt avfall på andra sidan av riksväg 25. I Bergdala finns två områden med föroreningar, en stor tipp norr om hyttan och en mindre öster om den.
Källa: Smålandsposten (2007-05-12)
Tel: 0470-77 05 00
Hemsida: www.smp.se



Invigning av en unik deponi
Hässleholm
Efter flera års intensivt arbete har Hässleholms Kretsloppscenter, före detta Vankiva avfallsanläggning, invigt en unik deponi för farligt avfall, en toppmodern avfallshantering. Där ska samlas allt avfall som är miljöfarligt och inte kan återvinnas, t ex bildskärmar, förbränningsaska, telefonstolpar och metallhydroxid. Men det vanligaste är förorenade jordmassor anser Leif Nilsson, vice vd på Härab, Hässleholms Renhållare AB. Det är en sällsynt modern deponi, eller ”sarkofag”, för miljöfarligt avfall. Den är tätad på ett sätt som gör att avfallet kan förvaras där i hundratals år utan att miljöfarliga ämnen läcker ut till grundvattnet. Deponin har kostat 22 miljoner att bygga, och beräknas kunna ta emot 10 000 ton avfall om året och totalt 40 000 kubikmeter. Det finns bara ett tiotal liknande anläggningar i Sverige, bland annat en i Helsingborg. Utvecklingen när det gäller avfallsdeponering har gått framåt i en rasande fart de senaste åren anser Leif Nilsson. Förr byggde man så tätt som det behövdes, idag bygger man alltid så tätt man bara kan.
Källa: Kristianstadsbladet (2007-05-12)
Tel: 044-18 55 00
Hemsida: www.kristianstadsbladet.se



Biogassatsningar är bra för klimatet
Uppsala
Biogasanvändning är viktig i omställningen till ett hållbart samhälle. Uppsala kommuns satsning leder till minskad klimatpåverkan anser Erik Danielsson och Tommy Högström. Det gör oss rustade för kostnadshöjningar på fossila bränslen. Snart är Uppsala inte längre världens nordligaste tankställe för biogas. Regeringens anslag till biogassatsningar leder till minst 70 nya gasmackar. Biogas blir ett nationellt bränsle med 130 tankställen. Biogas kan framställas av t ex reningsverksslam, gödsel och hushållens komposterbara avfall. Enligt Bo Persson är biogas ett utmärkt bränsle. Metangas som släpps ut i atmosfären är dock ett problem, men den metan som läcker från industriell hantering är försumbar. Det är värre med den metan som läcker från t ex gödselstackar. En minimering av metanutsläppen är ett viktigt arbete för alla biogasaktörer. Uppsala biogasanläggning, och även alla andra anläggningar, har daglig tillsyn med automatiskt larm vid minsta läckage. Genom att katalysatorer, motorer, tankar och ledningar regelbundet inspekteras så minimeras bussarnas utsläpp. Biogas är klimatvänligare än bensin eller diesel, så länge metanläckaget är under 15 procent. Med läckage på 1-2 procent, är biogasdrift åtta till femton gånger bättre än bensin eller diesel. Biogas minskar klimatpåverkan, oljeberoendet, ger nya arbetstillfällen och potentialen är enorm. När det gäller tråd- och spårbussar bör man fundera på vilken klimatpåverkan det skulle ha. Energimyndigheten slår fast att all tillkommande elanvändning ska räknas som marginalel, och all marginalel ska räknas som kolproducerad. Därmed skulle EU:s klimatmål motverkas av en omställning från biogas till eldrivna bussar. Om man däremot framför bussarna på biogas blir klimateffekten positiv. Uppsala kommun har lång erfarenhet av att driva en biogasanläggning. Uppsalbaserade Scandinavian Biogas har ett antal av landets ledande experter inom området. De har t ex fått uppdraget att bistå Kalifornien i utveckling av biogas för fordonsdrift.
Källa: Uppsala Nya Tidning (2007-05-12)
Tel: 018-478 00 00
Hemsida: www.unt.se



Insamling av förpackningar mycket bra
Katrineholm
Katrineholm kommun är ett föredöme när det gäller insamling av förpackningar. Totalt samlades det in nästan 2 300 ton förpackningar under 2006, 37 kilo per person jämfört med 31 kilo i riket. Enligt Ulla Krohn, FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, så beror det på hög miljömedvetenhet i kombination med ett bra insamlingssystem och många återvinningsstationer. När det gäller insamling av tidningar är det lite sämre, 34 kilo per person jämfört med 53 kilo i riket. Den låga insamlingen kan bero på att storstäderna drar upp riksgenomsnittet genom många gratistidningar och mera reklamutskick anser Ulla Krohn. Det fungerar bra vid stationerna och städningen är tillfredställande, framgår efter ett möte med kommunen och FTI. Man gick igenom läget vid samtliga 23 stationer och i några fall påtalades det att vissa behållare är i dåligt skick och i behov att bytas ut eller renoveras. Sex återvinningsstationer ska handikappanpassas före sommaren. I samband med att Lövåsen byggs ut kan en ny station bli aktuell. Stationerna i Flodafors och vid Djulö camping ska stängas under 2007, orsaken är att de används så lite att de inte är miljömässigt motiverade. Insamlingsbehållarna som finns vid vissa återvinningsstationer ska tas bort, de orsakar nedskräpningsproblem.
Källa: Katrineholms Kuriren (2007-05-11)
Tel: 0150-728 00
Hemsida: www.kkuriren.se



Förlängt avtal
Täby
SÖRAB, Söderhalls Renhållnings AB, bedriver idag verksamhet vid Hagby avfallsanläggning. De hanterar hushålls-, industri-, grov- och trädgårdsavfall samt farligt avfall. Täby kommun har tecknat ett avtal om anläggningsarrende med SÖRAB, ett avtal som gäller i 30 år, från den 1 juli 2007 fram till den 31 december 2036. Det innebär att kommunen upplåter området till SÖRAB, som ansvarar för och bekostar all drift och skötsel. Företaget har bland annat åtagit sig att återställa ett naturområde (en äldre deponi), sköta en rengöringsanläggning för lakvatten samt bekosta en dämning av Hagbyån. Arrendeavgiften till kommunen är 550 000 kronor per år.
Källa: Newsdesk (2007-05-11)
Tel: 08-644 89 50
Hemsida: www.newsdesk.se



Irritation mellan Reko och Tirab
Timrå/Sundsvall
I mitten av mars reagerade Reko på att Tirab hänvisade sina kunder till renhållningsanläggningen i Johannedal. Man har nu kompletterat sin skrivelse med att skicka en faktura till Timrå kommun på 300 000 kronor, det är den summa man räknat ut att Timråborna dumpat sopor för i Sundsvall. Reko anser att det är rimligt att anta att 10 procent av Timråborna använder Sundsvalls anläggningar, vilket innebär 1 800 besök per år. Från den siffran har man sedan dragit Sundsvallsbornas sopkastande i Timrå, beräknat till 600 besök per år. Reko finner också det anmärkningsvärt att Timrå har landets lägsta renhållningsavgift. Frågan som Martin Lidow, anläggningschef vid Reko, då ställer sig är om man åstadkommer det genom att vältra över kostnader på grannkommunerna. Timrå kommun har svarat på skrivelsen med att hänvisa till Tirab, det är de som äger och driver verksamheten vid återvinningscentralen. I och med det så vägrar man acceptera att Reko fakturerar kommunen. Kommunen vill inte heller gå med på att antalet besök av Timråbor vid Sundsvalls sopstationer har beräknats till 1 200, de anser att en grundligare analys måste göras. Kommunens svar förvånar Reko, enligt miljöbalken kan inte kommunen friskriva sig från renhållningsskyldighet och lämpa över den på en entreprenör. I sin skrivelse till Timrå kommun skriver Reko att de kommer att fakturera Timrå kommun ersättningsanspråken, sedan är det upp till kommunen att reglera det med sin entreprenör.
Källa: Dagbladet (2007-05-11)
Tel: 060-66 35 00
Hemsida: www.dagbladet.nu



Från aska till ”betong”
Göteborg
Chalmersforskaren Karin Karlfeldt har tagit fram en ny metod som gör att askan som blir kvar vid sopförbränning kan användas till fyllnadsmaterial i bland annat vägbyggen. Genom att blanda aska med vatten kan askan få egenskaper som liknar betong. Blandningen blir inte fullt så hållbar som betong, men det skulle kunna användas som byggnadsmaterial. Ett problem är dock att ”askbetongen” innehåller en mängd olika giftiga tungmetaller. Men det anser Karin Karlfeldt att det går att få bukt med. Genom att tvätta askan urlakas tungmetallerna, ur lakvattnet kan sedan tungmetallerna återvinnas. Så i stället för att använda sten, sand och grus kan man använda aska, förutsatt att den är stabil och inte släpper ut tungmetallerna. En metod som gör att man kan spara på naturresurserna. Karin Karlfeldt belönas med 100 000 kronor av en kommitté bestående av Chalmers, Göteborgs Universitet och Renova. I Sävenäs blir idag 20 procent av soporna kvar i form av aska efter förbränning.
Källa: Göteborgs-Posten (2007-05-10)
Tel: 031-62 40 00
Hemsida: www.gp.se



Ingen sophämtning på ojämna stenläggningar
Laholm
Kullerstensbelagda gränder är inte särskilt bra om man vill ha sina sopor hämtade. I Gamlebygränd i Laholm vägrar nu renhållningen att hämta de boendes sopkärl eftersom den ojämna stenläggningen sliter på arbetarnas kroppar. I stället får husägarna dra fram sopkärlen till Gamlebytorg, något som Lennart Karlsson och hans grannar är övertygade om kommer att ställa till problem i trafiken. Fredrik Nilsson, chef för renhållningen i Laholm, håller inte med. Han anser att det går att hitta lämpliga uppställningsplatser, och det viktigaste är att tänka på renhållningsarbetarna. Inför en inspektion senare i vår så ses nu sophämtningen över i hela kommunen.
Källa: Sveriges Radio Halland (2007-04-04)
Tel: 035-17 27 00
Hemsida: www.sr.se/halland



Böter om soporna hämtas
Norrköping
IL Recycling kan tvingas betala 50 000 kronor i böter om de fortsätter att hämta sopor hos en fastighetsägare efter den 30 mars. Fastighetsägaren har inte följt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om en god arbetsmiljö för sophämtarna. Det har konstaterats att sophämtarna riskerar att utsättas för förslitnings- och belastningsskador, som är orsakade av tunga lyft och obekväma arbetsrörelser när soporna hämtas. Gångvägen fram till soprummet består av kullerstenar, och det ska inte förekomma i hämtningsvägen. Första gången bristerna uppmärksammades var den 10 mars 2006. Ett uppföljningsbesök gjordes den 22 januari 2007 och bristerna fanns fortfarande kvar. Arbetsmiljöverket förbjuder därför företaget att hämta soporna om inte villkoren uppfylls, att förebygga arbetsskador hos sophämtarna. Fastighetsägarna är skyldiga att följa Arbetsmiljöverkets regler, om inte kan böter bli aktuellt. Enligt Gunnar Kilian, transportchef på IL Recycling, kommer soporna inte att hämtas förrän bristerna är åtgärdade. Fastighetsägaren har att välja på det eller att köra ut soporna till trottoaren, annars kommer tvångshämtning att ske av soporna. Men hans förhoppningar är goda, arbetet har redan påbörjats med de förebyggande insatserna.
Källa: Norrköpings Tidningar (2007-03-09)
Tel: 011-20 00 00
Hemsida: www.nt.se



Sophämtaren ser bakom fasaden
Stockholm
Mats Andersson, tidigare resande försäljare, jobbar idag som sophämtare. Då han i sitt gamla jobb skulle bli tvungen att byta distrikt hoppade han av. När hemkommunen Ekerö annonserade ut en tjänst som soptömmare tvekade han inte att söka den. Och det är inget han ångrar idag, han trivs och gillar det han gör. Hans arbetsdag börjar klockan sex på morgonen, då sätter han sig i sopbilen för att åka iväg och tömma de tunnor med hushållsavfall som invånarna på Färingsö vill bli av med. Enligt Mats Andersson så rymmer jobbet fler mänskliga kontakter än vad han kunde föreställa sig. När sociala möten i vardagen blir allt färre tror han att sophämtarna blir en ventil för många. Folk som är hemma vill gärna prata med "sopgubben" om allt möjligt. Han tycker att jobbet är fritt, ett av de få där man fortfarande kan påverka arbetstakten. Enda kravet är att tunnorna ska vara tömda till klockan tio på kvällen. En sophämtare får en unik inblick i vad människor slänger, vilket säger ganska mycket om vilka de är. Det kan vara en förklaring till den nedlåtande attityd som folk länge hade mot yrket, folk ville ha sina hemligheter för sig själva. Förut var sopor bara sopor, idag är det en råvara som kan användas. Många inser inte att soporna har ett värde. En del människor är väldigt dåliga på att paketera sina sopor. I Ekerö kommun finns fattiga delar, rika villaområden och ännu mer förnäma kvarter intill Drottningholms slott. Ju närmare sophämtarna kommer de rika miljöerna, desto sämre är folk på att paketera sina sopor, där vräks allt bara ner i tunnorna. Vad det beror på har Mats Andersson ingen aning om. Utan sophämtarna skulle samhället kollapsa på några veckor. När ett fackförbund nyligen vägrade att låta sopor hämtas från en krog i Göteborg, som inte ville teckna kollektivavtal, fick kommunen snabbt beordra tvångshämtning av avfallet. Det fanns annars risk för att sanitär fara skulle uppstå. Sophämtare har haft och har fortfarande låg status. Mycket handlar om fördomar, jobbet är inte alls så smutsigt som folk tror. För Mats Andersson är det viktigt att göra en insats för miljön. Han sopsorterar själv glas, plastflaskor och metallburkar, vilket alla borde göra. Sämsta soporna är de som innehåller glas, metallburkar och annat. För sophämtare ställer det inte till så mycket problem, men längre fram i kedjan är det besvärligt. När det bränns blir det rester som förstör förbränningsanläggningarna. Bästa soporna är de som är väl paketerade så att de inte läcker. Då inte soporna är ordentligt inslagna så kan en del tunnor lukta väldigt illa och fluglarver kan krypa på locket. Mats Andersson är inte det minsta rädd för att bli sjuk av kontakten med soporna. Han har varit frisk ända sen han började jobbet för knappt ett år sedan. I början av 1960-talet hämtades tunnorna med hushållsavfallet med traktor och släp. Tunnorna lyftes upp på flaket utan några hjälpmedel. Tjugo år senare var det ersatt med en modern sopbil där plastkassar med matrester pressades samman för att ta mindre plats. Idag ser allt lite annorlunda ut och Mats Andersson vet vad som händer med soporna, det visste han inte som yngre.
Källa: Dagens Nyheter (2007-02-08)
Tel: 08-738 10 00
Hemsida: www.dn.se



Planering av ett nytt kraftvärmeverk
Sigtuna
Stockholmsregionen växer och därmed energibehovet. Fortum Värme avser därför att ansöka om tillstånd för att uppföra och driva ett nytt avfallseldat kraftvärmeverk intill den nuvarande anläggningen i Brista. Det nya kraftvärmeverket ska kunna behandla 240 000 ton avfall per år, vilket ger ca 57 MW värme och 20 MW el. Anläggningen beräknas vara i drift vid årsskiftet 2010-2011. Utbyggnaden av Bristaverket är en av Fortum Värmes största satsningar under de kommande åren, en investering i miljardklass. Med det nya kraftvärmeverket kommer de att kunna producera fjärrvärme och el av avfallet. Ett bidrag till ett uthålligare samhälle anser Anders Egelrud, vd vid Fortum Värme. För att kunna skapa en säkrare, billigare och miljömässigt bättre energiförsörjning är det nya kraftvärmeverket ett viktigt steg i detta arbete. Beslutet att lokalisera ett nytt kraftvärmeverk till Sigtuna motiveras av att det redan finns ett kraftvärmeverk i Brista, men också av närheten till Ragn-Sells närliggande avfallsbehandlingsanläggning. Fortum har lång erfarenhet av energiutvinning ur avfall i Högdalens kraftvärmeverk i södra Stockholm. Ökad fjärrvärmeanvändning är en viktig del i deras långsiktiga strävan att åstadkomma en koldioxidneutral energiförsörjning på alla orter där de är verksamma. Fjärrvärmen utgör en central del av Stockholms energiförsörjning och varje år väljer kunder att ansluta sig till Fortums fjärrvärmenät. Behovet av el och fjärrvärme ökar genom nybyggnad, men också genom att ett stort antal fastighetsägare går över till fjärrvärme för befintliga fastigheter. Fortum Värme tillverkar fjärrvärme som täcker nästan 75 procent av uppvärmningsbehovet i Stockholm.
Källa: Era (2007-05-02)
Tel: 08-677 26 20
Hemsida: www.era.se



Sopberget växer
Vrena
Nu har sopberget delat Vrena i två läger, motståndarna vill stoppa verksamheten och andra hoppas att soporna ger Vrena jobb. Många har hört av sig Nyköpings kommun och bett miljökontoret att göra noggranna kontroller av verksamheten. Det här området är inte avsett att vara en sopstation anser Gunilla Hugsén, en av dem som protesterar mot sophanteringen. Det luktar fruktansvärt ibland. Värre var det förr när fabriken var igång och det luktade svavel tycker Gunilla Gustavsson. Men hon hoppas att inte soporna drar till sig några råttor.
Källa: Södermanlands Nyheter
Tel: 0155-767 00
Hemsida: www.sn.se



Utbyggnad av bilåtervinningen tillstyrks
Knivsta
Knivsta kommuns bygg- och miljönämnd tillstyrker utbyggnaden av bilåtervinningen i Östuna. Ett beslut som nämndens ordförande Ulla Larsson (c) är mycket nöjd med. Det innebär arbetstillfällen som är ett viktigt bidrag till en levande landsbygd. Det var en nästan enig nämnd som röstade för att företaget skulle få tredubbla ytan för återvinning av bilar, Kenneth Gunna reserverade sig mot beslutet. Enligt Jan Andersson, delägare i Upplands Bildemontering AB, vill företaget samla återvinningen av skrotbilar på ett ställe och skapa en rationell, miljösäker hantering. Ett antal grannar har dock några synpunkter som handlar om miljöpåverkan, buller ökad trafiktillströmning och att verksamheten inte passar in i landskapet. Jan Andersson tonar ned den nya anläggningens påverkan på miljön. När bilarna klassas som farligt avfall, innan de är tömda på vätskor och annat miljöfarligt, är säkerheten enorm och vi arbetar i slutna system. Att trafiken kan komma att öka något medger han, men inte något dramatiskt. Mycket av handeln med reservdelar sker över Internet och det mesta levereras med hjälp av postorder.
Källa: Uppsala Nya Tidning (2007-04-25)
Tel: 018-478 00 00
Hemsida: www.unt.se



Klagomål på dålig lukt
Göteborg
Renovas komposteringsanläggning på Marieholm får fortsätta sin verksamhet som tidigare. Det anser Miljönämnden i ett remissvar till Länsstyrelsen. Med anledning av omgivningens klagomål så ansökte Renova hos Länsstyrelsen om ett nytt tillstånd för sin komposteringsanläggning. Länsstyrelsen bad då om ett remissvar, bland annat från Göteborgs miljönämnd. Den politiska majoriteten i miljönämnden, (s), (v), (mp), beslutade vid det senaste mötet att Marieholmsanläggningen får fortsätta sin verksamhet. Den politiska minoriteten, allianspartierna, röstade dock emot, med hänvisning till klagomålen gällande dålig lukt. Det finns inga konkreta mätetal i exakta siffror att hänvisa till när det gäller hur illa någonting luktar, så det är en besvärlig situation anser Ingvar Göran, miljöförvaltningens närmiljöavdelning. Det här handlar om en sötsur doft som inte är angenäm, men frågan är hur störande den är. En samfällighetsförening i Hjällbo har länge haft kritiska synpunkter på den dåliga lukten, de har ett permanent klagomål liggande hos miljöförvaltningen. Klagomålen fick miljönämnden att redan 2003 förelägga Renova att långsiktigt undanröja den dåliga lukten i omgivningen. Enligt Ingvar Göran så har det sedan dess vidtagits flera åtgärder och lukten har periodvis blivit bättre. Men under mars och april har problemen ökat igen. Miljöförvaltningen hoppas att på lång sikt kunna byta metod att ta hand om det biologiska avfallet. En ansökan är inlämnad till staten om KLIMP-pengar, ett bidrag som till 30 procent skulle finansiera en kompletterande , sluten rötningsanläggning. En sådan anläggning blir inte bara luktfri, den bidrar också till biogas som kan omvandlas till energi, samt med en restprodukt som är lika näringsrik som efter kompostering. Drygt 100 miljoner kronor beräknas anläggningen kosta.
Källa: Vårt Göteborg (2007-04-12)
Tel: 031-61 10 14
Hemsida: www.vartgoteborg.se



Kunskaper om biogas via privat företag
Linköping
Tekniska Verkens vd Stig Holm säljer bolagets kunskaper om biogas på en internationell marknad via sitt privata företag SBI, Swedish Biogas International AB. Anledningen är att lagen inte tillåter ett kommunalt bolag att agera utanför kommungränsen. Nu tillåter samma bolagspolitiker att Tekniska Verken får exportera sina miljökunskaper, men i kommunägd regi. Lagläget är oklart när det gäller vad man får eller inte får göra vid tjänsteexport anser Gösta Gustavsson, centerns kommunalråd. Men vi har inte bytt kurs, vi vet vad vi vill, men inte alltid hur vi ska nå dit. Kommunledningen provar en privatiserad och en offentligägd affärsmodell, dock inte på grund av kritiken mot det privata SBI. Det gäller att hitta en balans mellan lagens gränser och våra politiska miljömål. SBI ägs sedan 2005 av Stig Holm. Av omsättningen går 97 procent till SBI, resten till Tekniska Verken. Bolaget vill sälja kunskap över hela världen och tjänar då pengar på kommunal biogasteknik framtagen av Tekniska Verken med ett patent från Stig Holm i botten. Den andra satsningen på världsmarknaden sker i Tekniska Verkens kommunägda regi. Affärsidén bottnar i bolagets erfarenheter och kunnande om avfallshantering och energiutvinning. Gösta Gustavsson kan tänka sig att privatisera miljökunskaperna om inte den kommunägda varianten tillåter försäljning och export. Då kommer det att bli ett liknande licensavtal som med SBI.
Källa: Östgöta Correspondenten (2007-04-16)
Tel: 013-28 00 00
Hemsida: www.corren.se



Nej till ny miljöstation
Arjeplog
Miljö-, Bygg- och Räddningsnämnden säger nej till en ny miljöstation vid vägskälet Örnvik/Norra Bergnäs, en station för förpackningar/tidningar och farligt avfall. De anser att miljöstationer bör anläggas i närheten av bebyggelse för att undvika nedskräpning. Erfarenheter från befintliga stationer visar att osorterat avfall lämnas på marken. Enligt John Sundström, ordförande i MBR-nämnden, så är de positiva till att inrätta miljöstationer runt om i kommunen. Men de vill ha dem i anslutning till bebyggelse, där det finns en viss tillsyn
Källa: Piteå-Tidningen (2007-04-18)
Tel: 0911-645 00
Hemsida: www.pitea-tidningen.se



Tippen får vara kvar 2 år till
Svenstad
Politikerna i kommunstyrelsen har beslutat att arrendet för Svenstads Kretsloppsanläggning ska förlängas i två år till eftersom det saknas alternativ. Nuvarande kontrakt skulle ha gått ut vid nyår, men förlängs nu till 2010. Tippen ligger på privat mark och markägaren Sven Paulsson får 250 000 kronor per år i arrendeavgift. Det är pengar som kommunen betalar, men som de får full kostnadstäckning för från NSR, Nordvästra Skånes Renhållningsbolag. Tommy Ström, tillförordnad teknisk chef, anser att Svenstad inte duger som en permanent lösning, den geografiska placeringen är inte bra. Under årens lopp har Tommy Ström och en rad andra tjänstemän och politiker tittat på alternativa placeringar, bland annat tippen i Grevie, Båstadstippen i dalaområdet och det nu övergivna stenbrottet som ligger nära Båstads östra infart. Men fortfarande har de inte kunnat presentera något permanent alternativ till Svenstad, så de var tvungna att förlänga avtalet. Anne Kjellberg (s) och Janet Gunnarsson (c) reserverade sig mot beslutet. Socialdemokraterna ville att en markbytesaffär skulle prövas i kommunfullmäktige i slutet av arrendet, vilket skulle innebära att Sven Paulsson skulle kunna få tillgång till det närbelägna området där kommunens fallfärdiga gård finns. Därefter skulle tippen köpas av kommunen och NSR skulle förvärva den. En sådan affär var nära för några år sedan, men gick om intet då Anne Kjellberg anade oråd. Enligt henne så är det här bara en förhalningstaktik där kommunledningen vill använda marken kring den gamla gården för en kommande golfbana kring Norrvikenområdet. Bertil Mattsson (bp), kommunstyrelsens ordförande, anser att förlängstiden på två år för tippen är nödvändig. Den tiden behövs för att ta fram ett alternativ till Svenstad.
Källa: Helsingborgs Dagblad (2007-04-19)
Tel: 020-23 24 00
Hemsida: www.hd.se



Tippen fortfarande inte övertäckt
Ängelholm
För drygt ett och ett halvt år sedan började den gamla soptippen på Södra Utmarken att täckas över med lera, ett arbete som skulle ta några månader att utföra. Leran skulle hindra att regnvatten förde med sig tungmetaller, syror och andra miljögifter ut i området. Men tippen är fortfarande inte övertäckt. Därför har några grannar skrivit ett brev till miljökontoret, länsstyrelsen och NSR, Nordvästra Skånes Renhållnings AB – de är oroliga över miljön. Tippen lades ner 1966, då hade den varit i bruk i drygt 30 år. Hushållsavfall, industriavfall och miljöfarligt avfall har dumpats där under åren. Enligt Magnus Lindsjö, NSR, så är anledningen till att arbetet avstannat att det saknas material att täcka den med. Vi väntar på att få in schaktmassor som ska läggas ovanpå leran, det behövs 40 000 kubikmeter för att slutföra övertäckningen. Det byggs en hel del, men entreprenörerna lägger hellre materialet i bullervallar eftersom det är billigare än att köra det till NSR. Vi har inte råd att hämta det själva, det är budgeterat drygt 2 miljoner kronor till sluttäckningen. Fyra gånger om året tas prover i bäcken som rinner förbi, resultatet visar att det inte är någon större påverkan från deponin. Så någon fara miljön är det inte enligt Magnus Lindsjö. Det har gjorts provgropsgrävningar uppe på deponin och de massor som täcker avfallet idag är tillräckligt tjocka för att allmänheten inte ska utsättas för några farliga ämnen. Han kan dock inte säga när övertäckningen av soptippen kan vara klar, i väntan på schaktmassor blir den liggande i nuvarande skick. Björn Berséus, miljöchef på kommunen, är inte orolig för att övertäckningen av tippen dröjer. Vi har ett kontrollprogram och tar prover, de visar inte på några höga värden. Det är ingen fara för miljön.
Källa: Helsingborgs Dagblad (2007-04-22)
Tel: 020-23 24 00
Hemsida: www.hd.se



Natriumsulfat får vara kvar
Åstorp
Bygg- och miljönämnden har beslutat att förelägga Svensk Jordförbättring ett miljonvite om företaget inte forslar bort natriumsulfatet från den svartbyggda deponin vid Norra Vallgatan. Senast den 15 april skulle företaget ha forslat bort ”avfall och annat material som kan leda till olägenhet för människors hälsa och miljö”. Länsstyrelsen upphäver nu beslutet, skälet är att föreläggandet inte är tillräckligt tydligt formulerat. Den som får föreläggandet måste veta exakt vad man förväntas göra, kommunen måste precisera sig anser Anna Månsson, förvaltningsavdelningens rättssektion på Länsstyrelsen. De måste tala om vad det är för ”avfall och annat material” de vill att Svensk Jordförbättring ska forsla bort. I både miljönämndens, länsstyrelsens och miljödomstolens tidigare beslut stod det uttryckligen att föreläggandet gällde natriumsulfatet, men det beslutet har kommunen själv ogiltigförklarat efter schabblet med fastighetsbeteckningarna. Det är inte sakinnehållet i överklagandet från Svensk Jordförbättring som fått länsstyrelsen att upphäva kommunens föreläggande. Företaget förde inte fram några argument som var nya i förhållande till dem man presenterade inför länsstyrelsen och miljödomstolen förra hösten. Länsstyrelsens beslut innebär att Svensk Jordförbättring får den respit man begärde, fram till 15 juni, med att flytta natriumsulfatet från Norra Vallgatan.
Källa: Helsingborgs Dagblad (2007-04-21)
Tel: 020-23 24 00
Hemsida: www.hd.se



Stor kostnad att driva soptip
Landskrona
LSR, Landskrona Svalövs Renhållnings AB, kan komma att avveckla sin egen soptipp och deponera på annan ort. Planerna att gräva ut gamla sopor ifrågasätts också av kostnadsskäl. 1,3 miljoner kubikmeter sopor har LSR tillstånd från miljödomstolen att behandla på 2000-talets sätt. ”Landfill mining”, utgrävning av soptippen och källsortering, skulle göra tippen användbar i ytterligare 50 år. Men kostnaderna är så stora att en så pass stor utgrävning inte är motiverad anser Jonny Meerwald, driftchef vid LSR. Något som också har framförts till politikerna. Enligt Göran Nyström (s), styrelseordförande, så har styrelsen inte tagit ställning än. Men ”landfill mining” är mer ekonomiskt och miljömässigt mer gynnsamt än en ny deponi. Kostnaderna för en utgrävning uppskattas till ca 200 miljoner kronor, en uppskattning som dock är väldigt osäker. På tippen har man deponerat hushållsavfall sedan 50- eller 60-talet. Det är gammalt utfyllnadsområde, så det är osäkert vad man kan stöta på när man gräver. Avfallsmarknaden har blivit allt tuffare anser Jonny Meerwald. Ökade miljökrav på tipparna har lett till ökade fasta kostnader, för bottentätning och vattenavrinning. Vi riskerar att inte vara konkurrenskraftiga jämfört med andra, t ex Malmö, Helsingborg och Hässleholm. En konsekvens skulle kunna vara att deponin avvecklas helt. Genom samarbete med andra nordvästskånska bolag så har de sett på möjligheterna att köpa in sig i en annan deponi. Något som skulle bli gynnsammare för hushållen anser Göran Nyström. 90 procent av avfallet ska dock återanvändas, inte läggas på hög. Planerna på att täcka över den befintliga soptippen påverkas inte, det arbetet ska vara slutfört 2069.
Källa: Helsingborgs Dagblad (2007-04-12)
Tel: 020-23 24 00
Hemsida: www.hd.se



Klartecken för nya avfallsdeponin
Hofors
Ovakos nya avfallsdeponi, vid norra Kulleberget, kommer att innebära begränsningar av natur- och friluftsliv i Hofors. Totalt behövs ett område på 25-30 hektar för behandling, mellanlagring och deponi. Det nuvarande området får inte användas efter år 2008, det lever inte upp till de miljökrav som ställs. Miljö- och byggnadsnämnden motsätter sig inte planerna, men Miljödomstolen har ännu inte fattat något beslut.
Källa: Arbetarbladet (2007-04-18)
Tel: 026-15 93 00
Hemsida: www.arbetarbladet.se



Avfall och biobränsle ska ge Boden hetvatten och elektricitet
Boden
Nya pannan i Bodens värmeverk är mäktig, den står i en byggnad som rymmer 240 enplans Älvsbyhus. 350 miljoner kronor investeras och det är en av de största enskilda investeringarna i Bodens kommun hittills. Enligt Hardy Lundberg, chef vid Bodens värmeverk, så ser den ut som en margarinlåda, vi hade inte råd med så höga arkitektkostnader. Enkel utanpå, avancerad inuti, det är en 64000 kubikmeter stor byggnad. Pannan är tolv våningar hög och i ena hörnet står rökgasrenaren. Den är en garant för att det som eldas inte ska skada miljön. Att pannan är hög är en nödvändighet, de heta gaserna tvingas strömma uppåt och måste hålla 850 grader under minst två sekunder. Den sista molekylen måste brännas ut annars finns det risk för dioxinbildning i gaserna. Byggnadsarbetare och tekniker från hela Europa finns på plats vid pannbygget, totalt är ett hundratal personer sysselsatta. Entreprenaden är delad – NCC uppför huskroppen, danska Wölund bygger pannan, Alstom ordnar rökgasrening och Luleåföretaget ETK turbinen som alstrar el. Nya pannan ska ta hand om det brännbara avfallet från Boden, Älvsbyn, Piteå, Luleå, Kalix, Övertorneå och Haparanda. Även norska Mo i Rana och Bodö levererar. 80000 ton per år får eldas och därmed undviks nuvarande transporter till andra förbränningsanläggningar utanför länet. Det kommer att levereras 80 procent fjärrvärme och 20 procent elektricitet. Hardy Lundberg känner sig trygg, trots den stora investeringen på 350 miljoner kronor. Avfall är det mest lönsamma bränslet, men skulle det minska så kan pannorna fortsätta att fungera utmärkt med mer biobränsle, vilket har fördelen att vara förnyelsebar energikälla. Vi har valt en teknik som fungerar bra i kretslopp, och kretsloppstanken var det som avgjorde investeringen med den nya pannan. Dessutom var Bodens Energi tvungna att förnya de nuvarande pannorna, den gamla pannan gör bara hetvatten för fjärrvärme. Nya pannan bringar vattnet till ånga och man kan låta ångan driva en turbin som gör elektricitet, som sedan körs ut på elnätet. Vattnet kyls, återgår till vätska och pumpas ut på fjärrvärmenätet. Nyinvesteringen provkörs under hösten och tas i produktion efter årsskiftet.
Källa: Norrbottens Kuriren (2007-04-10)
Tel: 0920-375 00
Hemsida: www.kuriren.nu



Nytt kraftvärmeverk
Karlskrona
Karlskrona bygger ett kraftvärmeverk i Bubbeltorp till en kostnad av en halv miljard kronor. Kraftvärmeverket ska vara klart 2010 och producera lokal el och fjärrvärme. Det känns bra att byta olja mot biobränsle anser Karl-Gösta Svenson (m), kommunstyrelsens ordförande. Tidigare fanns tankar på att elda sopor, men nu ska bara biobränsle i form av flis eldas och en mindre oljepanna byggs för att användas vid extrem kyla vintertid. Soporna ska även i fortsättningen köras till Västervik och eldas där. Det ger ett större utsläpp av koldioxid än om det skulle brännas i Karlskrona, men det är bättre att bränna på få ställen än på många. Målet är att 80 procent av alla hushåll ska vara anslutna till Kommunala Affärsverkens fjärrvärmenät 2020. Resterande fastigheter ligger så långt utanför tätbebyggt område att det inte skulle vara ekonomiskt att dra fjärrvärmeledningar dit. Från kraftvärmeverket i Bubbeltorp ska en kulvert för fjärrvärme dras förbi Rosenholm och vidare över Backabo. Kulverten ska kopplas ihop med den fjärrvärmekulvert som finns på industriområdet på Gullbernavägen. Om Karlskrona kommun väljer att bygga ut kraftvärmeverket i en andra etapp så kan investeringen på en halv miljard kronor bli ännu större. Karl-Gösta Svenson ser inga risker med investeringen. Vi bygger ett biobränslebaserat verk och det är den senaste tekniken.
Källa: Blekinge Läns Tidning (2007-04-11)
Tel: 0455-770 00
Hemsida: www.blt.se



Ingen dispens för fiskfabriken
Gotland
Swe-Dan Seafood Gotland i Rone ansökte om dispens från bestämmelser om förbud att dumpa avfall. Men Naturvårdsverket sa nej, det blir ingen dispens för fiskfabriken, de får inte släppa ut processrester och returvatten i havet. I yttrandet från Fiskeriverket och Länsstyrelsen framgår att det är ohållbart att bolagets verksamhet ska vara beroende av dispens som medges kontinuerligt. Redan i fjol somras fanns det risk för att bolaget skulle få sluta med sin verksamhet, möjlighet gavs då att utreda och visa vilka ambitioner som fanns för att rena processvattnet innan det släpptes ut. Peter Sjöholm, vd för Swe-Dan Seafoods, kommer att överklaga beslutet till Miljödomstolen. Om de också säger nej kanske fabriken måste stänga.
Källa: Helagotland.se (2007-03-23)
Tel: 0498-20 25 75
Hemsida: www.helagotland.se



Bra miljöarbete för Landstinget
Uppsala
Uppsala läns landsting ligger långt framme när det gäller arbete för en bättre miljö. C-tinget blev i fjol det första landstinget med ett universitetssjukhus som miljöcertifierades, vilket innebär att de lever upp till en viss internationell standard i miljöarbetet. Under 2003-2006 minskade landstingets utsläpp av klimatpåverkande gaser med 14,8 procent. Minskade koldioxidutsläpp från transporter, från produktion av värme, ånga och fjärrkyla. Övergången till Bra Miljöval minskade utsläppen av koldioxid med 6,2 procent. Källsorterat avfall ökade från 37 procent till 46 procent, man fasade ut 85 procent av de mest miljöfarliga kemikalierna och ekologiska livsmedel som köptes in ökade från 2 procent till 18 procent. Landstinget har leasat 70 etanolbilar och 350 anställda cyklar till jobbet. Målsättningen inom de närmaste fyra åren är att minska utsläppen med ytterligare 20 procent.
Källa: Uppsala Nya Tidning (2007-04-04)
Tel: 018-478 00 00
Hemsida: www.unt.se



Sopor under jord
Helsingborg
Sophanteringen på GA-torget flyttas under jord när torget får en ny basargata mellan Södergatan och Carl Krooks gata. De gamla sopcontainrarna ersätts av underjordiska sopkomprimatorer, något som kostar närmare 2 miljoner kronor. Det är behållare som ska kunna fyllas på med sopor och restavfall via sopinkast. När containrarna är fulla lyfts de upp hydrauliskt och transporteras bort. 15 torghandlare på GA-torget har långtidskontrakt med staden om torgplatser. Handlarna får efter ombyggnaden tillgång till toalett, vatten och el vid sina försäljningsstånd. Under ombyggnaden har torget stängts av söder om GA-kyrkan. Arbetet beräknas vara klart senare i vår.
Källa: Helsingborgs Dagblad (2007-04-04)
Tel: 020-23 24 00
Hemsida: www.hd.se



Lägre temperatur ger mindre mängd fenol
Sverige
Förbudet mot att deponera organiskt avfall har lett till att allt större volymer rötas eller komposteras. Vid rötning produceras biogas och en näringsrik rötrest. Biogasen kan användas som drivmedel och till el- och värmeproduktion, den näringsrika rötresten kan användas som gödsel om den inte innehåller föroreningar. Ett sätt att minska innehållet av fenoler är att röta vid lägre temperatur. Kvaliteten på rötrester kan variera och det är viktigt att beakta dess effekter på miljön. Rötrester kan certifieras och levereras som biogödsel i Sverige, om innehållet av metaller, växtnäringsämnen och skadliga mikroorganismer är inom uppsatta mål. Certifieringen ställer dock inga krav på analys av organiska föroreningar. I en avhandling från SLU har Lotta Levén undersökt halterna av fenoler i rötrester. Fenoler produceras vid biologisk nedbrytning av växtmaterial och mänskligt producerande ämnen. De fenolhalter Lotta Levén hittade visade sig hämma olika markmikroorganismer. Undersökningen visade också att det går att öka fenolnedbrytningen under rötningen genom att röta vid låg temperatur. Rötningstemperaturen har en stark inverkan på nedbrytningen av vissa organiska föroreningar, bland annat fenoler. Lotta Levén använde två biogasreaktorer som rötade avfallet vid olika temperaturer, runt 37 grader och 55 grader. Trots att den biologiska nedbrytningen generellt går snabbare vid en hög temperatur var förmågan att bryta ner fenoler sämre då. Skillnaden kan bero på att det utvecklas olika mikroorganismsamhällen vid olika temperaturer, artantalet var större i reaktorn som höll 37 grader, dels var de fenolnedbrytande bakterier som hittades olika vid de två temperaturerna. En annan förklaring till den sämre fenolnedbrytningen vid 55 grader kan vara att de verksamma enzymerna hämmas av den högre temperaturen. Att vissa ämnen bryts ned bäst vid olika temperaturer är ett praktiskt problem. En lösning skulle kunna vara att röta avfallet i två efterföljande reaktorer med olika temperatur.
Källa: Newsdesk (2007-03-22)
Tel: 08-644 89 50
Hemsida: www.newsdesk.se



Matavfall en lyckad sörja
Norrköping
För några veckor sedan testade avfallsteknikerna på Tekniska kontoret 30 ton matavfall i Eskilstuna. Andra försöket lyckades, matavfallet blev en lyckosam sörja som ger ifrån sig jäsande metangas. Theres Carlsson, avfallsingenjör, är mycket nöjd med resultatet. Hon har ett provexemplar som hon får lov att lyfta locket på när trycket blir för stort. Det bubblar, pyser och jäser i burken och gas bildas hela tiden. Provexemplaret ska nu testas, för att se om den innehåller några tungmetaller eller andra ämnen som inte hör dit. När oönskat material tagits bort från matavfallet blandas det runt i en stor tank under 1-2 dygn. Så småningom omvandlas sörjan till biogas i reningsverket. Att det första försöket misslyckades berodde på att det fanns sten och grus i lasset. På Häradsudden har nu rutinerna ändrats. Det komposterbara materialet ligger inte längre på en jordyta som tidigare, utan på asfalt. Enligt Theres Carlsson är tanken att de ska fortsätta köra 30 ton till Eskilstuna varannan vecka eller en gång i månaden. Men i framtiden kanske det finns möjlighet att bygga en egen biogasanläggning, om tillräckligt många komposterar i Norrköping. Kostnaden för att omvandla matavfall till biogas finns inga klara siffror på än, men förhoppningsvis ska det inte bli dyrare än att kompostera.
Källa: Norrköpings Tidningar (2007-03-23)
Tel: 011-20 00 00
Hemsida: www.nt.se



Bilbränsle av matavfall
Kungsbacka
I Kungsbacka ser man nu över möjligheterna att förvandla invånarnas matavfall till fordonsgas. Enligt Hans Larsson, teknisk chef i Kungsbacka, måste då hushållen kunna kompostera sitt avfall på ett bra sätt. Idag är det bara de som har en egen kompost i trädgården eller i hyreshuset som kan låta matavfallet gå in i kretsloppet. Nu ska man undersöka om det går att bygga en anläggning som kan ta emot flera olika råvaror såsom matavfall, hästgödsel och vallgrödor. En anläggning som ska kunna ge en gas av hög kvalitet. Om Kungsbacka satsar på en egen biogasanläggning är kanske inte intresset lika stort att var med i den satsning som Göteborg nu planerar. Kommunledningen har ställt sig avvaktande till det.
Källa: Sveriges Radio Göteborg (2007-04-05)
Tel: 031-83 76 00
Hemsida: www.sr.se/goteborg



Ökning av avfallsförbränningen
Lidköping
I en ansökan till Miljödomstolen begär Tekniska Verken tillstånd att få utöka avfallsförbränningen på Gärstadverken från nuvarande 350 000 ton per år till 420 000 ton. Anledningen till detta är att man inte kan utnyttja hela förbränningskapaciteten på det gällande tillståndet. Genom att öka avfallsförbränningen kan man minska användningen av fossila bränslen i sina andra anläggningar. På det viset kommer de totala utsläppen av kväveoxider, svavel och koldioxid från fjärrvärmeproduktionen att minska. Man begär även att få öka förbränningen av farligt avfall från 10 000 ton till maximalt 50 000 ton per år. Katarina Ingvarsson, chef för miljöstödet på Tekniska Verken, bedömer att de klarar det utan att utsläppen ökar. Ansökan kommer att remitteras till både Länsstyrelsen och Lidköpings kommun. Ola Lindén, Länsstyrelsens miljöskyddsenhet, ser inga stora bekymmer. Det är en modern anläggning med goda förutsättningar att hantera avfallsförbränning. De kommer att göra ett yttrande senare i vår. Även allmänheten kommer att få möjlighet att ge sina synpunkter
Källa: Östgöta Correspondenten (2007-04-04)
Tel: 013-28 00 00
Hemsida: www.corren.se



Gratis avfallskvarnar till några fastighetsägare
Hammarö
Life Environment-projektet går nu in sin slutfas, bas för projektet har varit Ivan Zbasnik. Det mest synliga resultatet av den EU-stödda mångmiljonsatsningen är det biologiska reningsverket på Sätter, där avfallskvarnar ingår. Det är ett unikt erbjudande som ges till 300 fastighetsägare i Lövnäs/Bärstad, gratis avfallskvarnar att dela på. Men det har sina begränsningar, budgeten medger inte fler än 150 subventionerade utrustningar, så det är först till kvarn som gäller. Värdet av kvarnen och monteringen är 4000-5000 kronor, beroende på vilken modell man väljer. I stort sett kan allt hushållsavfall köras genom kvarnen, andelen sopor sänks därmed markant. Man kan gå över till varannan veckas sophämtning, eller kanske till och med en gång i månaden. Om man sorterar kartong, papper och glas och har en kvarn så blir det inte så mycket kvar i soporna. Det är något som alla vinner på, även när det gäller minskade avfallstransporter och biologisk återvinning anser Ivan Zbasnik. Alla malda rester kommer att ledas till verket i Sätter, där det bryts ned och återvinns till biogas. Precis på samma sätt som avloppet från de hushåll som kopplas till verket. Mjödvägens förskola är kommunens ”försökskanin” och där finns inte mycket att klaga på. Kvarnen är väldigt säker, det går i princip inte att skada sig. En skruvbar gummipropp blockerar munstycket, och utan att den är iskruvad startar inte kvarnen. Det fastnar inte lika mycket saker i avloppet nu, och när det gäller miljövinsterna är grt fantastiskt bra anser Lotta Nilsson. Det fanns möjlighet att titta närmare på systemet på Mjödvägens förskola den 24-25 mars, även ett informationsmöte anordnas i Hammarlundens skola den 26 mars. Enligt Ivan Zbasnik finns det bara projektpengar till 150 kvarnar. När det gäller möjligheter att själv installera då handlar det om avloppsledningarnas kvalitet, på vissa håll kan det vara problematiskt, en liten risk finns att ledningarna kan blockeras.
Källa: Värmlands Folkblad (2007-03-14)
Tel: 054-17 55 00
Hemsida: www.vf.se



Lokal kompostering
Norrköping
Ute på Häradsudden tar man emot det källsorterade matavfallet från Norrköpings hushåll. Det kommer nu att öka successivt, hushållsområdena ska övergå till källsortering vecka för vecka. I dagsläget mellanlagras matavfallet innan det lastas om och körs till Telge Återvinning i Södertälje. Den transportsträcka på fjorton mil som matavfallet tidigare färdats minskar nu betydligt. Econova, som driver Häradsudden, har fått tillstånd av Länsstyrelsen att under två år kompostera kommunens källsorterade matavfall. Lokal kompostering minskar transportsträckorna och därmed utsläppen. Det är även bra ur pedagogisk synvinkel, motivationen att källsortera blir bättre då man vet att den slängda soppåsen gör nytta i ett lokalt kretslopp anser Per Collin, utvecklingschef på Econova. Företaget vill tillsammans med kommunens tekniker och ingenjörer göra tester på matavfallet och därmed få bättre kunskaper om kvalitet och behandlingsmetoder. Från avfall till jord tar minst ett halvår, först sönderdelas avfallet, därefter tas felsorterat avfall bort. Nästa steg är att blanda materialet med park- och trädgårdsavfall. Med jämna mellanrum vänds och syresätts komposten, och när en mogen kompost uppnåtts blandas och siktas materialet för den avsättning som är aktuell. Enligt Per Collin riktar Häradsudden nu mer in sig på biologisk behandling, förut har det mest varit en soptipp. På Telge Återvinning, där matavfallet i dagsläget tas om hand, blandas matavfallet med strukturmaterial såsom grönflis och trä, blandningen läggs därefter i röt- och komposteringsceller. Rötningen inleds och metangas utvinns från cellerna, som sedan samlas upp i gasstationer och blir till fjärrvärme. Det är tråkigt att förlora Norrköping som kund, men produktionen påverkas inte påtagligt av deras beslut. En lokal, biologisk behandling gynnar miljön, så det är positivt anser Ingela Engman, informationsansvarig för Telge Återvinning.
Källa: Norrköpings Tidningar (2007-03-07)
Tel: 011-20 00 00
Hemsida: www.nt.se



Uppvärmning av hus med matavfall
Sundsvall
Förra tisdagen hade Sundsvalls kommun möte för att diskutera sophanteringsplanen. Då skulle även samordningsutskottet sätta sig in i frågan om Sundsvalls kommun ska utvinna energi genom rötning av matavfall. Cecilia Bjarnhagen, blivande civilingenjör, har undersökt hur Sundsvallsområdet behandlar matavfallet och vilka metoder som kan vara lämpliga att använda vid återvinning av det. En nationell miljömålsättning innan år 2010 är att 35 procent av matavfallet ska återvinnas på biologiskt sätt. Sundsvalls kommun komposterar 8 procent av soporna, där ingår hushållssopor som fastighetsägare själva tar hand om och det som två bönder i Njurunda komposterar. Resterande bränns i Korstaverken och ger inkomster av fjärrvärme och el. Enligt Cecilia Bjarnhagen är förbränning det mest fördelaktiga ur energisynpunkt, öppen kompostering utan rening det sämsta. När det gäller växthusgaser, försurade ämnen och övergödande ämnen är kompostering det sämsta alternativet och rötning det bästa. För privata hushåll är kompostering mest ekonomiskt, men i övrigt så är förbränning det mest ekonomiska, det ger inkomster. När det gäller storkökens avfall vore det bästa att använda kökskvarnar, de är anslutna till en tank som töms av en slamsugbil. Avfallet kan omvandlas till gas genom rötning i Fillanverket, men kapaciteten är för närvarande begränsad där. En lösning kunde vara Östersunds kommun, som nu transporterar sitt brännbara avfall till Korstaverken, tar med sig bioavfallet från Sundsvall på återresan. Det finns planer i Östersund på att bygga en biogasanläggning som ska producera fordonsgas. Reko och Sundsvalls Energi är tänkbara delägare från Sundsvalls kommun, men inget beslut har tagits i avfallsfrågan. Cecilia Bjarnhagens examensarbete ger Sundsvalls kommun många tips på hur det ska kunna utvinnas biogas ur matavfallet, en gas som kan värma hus.
Källa: Sundsvalls Tidning (2007-03-08)
Tel: 060-19 70 00
Hemsida: www.st.nu



Ny deponi 2009
Hofors
Ovako har fått klartecken av miljödomstolen för en ny deponi. Det produceras stora mängder avfall i ståltillverkningen vid Ovako, runt 75 000 ton årligen. Största delen är slagg från ståltillverkningen som uppgår till 35 000 ton. Det pågår arbete för att återanvända restprodukterna på olika sätt, bland annat att kunna utnyttja slaggen vid asfalttillverkningen, men en stor del av restprodukterna måste läggas på deponi, enligt Sten Lyckström, platschef. Den nuvarande deponin får bara användas fram till 2009, då måste företaget ha en ny deponi färdig. Tilltänkt område för den blir längre upp på Kullabergets nordvästra sida, och den blir ungefär lika stor som den nuvarande som täcker 15 hektar. Företaget får årligen deponera högst 25 000 ton farligt avfall och deponin för icke farligt avfall får totalt ha en volym på ca 3 miljoner kubikmeter, vilket framgår i tillståndet från Miljödomstolen. Vid senaste sammanträdet behandlade Miljö- och byggnämnden frågan om deponin, och klartecken gavs för en detaljplan över det planerade området. Vid en första sammanställning av miljökonsekvenserna visade det att en rödlistad skyddsvärd växt, Gullpudra, finns i området och att det rörliga friluftslivet påverkas då området stängs av. Enligt Jonas Sandin, miljöinspektör, ska en detaljplan vara klar i höst, för att antas i kommunfullmäktige.
Källa: Gefle Dagblad (2007-03-08)
Tel: 026-15 96 00
Hemsida: www.gd.se



Svamp med speciella egenskaper
Borås
Ett forskarteam på Högskolan i Borås har upptäckt en svamp med speciella egenskaper. Den kan omvandla avfall till etanol på ett mycket mer effektivt sätt än de metoder som används idag. Den här upptäckten kan även bidra till ett minskat utsläpp av växthusgaser. Detta genom att restproduktionen kan användas för tillverkning av komposterbara blöjor och bindor Projektet heter ”Framställning av antimikrobiellt superabsorbent från sulfitlut med zygomyceter”, och för fortsatt utforskning av svampens potential har de fått 800 000 kronor från KK-stiftelsen. Ansvarig för projektet är Mohammad Taherzadeh, professor vid Högskolan i Borås.
Källa: Sveriges Radio Sjuhärad (2007-03-09)
Tel: 033-17 75 00
Hemsida: www.sr.se/sjuharad



Döda hönor som uppvärmning
Umeå
Umeå Energi har sökt tillstånd för att kunna hjälpa äggproducenter att bli av med döda djur. Det handlar om att elda upp 9000 döda hönor om året i kraftvärmeanläggningen Dåva. Hönsen kommer att blandas med avfall med högre förbränningsvärde innan det läggs i pannan. Enligt Ivan Sundström, affärsområdeschef för fjärrvärme, fanns det tidigare planer på en liknande större anläggningen i Umeå, men det blev inget av med det då. I kraftvärmeverket eldas 180 000 ton avfall varje år, och de döda hönorna kommer dock att bidra med en mycket liten del av värmeproduktionen. Det förekommer även på andra håll i landet, t ex i Karlskoga, att döda djur används i kraftvärmeanläggningar.
Källor:
Dagens Nyheter (2007-03-10) - Tel: 08-738 10 00 - Hemsida: www.dn.se
SVT/Västerbottensnytt (2007-03-10) - Tel: 090-17 50 40 - Hemsida: www.svt.se



Mycket mat slängs i soporna
Sverige
En tiondel av all mat i Sverige slängs bort varje år. Naturvårdsverket har gjort en beräkning på att det skapar en halv miljon ton i koldioxidutsläpp. Den mesta maten slängs på restauranger, ca 18 procent. I hemmen slängs ca 3-4 procent bort, vilket innebär 50 kilo mat per person och år. Jämför man med år 2002 så är det en ökning med 10 kilo. Uppgifterna kommer från en rapport som Berit Goldstein, miljökonsult, har sammanställt på uppdrag av Naturvårdsverket. Den ska ingå som ett underlag i Strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp, vilket ingår i en redovisning av miljömålen som ska redovisas 2008. Om det slängs så mycket mat så innebär det att vi producerar mer än vi behöver. Att minska uppkomsten av avfall minskar indirekt resursanvändningen och bidrar till att minska utsläppen i luft och vatten. 40 procent av allt vi äter har dessutom importerats, vilket innebär ytterligare miljöpåverkan.
Källa: Lokaltidningen.Net (2007-03-10)
Tel: 0550-804 00
Hemsida: www.lokaltidningen.net



Utökning av avfallsförbränning skapar oro
Sundsvall
På verket i Korsta har man tillstånd att förbränna 200000 ton sopor per år, men nu vill man utöka förbränningen med 60000 ton. Det är något som Sundsvalls Naturskyddsförening kraftigt reagerar mot. I en skrivelse till Miljödomstolen i Östersund så anser de att det kommer att bli en ökning av transporterna med ett par tusen lastbilar om året. Även utsläppen av farliga ämnen kommer att öka, bland annat giftiga dioxiner enligt Lisbeth Jakobsson, vice ordförande i Naturskyddsföreningen. Mats Bäck, miljöchef på Sundsvall Energi AB, håller inte alls med föreningen, Korstaverket är byggt med bästa tillgängliga teknik och hör till en av de bästa i världen. Men helt fritt från utsläpp är det inte, och det kommer att bli en ökning, dock på en mycket låg nivå. Att Sundsvall Energi AB vill förbränna mer sopor beror på ett utökat samarbete med SCA. Ett arbete som innebär att Korstaverket ska leverera hetvatten till Tunadalssågen, så därför vill man nu köra den nya pannan året om. Enligt Inger Axbrink, informationschef på företaget, kommer det att leda till att transporterna kommer att öka med ca 20 procent i området. Ökningen av transporterna går inte att komma ifrån, avfallet ska ju transporteras någonstans anser Mats Bäck. Naturvårdsföreningen anser att det skulle vara bättre med tågtransporter, för att då slippa de stora mängder av koldioxid som lastbilstransporter innebär. Mats Bäck ser det som ett alternativ, men det ligger på framtiden, i nuläget är det lastbil som gäller. Avfallsförbränningen i Korsta anser han miljömässigt är den bästa hanteringen av brännbart avfall. Men där tycker Naturvårdsföreningen annat, de anser att det borde gå att kompostera mera.
Källa: Sundsvalls Tidning (2007-03-02)
Tel: 060-19 70 00
Hemsida: www.st.nu



Kommunen bryter mot miljöreglerna
Torshälla
Enligt kommunens regler ska allt impregnerat virke föras till en återvinningsstation. Trots detta så eldade de upp sitt eget avfall vid växthuset i Torshälla, stubbar och rötter, impregnerat virke, avfall från rivna lekplatser. Enligt Ulf Lindstrand, miljöchef på kommunen, får sådant material inte eldas alls. Impregnering innehåller metaller som håller träet fritt från svampar, bakterier och liknande. När det bränns så frigörs dessa metaller och reagerar med andra ämnen i luften. Det kan vara farligt för både miljön och människors hälsa. Det är kommunens parkenhet som tar hand om avfallet. László Nagu Nemedi, enhetschef, bekräftar att de har eldat impregnerat material, men att de nu har avbrutit det. Det borde inte ha förekommit alls, och han beklagar missen de gjort. Han säger också att de inte har några rutiner, men att en utredning ska göras för att se vad som har hänt. När Ulf Lindstrand fick vetskap om det här skickade han genast ut en miljöinspektör från kommunens miljökontor för att undersöka platsen. De kommer att lämna in en åtalsansökan till polisen över detta. Straffet blir förmodligen böter, men miljöbrott leder sällan till några stora belopp.
Källa: Eskilstuna Kuriren (2007-03-03)
Tel: 016-15 60 00
Hemsida: www.ekuriren.se



Kirunaborna får beröm
Kiruna
Vad som var riktigt dåligt, har blivit riktigt bra. Kirunaborna har blivit mycket bättre på att sortera bort farligt avfall, det märks tydligt att man förändrat sin attityd till källsortering anser Marika Tammert Finn på Tekniska verken i Kiruna AB. För ca ett år sedan gjordes en undersökning av vad Kirunaborna ansåg kunde hamna i soporna som skickades till förbränning, resultatet var nedslående. En liknande undersökning har nyligen gjorts, och jämför man siffrorna för det viktiga farliga avfallet har de minskat från 1 procent till 0,2 procent i år. Enligt Marika Tammert Finn, har det här goda resultatet nåtts genom information och tillgänglighet till återvinningsstationer och insamlingsplatser. Ett exempel på förbättrad tillgänglighet är batteri- och glödlampsholkarna. Den förbättrade sorteringen gör också att slitaget på förbränningsanläggningen minskar, vilket innebär lägre kostnader.
Källa: Norrbottens Kuriren (2007-03-03)
Tel 0920-375 00
Hemsida: www.kuriren.nu



Avfall blir gas i bryggeri
Grängesberg
Metangas och rent bryggeriavloppsvatten ska utvinnas från Spendrups bryggeri i Grängesberg. Läckeby Water AB var det företag som fick kontraktet på 30 miljoner kronor. En anaerobianläggning kommer att installeras, den förbehandlar och renar avloppsvatten till ca 80 procent. Processen är sluten och syrefri och metangasen som utvinns leds via ett gasrör till bryggeriets panncentral. Det ska även installeras en gaspanna som producerar processånga, på så sätt kan avfall omvandlas till gas som ersätter olja. Genom ett minskat oljeberoende kan ett antal hundra kubikmeter olja sparas varje år. Dessutom minskar det belastningen på Dalarnas största reningsverk i Gonäs radikalt. Läckeby Water Groups division Purac samarbetar med företaget Biothane i leveransen.
Källa: Medact (2007-03-05)
Tel: 08-506 244 00
Hemsida: www.medact.se



Swedish Biogas International har fått uppdrag i Korea
Linköpingsföretaget Swedish Biogas har fått sitt första uppdrag i Syd-Korea åt Gwanwong-Do Provinsen, ett uppdrag som inleds i mitten av mars och pågår under våren. Bolaget ska genomföra en potentialstudie och lägga grunden för fortsatta beslut om etablering av biogasanläggningar i provinsen. Gwanwong-Do Provinsen vill skapa en mer resurseffektiv hantering av avfall och samtidigt frambringa förnyelsebar energi och en minskad klimatpåverkan. Enligt Peter Undén, vd vid Swedish Biogas, har bolaget valts ut tack vare den långa operativa erfarenhet som finns. De ser fram emot arbetet och ser detta som ett viktigt steg i expansionen internationellt. Möjligheten finns nu att med bibehållen lönsamhet expandera och anställa fler personer, både inom Tekniska Verken och inom Swedish Biogas. Swedish Biogas är ett privatägt biogasbolag med exklusiva licensrättigheter till den kunskap, de patent och de anläggningar som byggt upp inom Tekniska Verken i Linköping och Svensk Biogas. Bolagen samarbetar med varandra och skapar möjligheter för Linköpings kommunala biogasbolag.
Källa: Newsdesk (2007-03-05)
Tel: 08-644 89 50
Hemsida: www.newsdesk.se



Explosion av sopor
Västmanland
Återvinningscentralerna i Västmanland får in allt mer sopor, 65000 ton togs om hand 2004 och 2006 hade det stigit till 74000 ton. Mängden grovsopor ökade med 9000 ton på två år. Det har blivit ett mer slit och släng- samhälle anser Tomas Larsson, driftchef för återbruken i Västmanland. Han tror också att folk har påverkats av alla inrednings- och ombyggnadsprogram. Folk bygger om mer själva, den så kallade Timell-effekten. Även om människor har blivit bättre på att återvinna, har man samtidigt blivit bättre på att konsumera, vilket gör att det blir mera sopor. Många tänker inte på att det inte är särskilt miljövänligt att konsumera mycket. Man undviker inte att rusta upp t ex sitt kök för att det blir mer sopor. Men det är bra att det återvinns anser Tomas Larsson.
Källa: Aftonbladet (2007-02-22)
Tel: 08-725 20 00
Hemsida: www.aftonbladet.se



Allt mer sopor slängs
Vadstena/Motala
Hushåll i Motala och Vadstena slänger allt mer sopor, 239 kg per person slängdes i fjol. Ökningen har pågått sedan 2003, men däremot så minskade sopmängden mellan åren 1999 och 2003. Enligt Fredrik Feldt, avfallsingenjör vid tekniska kontoret i Motala, är trenden den samma inom hela EU. Målet inom EU är att stoppa ökningen fram till 2012. Forskare anser att avfallsmängden är kopplad till konjunkturen och till BNP. Soporna ökar, men vi har blivit bättre på att ta hand om dem, nästan inget läggs på tippen enligt Fredrik Feldt. Den stora utmaningen för renhållningen nu är att ta bättre hand om det komposterbara avfallet. Inom tre år ska minst 4500 ton komposteras eller rötas. I en avfallsplan som kommunfullmäktige ska anta på måndag, gäller ambitionen 35 procent av det komposterbara avfallet. Vad som är komposterbart framgår av en analys som renhållningen har gjort utifrån vad som slängs, 40 procent går att kompostera och 22 procent är förpackningar. Det som först ska göras är att skilja ut det som går att kompostera, och nästa steg blir att ta hand om det. För några år sedan gjordes ett komposteringsförsök på Tuddarp, men det blev inte så lyckat. Idag är rötning mera aktuellt eftersom den ger både energi (metangas) och organiskt avfall. Biogasanläggningen i Linköping tar redan nu emot köksavfall från fyra Motalaskolor och från markstridsskolan i Kvarn. De har en avfallskvarn och en tank som töms varannan vecka, 215 kronor per ton sparar den hanteringen. Motala-Vadstena anses vara för litet för att skaffa en egen biogasanläggning. Av det avfall som renhållningen hanterar är hushållssopor drygt hälften, andra stora poster är bygg- och rivningsavfall, industriavfall och avloppsslam. Enligt Ulf Lundquist, chef för renhållningen i Motala och Vadstena, ska man inte handla hem så mycket sopor. Men att få folk att köpa och slänga mindre är inte så lätt. Lite har dock hänt, det handlar om små saker, som att köpa en refill i stället för t ex en glasburk. Renhållningen är i slutänden på kedjan, så det är inte så mycket som går att påverka där anser Fredrik Feldt.
Källa: Östgöta Korrespondenten (2007-02-22)
Tel: 013-28 01 44
Hemsida: www.corren.se



Minskning av sopberget med ny kretsloppspark
Göteborg
Återvinningscentral och second-hand butik i ett, det är idén bakom den nya kretsloppspark som just nu byggs i Alelyckan. Det var socialdemokraterna och miljöpartiet som tog initiativet till kretsloppsparken för två år sedan. Byggnationerna är i stort sett klara, och invigning kommer att ske den 5 maj. Man kommer att syssla med både avfallssortering och med förädling och försäljning av begagnade varor. Enligt Pål Mårtensson, samordnare för projektet, slänger folk t ex möbler, för att de inte vet var de ska göra av det. Den här kombinationen av återvinning och second-hand verksamhet kommer att göra det väldigt smidigt för besökarna. Tanken är att Göteborg ska bli världsledande inom återvinning. Det finns idag fyra traditionella återvinningsstationer i Göteborg och besöken har ökat med ca 10 procent per år sedan 2001. Det finns även en stor efterfrågan på begagnade varor och på begagnat byggmaterial. Besökarna kommer att få hjälp av utbildad personal med att sortera ut det som kan gå till försäljning, resterande material kommer att sopsorteras som vanligt. Tre olika organisationer kommer att driva second-hand verksamheten – Återbruket, kretsloppskontorets eget bolag – Returhuset, ett arbetsmarknadsprojekt i samarbete med Bergsjöns stadsdel – Stadsmissionen. På det viset kommer man att kunna ta tillvara på allt från kläder och möbler till byggmaterial. Försäljningens intäkter kommer att tillfalla respektive verksamhet. Stadsmissionen är en ideell organisation, intäkterna från Återbruket och Returhuset går till kommunen. Enligt Pål Mårtensson är projektet inte något man kommer att tjäna pengar på. Det är kostsamt att driva återvinning eftersom behandlingsavgifterna är så höga. Avfallshanteringen kostar varje år Göteborgs stad 40 miljoner kronor. Delar av personalen kommer att vara människor som befinner sig i arbetsmarknadsåtgärder.
Källa: Göteborgs Fria Tidning (2007-02-22)
Tel: 08-600 80 80
Hemsida: www.goteborgsfria.nu



Soporna tas om hand i Bollnäs
Sveg
Trots att sopavtalet inte upphandlats enligt lagen om offentlig upphandling, har Tekniska nämnden beslutat att bränna soporna i Bollnäs. Från den 1 april får inte Härjedalens kommun deponera brännbart och organiskt avfall. Kommunen har med anledning av detta förhandlat fram ett avtal med Bollnäs Energi AB om att transportera 2000 ton sopor dit varje år och bränna dem där. Avtalet gäller fram till år 2009. Kostnaden för Härjedalens kommun blir 2 miljoner kronor per år, inräknat transporterna.
Källa: Länstidningen Östersund (2007-02-22)
Tel: 063-15 55 00
Hemsida: www.ltz.se



Ny panna på Sävenäs
Sävenäs
Sävenäs får en fjärde panna för sopförbränning, men Miljööverdomstolen ställer nya krav, både på minskade utsläpp och mer miljövänliga transporter. 2005 fick Renova tillstånd att installera en fjärde förbränningslinje i Sävenäs, de enda som överklagade var Naturskyddsföreningen i Göteborg. De ansåg att verksamheten inte borde utökas, det ställdes även skärpta krav på hanteringen. Men sopberget fortsätter att växa, de tre pannorna på anläggningen går dagligen på max. Det finns inga marginaler om något skulle gå fel. Beslutet från Miljööverdomstolen blev dock att den fjärde får byggas. De nya villkor som ställdes var katalytisk reduktion av kväveoxider, aktiv transportstyrning och fordon med högre miljöklass. Enligt Christian Baarlid, vd på Renova, är det första gången i Europa som man kopplar ihop insamling och förbränning av avfall i en integrerad process. Nya bilar kommer att köpas in, de ska ha bästa miljöklass, Euro 5. Det kommer även att ställas krav på entreprenörerna som kör soporna, miljövänliga transporter. Miljökvalitetsnormer ska säkerhetsställa människors hälsa anser Mats Andersson, Naturskyddsföreningen i Göteborg, så han är ganska nöjd med beslutet. De är även nöjda med de minskade koldioxidutsläppen ur skorstenen på Sävenäs. Det tredje kravet från Naturskyddsföreningen var att Renova skulle förvissa sig om att mer än 30 procent av plastförpackningarna var utplockade innan påsarna bränns. Men det kravet fick inget genomslag. Så snart bolagsstyrelsen fattat sitt beslut så kommer Renova att beställa den nya utrustningen, kostnaden beräknas bli minst 500 miljoner kronor.
Källa: Göteborgs Posten (2007-02-22)
Tel: 031-62 40 00
Hemsida: www.gp.se



Blandning av sorterade sopor
Göteborg
Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg måste skilja på avfall från verksamhet och väntrum efter en miljödom. Soporna kommer att transporteras var för sig till Sävenäs avfallsförbränning, där de kommer att blandas och brännas tillsammans. Frågan har tagits upp i två instanser tidigare, men har nu slagits fast av Miljööverdomstolen. Kostnaderna för sjukhusets sophantering beräknas öka med 6 miljoner kronor.
Källa: Göteborgs Posten (2007-02-27)
Tel: 031-62 40 00
Hemsida: www.gp.se



Invigning av biogasanläggning
Skellefteå
Nu har biogasanläggningen för organiskt avfall i Skellefteå invigts. Det skedde genom att en av kommunens biogasbilar tankades av Ola Burström, ordförande för tekniska nämnden. 1999 bestämde fullmäktige i Skellefteå att satsa på biogasproduktion. Men det orsakade många år av politisk oenighet och många protester. Under den tiden har byggkostnaderna stigit från 100 miljoner kronor till drygt 140 miljoner. Men tekniken har förbättrats och biogasanläggningen har blivit bättre. Anläggningen tar emot slaktavfall och organiskt hushållsavfall som får multna och rötas, och blir biogas. Under 2007 ska ca 30000 hushåll i Skellefteå börja sortera hushållssoporna, brunt kärl för organiskt avfall och grönt kärl för övriga sopor. I full produktion kan anläggningen producera 2 miljoner kubikmeter fordonsgas, vilket motsvarar 2 miljoner liter bensin eller diesel. Gasen ska driva kommunens renhållningsfordon och tio innerstadsbussar. Enligt Östen Lövgren, vd för Skellefteåbuss, kommer den första biogasbussen att börja rulla i höst.
Källa: Sveriges Radio P4, Västerbotten (2007-02-28)
Tel: 090-17 17 00
Hemsida: www.sr.se/vasterbotten



Rötslam får inte komposteras
Sunne
Kommunen fick inte tillstånd att kompostera rötslam vid Holmby återvinningscentral. Men att mellanlagra och kompostera avfall, som också ingick i ansökan, vill man fortfarande genomföra. Park- och trädgårdsavfall ska mellanlagras i två grupper, det grövre flisas vid några tillfällen per år och det finare läggs i strängkomposter. Dessutom finns planer för mellanlagring av hästgödsel blandat med torvströ, spån och sand. Det ska successivt blandas i och näringsberika matjorden. Det beräknas en hantering av mindre än 10000 ton park- och trädgårdsavfall per år och avfall som ska mellanlagras maximalt till 80000 ton.
Källa: Värmlands Folkblad (2007-02-16)
Tel 054-17 55 00
Hemsida: www.vf.se



Nytt liv för avfallet
Boden
Nordmark Miljö AB gör rena grovjobbet med avfall från kommuner och företag så att det kan tas omhand eller användas på nytt. De krossar, sorterar, levererar och förädlar avfall som blir till bränsle vid Bodens Värmeverk. Där förvandlas det till stora mängder energi, askorna tas sedan om hand av Nordmark Miljö AB. Samtidigt sorterar och återvinner de restprodukter och avfall från industrier och företag. Enligt Sture Nordmark så är största framgången när nya produkter kan tillverkas av restprodukter, t ex golfgödsel som lanseras i vår. Då skapas ett äkta kretskopp. Nordmark Miljö AB behandlar närmare 100000 ton avfall och restprodukter per år. En stor del är brännbart hushållsavfall som krossas och fragmenteras i en anläggning som ägs av Bodens kommun. Från Norge och kommuner i Norrbotten kommer 60000 ton brännbart hushållsavfall, trots det så har sopmängden i Boden minskat med 98 procent. Från 50000 ton sopor till mindre än 1000 ton per år sedan slutet av 90-talet. Skillnaden är den omfattande återvinningen, som till störst delen är energi. Till anläggningen vid Brännkläppen kommer dessutom avfall för sortering från företag, byggavfall samt askor från Bodens Energi. Av avfallet från de brännbara hushållssoporna blir det ca 7 procent aska. Askorna som kommer i retur från Värmeverket behandlas för sig. Askorna är indelade i två olika klasser, miljöfarlig aska och ofarlig aska. Den miljöfarliga askan tas omhand och lagras för försäljning till Mo i Rana, Norge och den ofarliga askan används som fyllningsmassa i markkonstruktioner. Det är viktigt att skilja på askorna anser Sture Nordmark. Värmeverkets aska får inte förväxlas med biogasaskan från fliseldade värmeverk. Det som återanvänds i jordförbättringsmedel är av en nyttig sort, aska som förbränns av trä. Nordmark Miljö AB tar också emot däck för krossning och fragmentering. Däckkrosset blir sedan fyllningsmassa i vägar och cykelbanor. Skrot är en av de äldsta formerna för återvinning. Där har företaget egna metoder som gör att de kan separera järn, aluminium, mässing och koppar. Behandling och rening av förorenade jordar är en specialitet. Jorden renas genom en speciell behandling från oljerester, föroreningar, sten och sand. Den renade jorden komposteras sedan i ett till två år. Därefter blir den ny matjord som främst används till täckning av gamla soptippar eller mark inom det egna området. Sorteringen av företagets avfall sker maskinellt. Sorteringsanläggningen består av en kross, roterande elektrisk magnet för att separera metaller och en enhet med roterande trumma. Enligt Sture Nordmark så ser framtiden inom återvinningen god ut. Uppgifterna bara växer och inom 5 år kommer de att ha fördubblat arbetsstyrkan. Brännkläppen är Bodens största industriområde och restprodukter och återvinning är ett av kommunens viktigaste affärsområden. Det är dock lite problem med trängsel vid anläggningen för närvarande, detta på grund av att anläggningen också är mottagningsstation för allmänheten. Därför planeras nu ny mottagningsstation i deras egen regi, vid gamla Bodensågen. Kommunen har nyligen genomfört en upphandling av stora delar av avfallsverksamheten, Ragn-Sells har fått uppdraget. En entreprenör kan göra verksamheten lite effektivare, dessutom billigare för medborgarna anser Eva Axelsson, driftområdeschef vid Ragn-Sells Avfallsbehandling AB.
Källa: Norrländska Socialdemokraten (2007-02-16)
Tel 0920-360 00
Hemsida: www.nsd.se



Doften inte densamma som förr
Piteå
1978 släppte massa- och pappersbruken i Sverige ut över 100000 ton svavel, idag är det nere på 4300 ton. Samma utveckling gäller organiska ämnen och klorerade organiska substanser. Enligt Ingrid Haglind, rådgivare för miljö- och produktpolitik vid branschorganisationen Skogsindustrierna, är det en reduktion på 90 procent gällande utsläppen i luft och vatten. Allmänheten märker miljöförbättringarna främst genom att fabrikerna under längre perioder slutat lukta. Det är bara om något går snett i produktionen eller under stopparbeten som lukten går ut. Smurfit Kappa Kraftliner investerade för drygt ett år sedan i en ny ångpanna, där illaluktande ämnen eldas upp. Eftersom fabriken ligger nära stan fick de extra hårda krav av miljödomstolen, enligt Ingemar Lundström, miljöchef. Användandet av klorgaser har helt försvunnit. Det biologiskt renade avloppsvattnet, som leds ut i Vargödraget, är så rent att det är lika lämpligt för fiskodling som absolut rent vatten, pilotförsök har tidigare gjorts på detta. Senaste projektet på miljöområdet är byggandet av den nya biobränslepannan, till en kostnad av 750 – 800 miljoner kronor. Den ska bidra till att minska koldioxidutsläppen. Smurfit Kappa räknar med att spara drygt 20000 kubikmeter olja per år, vilket är mer än 20 miljoner liter. Samtidigt blir fabriken till hälften självförsörjande på el. Att i större utsträckning kunna använda biobränsle i stället för olja innebär stora besparingar anser Ingemar Lundström.
Källa: Piteå Tidningen (2007-02-16)
Tel: 0911-645 00
Hemsida: www.pitea-tidningen.se



Permanent användning av bioolja
Karlstad
Med matolja kan man både värma mat och frusna stadsbor. Det pågår ett försök i Karlstad, där den fossila oljan byts ut mot bland annat matolja. I höstas började det kommunala energibolaget provelda med biooljan i kraftvärmeverket i Yttre Hamn, och nu vill man använda biooljan permanent. Oljan är en blandning av matolja, kokosolja och återvunna fetter, till stor del från livsmedelsindustrin. Enligt Johan Thelander, produktionsingenjör på Karlstads Energi, har de sedan december använt lite större mängd , 2000 kubikmeter. De har nu ansökt hos miljöförvaltningen om att få fortsätta elda med bioolja tills att länsstyrelsen ger ett permanent tillstånd. I två av de fem pannorna som finns i kraftvärmeverket går det bra att elda biooljan. De andra tre är så pass gamla, att det där kan bildas stoft när man eldar bioolja. Försöken visar att det fungerar lika bra med bioolja som med den vanliga fossila oljan när det gäller värmeeffekt och förbränning. Att övergå till bioolja är miljövänligare, utsläppen av svavel och kväveoxider minskar, liksom påverkan av växthuseffekten. Karlstads Energi sätter in Kraftvärmeverket i Yttre hamn när det är riktigt kallt om vintern, för det är främst en reservanläggning. Merparten av värmen som produceras kommer från förbränning av träflis och avfall vid Hedenverket, enligt Johan Thelander. Han menar också att det är svårt att säga i vilken mån det framöver kan nöja sig med att bara använda de pannor där biooljan bränns. Det är sällan som alla fem pannorna är i drift samtidigt. Kraftvärmeverket producerar inte bara värme utan el också. Det görs i två äldre ångpannor, där biooljan inte går att använda. Hade det varit möjligt att köra med bioolja för både värme- och elproduktion hade de kunnat söka certifikat, något som påverkar priset positivt enligt Johan Thelander. Nu är priset för biooljan jämförbart med priset för fossil olja.
Källa: Värmlands Folkblad (2007-02-17)
Tel: 054-17 55 00
Hemsida: www.vf.se



Ny biogasanläggning klar
Skellefteå
Den nya biogasanläggningen är klar, den ska kunna producera bränsle motsvarande 2,1 miljoner liter bensin per år. Kostnaden för anläggningen är ca 140 miljoner kronor. För tillverkningen av biogasen kommer allt från hushållsavfall till slam från avloppsreningsverket att användas. Biogasen ska användas i bland annat stadsbussar och sopbilar. Invigning av anläggningen sker på onsdag.
Källa: Norra Västerbottens Tidning (2007-02-19)
Tel: 0910-577 00
Hemsida: www.norran.se



Farliga soptippar kan läcka
Umeå
Umeå kommun inventerade 2004 sina nedlagda soptippar och beslutade om åtgärder och provtagningar. 39 soptippar har riskbedömts, 8 av dem anses vara en stor risk. Arbetet har inte inletts förrän nu, anledningen till det är att ärendet har bollats mellan olika instanser. Nu är det dock Umeva, kommunens bolag för avfallshantering, som har hand om det. De gamla soptipparna behöver täckas bättre för att minska att farliga ämnen läcker ut och det måste till provtagningar för att bättre kunna riskklassa de olika tipparna. Successivt kommer soptipparna att täckas över, det beräknas ta ca 5 år. Enligt Anna Carlsson, miljösamordnare på Umeva, fylls nu Ersmarksdeponin på med massor från grävningarna för Botniabanans nya banområde på Västerslätt. Den här tippen är en av de 8 som bedömts ligga i klass 2, stor risk. Det görs även provtagningar där, liksom på deponierna i Obbola och Hörnefors. En del av de 39 soptipparna stängdes redan på 1960- och 1970-talet, vissa var i bruk fram till år 2000. Deponin i Sandvik användes fram till år 2001.
Källa: Västerbottens Kuriren (2007-02-18)
Tel: 090-15 10 00
Hemsida: www.vk.se



Tippen är som en industri
Borlänge
Soptippen är som en industri, råvaran kommer in och går ut igen som råvara. Gamla fåtöljer blir bränsle till fjärrvärmepannan, järnbruken får ny råvara av järnskrotet och hushållssoporna blir matjord och gas, vilket försörjer hela Fågelmyra-anläggningen. Det är till Fågelmyra avfallsanläggning folk kommer med diverse olika avfall, åtskilligt som är funktionsdugligt och användbart. Thord Hellström övervakar att allt hamnar där det ska, men undrar ibland över det folk kastar. Förra veckan kastades t ex en helt ny herrcykel i metallcontainern. Ingen hindras från att slänga det dom vill och ingen får ta något med sig av det som kastats, de räknas som stöld. Det gäller alla, även folk som jobbar här enligt Thord Hellberg. Fågelmyra tar idag emot 50000 ton avfall per år och 42000 ton går ut igen. Förr tog soptippen emot 60000 ton men allt blev kvar, det grävdes ner. Christer Nilsson sitter i ett torn, ett torn liknande flygledartorn, och håller uppsikt över allting. Enligt honom så finns ett berguvpar som bor och häckar vid Fågelmyra, de äter gott av råttorna som finns där. Christian Olhans, chef vid anläggningen, bekräftar också att det finns mycket råttor. När en lastmaskin gräver i en hög med brännbart som ska flisas, så uppstår rena kaoset med råttor som springer hit och dit. Råttorna är dock inget problem, så länge de stannar kvar. Blir det för många läggs preparat ut som inte är skadligt för uvarna eller andra djur. I bottenvåningen i tornet finns en "nostalgiutställning" som visar att mycket märkligt hamnar på tippen. Där finns bland annat en leksaksbilpark som omfattar flera decennier och fyller en hel hylla. I bakgrunden av tornet reser sig höga branta utsprängda klippväggar och det finns gott om plats för utbyggnad. Planeringen ligger på ca 30 år framåt i tiden och i år ska ett tiotal miljoner investeras. Tanken är att allt mer datamaterial ska kunna tas om hand på Fågelmyra.
Källa: Dala Demokraten (2007-02-08)
Tel: 023-475 00
Hemsida: www.dalademokraten.se



Klart för tredubblad avfallsmängd
Landskrona
När det gäller avfallsmängd så skärps kraven ytterligare under 2008. Den traditionella tippen ska försvinna och det blir ökade krav på sortering och återvinning. Ändå växer tippen vid Lundåkraanläggningen, både i yta, höjd och antalet ton som ska tas omhand. Det danska miljö- och återvinningsföretaget RGS 90 etablerar sig där, i ett samarbete med Landskrona Svalövs Renhållnings AB. Därför behövdes ett nytt tillstånd för anläggningen, något som miljödomstolen i Växjö fattade beslut om på torsdagen. Det innebär tillstånd för att behandla 350000 ton avfall, tidigare fanns tillstånd på 100000 ton. "Landfill Mining" är också något som LSR har fått tillstånd för, vilket innebär att den gamla tippen grävs upp och källsorteras. Enligt Jonny Meerwald, driftchef på LSR, krävs detaljerade utredningar på flera punkter innan man startar.
Källa: Helsingborgs Dagblad (2007-02-08)
Tel: 020-23 24 00
Hemsida: www.hd.se



Stor kostnad för en ny soptipp
Landskrona
100 miljoner kronor räknar LSR, Landskrona Svalövs Renhållnings AB, med att satsa på när tippen ska grävas upp, För att sedan kunna fyllas med nya sopor. En kostnad som konsumenterna kommer att få betala. Torsdagens dom från miljödomstolen i Växjö ger LSR klartecken att gräva upp och ta till vara användbart material från de sopor som deponerats där under årens lopp, något som kallas "Landfill Mining". När den gamla tippen har tömts kan den fyllas med nya, bättre sorterade sopor. Men den måste först tätas för att förhindra läckage. Projektet beräknas ta tre till fyra år att genomföra och kostnaden väntas bli mellan 75 miljoner kronor och 100 miljoner. Kostnaden kommer att slås ut på 25 år och betalas av abonnenterna enligt Göran Jingborn, vd på LSR. Det hade blivit ännu dyrare om företaget valt att utöka deponin i stället för att återanvända den anser Göran Nyström, LSR:s avgående ordförande. Projektet kommer att leda till höjda renhållningsavgifter, några hundralappar om året. LSR ska nu genomföra en upphandling för projektet och arbetet med att gräva upp det gamla sopberget kan komma igång tidigast mot slutet av året, men troligast är att det blir 2008. Göran Nyström är nöjd med miljödomstolens dom. LSR har förhandlat fram ett arbetssätt som följer större miljökrav och där mindre gifter läcker ut. Han tycker även att det är skönt att de har fått ekonomin på fötter, och där har Göran Jingborn gjort ett enormt arbete. Renhållningstaxan är ännu inte fastställd, styrelsen ska ta ställning till denna vid sitt möte i april. Enligt Göran Nyström kan det bli någon höjning men han kan inte säga i nuläget hur stor den blir. Företagets bokslut för 2006 är dock klart, vinsten blev 3,5 miljoner kronor. För några år sedan visade bokslutet på ett underskott på 6 miljoner kronor, under 2005 blev det en vinst på 2 miljoner kronor. Enligt Göran Jingborn står företaget nu på en stabil grund. För fyra år sedan hade LSR 55 anställda, men idag är det bara 15 stycken kvar. Detta beroende på att sophämtningen lagts ut på entreprenad och lastbilsparken har sålts ut. Förlustverksamheterna har sålts av.
Källa: Helsingborgs Dagblad (2007-02-09)
Tel: 020-23 24 00
Hemsida: www.hd.se



Avfallet tas om hand på ny tipp
Västerås
Nu är det klart att VAFAB, Västmanlands avfallsaktiebolag, får bygga ut sin nuvarande tipp med 37 hektar. Beslutet togs av miljödomstolen i torsdags. VAFAB ansvarar för hela Västmanlands sophantering men även för Enköping och Heby. Allt avfall som lagras i området ska i fortsättningen transporteras till den nya tippen, även från Enköping och Heby. I Heby kommun har det lagrade restavfallet tidigare lämnats i Isätra, men det ska nu avslutas helt. Enligt Eva Myrin, vd för VAFAB, kommer invånarna i Heby och Enköping inte att märka någon skillnad, det rör sig om så små mängder eftersom restavfallet minskar. Det mesta sorteras eller bränns. Det brännbara materialet går till förbränning i Uppsala.
Källa: Uppsala Nya Tidning (2007-02-12)
Tel: 018-478 00 00
Hemsida: www.unt.se



Sopor ska bli fordonsbränsle
Umeå
Snart ska Umeåbornas matrester återvinnas och bli fordonsbränsle. Avfallet ska bli biogas och som ska driva kommunens sopbilar och bussar. Första området i Umeå, att återvinna organiskt avfall, kommer att bli Holmsund. Där planerar kommunen att komma igång med återvinningen den första maj. Idag körs avfallet till Luleå, men kommunen hoppas på ett avtal med biogasanläggningen Tuvan i Skellefteå när den kommer igång, enligt Åsa Nilsson, miljöingenjör på kommunen. Andra typer av sopor körs idag från Skellefteå till Umeå, så tanken är att bilarna kan ta med sig avfallet till biogasanläggningen, i stället för att gå tomma. Det är frivilligt att återvinna, men låter man bli så blir det en extra kostnad på ca 500 kronor. Matresterna ska läggas i påsar gjorda av majsstärkelse och sedan läggas i en brun soptunna. Tömning av soptunnan kommer att ske var fjortonde dag.
Källa: SVT Västerbottensnytt (2007-02-09)
Tel: 08-784 00 00
Hemsida: www.svt.se



Forsbacka får ny modern kompost
Gävle
Om ett år behöver inte kompostsoporna från Gästrikland och Älvkarleby transporteras till Sala. De första spadtagen har nu tagits till Sveriges modernaste kompostanläggning i Forsbacka utanför Gävle. Det blir mindre lukt och mindre miljöstörande ämnen med den nya processen och utsläppen av metangas minskar kraftigt. Idag får Gästrike Återvinnare ihop ca 4000 ton kompostsopor från hushållen i Gästrikland och Älvkarleby. Om ett år räknar företaget med att leverera 8000-10000 ton komposterbart avfall till Neovas nya anläggning i Forsbacka. Kostnaden beräknas bli mellan 4,4 och 5,5 miljoner kronor. Det skulle kosta ytterligare 250 kronor per ton om företaget skulle fortsätta köra avfallet till Sala. Enligt Michael Persson, chef för avfallsenheten på Gästrike Återvinnare, är det inte aktuellt att sänka soptaxan, trots besparingen, men den kommer förmodligen att bli oförändrad 2008. Vid anläggningen kommer kompostavfallet att blandas med träflis och torv och sedan föras in i slutna tunnlar, där sedan luft och fukt tillförs. Processen är automatisk och styrs och kontrolleras av specialutvecklade dataprogram. Det kommer att anställas två personer som ska övervaka och styra anläggningen. Idag tar det mellan åtta och tio månader för en kompostpåse att omvandlas till jord, med den nya processen kan det kortas till sex månader. Den färdiga kompostjorden ska säljas till enskilda kunder, större fastighetsägare och till jordbruksnäringen. Anläggningen byggs för att ha en kapacitet på 15000 ton, men om den byggs ut eller förändras går det att ta emot mer enligt Leif Olsson, projektledare hos Neova. Investeringen i anläggningen kostar företaget Neova 35 miljoner kronor. Bygget påbörjas i februari och beräknas vara i drift den 1 januari 2008.
Källa: Arbetarbladet (2007-02-03)
Tel: 026-15 93 00
Hemsida: www.arbetarbladet.se



Biogastest stoppat på grund av grus
Norrköping
Häromdagen skickades 30 ton av Norrköpingsbornas komposterbara avfall till Eskilstuna. På biomassanläggningen vid Lilla Nyby avfallsstation skulle man undersöka om soporna kunde ombildas till biogas. Efter åtta tons leverans fick dock försöket avbrytas, matavfallet innehöll grus och sten. Orsaken till det tros vara att det blev fel i omlastningen enligt Theres Carlsson, avfallsingenjör på Tekniska kontoret. Materialet samlas in med sopbilar och transporteras till en plats där det sedan lastas om. Det ska därefter läggas på en hård asfaltsyta, men i stället råkade det läggas på en grusyta. Enligt Theres Carlsson så ska entreprenörerna se över rutinerna så att det inte upprepas. Något besked har ännu inte kommit från Eskilstuna om det ska kunna gå att göra en utvärdering av det avfall som testades innan försöket avbröts. På Tekniska kontoret hoppas man att man får tillfälle att transportera en ny sändning till Lilla Nyby avfallsstation i Eskilstuna, då med en bättre hantering av avfallet. I nuläget vet man dock inte om det kan bli aktuellt. Eskilstunas anläggning är ny och de är intresserade av att få material att testa sina maskiner med.
Källa: Norrköpingstidningar (2007-02-02)
Tel: 011-20 00 00
Hemsida: www.nt.se



Den sista stora oljepannan slängs ut
Sundsvall
Milko vill elda miljövänligare och då slipper Sundsvall den sista stora oljepannan i stan. Oljepannan i Nacksta är ca 50 år gammal och slukar 600 kubikmeter olja om året, vilket motsvarar uppvärmning av 200 villor. Tillsammans med Sundsvalls Energi har mejeriet sökt ett statligt miljöbidrag på 3 miljoner kronor för att anläggningen ska kunna drivas miljövänligare. Enligt Kent Abrahamsson, stf teknisk chef på Milko, ska de elda deponigas från Blåbergstippen och fjärrvärme. Några andra lyckade miljösatsningar i Sundsvall är t ex Östrandsfabriken, där sodapannan har blivit helt självförsörjande på el. Kubals satsning på 2 verk, där utsläppen av växthusgas kommer att minska med 90 procent och att de kommer att få bort de cancerframkallande ämnena PAH. Även Korstaverkets anläggning för att elda avfall är ett led i att få bort oljeberoendet.
Källa: Sundsvalls tidning (2007-02-02)
Tel: 060-19 70 00
Hemsida: www.st.nu



Kommunen får bakläxa av Domstolen
Olofström
Miljödomstolen i Växjö avvisar Naturskyddsföreningens överklagande om utfyllnad vid Södra Sund och lämnar ärendet åter till länsstyrelsen för förnyad handläggning. Anders Lindoff, på Naturskyddsföreningen i Olofström, anser det vara en liten delseger och en bakläxa för kommunen. Men när det gäller markavvattningen ansåg inte Miljödomstolen att det skulle återställas, Naturskyddsföreningen är dock av en annan åsikt. De anser att kommunen brutit mot grundläggande bestämmelser i miljöbalken och även mot annan lagstiftning då de fyllde ut våtmarken i Holjeån. I april grävde kommunen ut en våtmark och tippade i fyllnadsmassor. Genom detta löste kommunen ett avfallsproblem smidigt och utan kostnader för deponi anser Naturskyddsföreningen. De hävdar även att Miljöförbundet blekinge väst gjort en felaktig handläggning då de inte krävde att markvattningen skulle återställas. Det är förbjudet att utföra markavvattning utan tillstånd enligt miljöbalken. Länsstyrelsen kan lämna dispens mot förbudet om det finns särskilda skäl. När det gäller de tippade jordmassornas föreningsgrad kan inte Miljödomstolen i nuläget avgöra om det är uppenbart att allmänna intressen har skadats genom utfyllnadens påverkan på vattenförhållandena. Detta då prövning fortfarande pågår hos Länsstyrelsen. Kommunen har gjort ett yttrande till Miljödomstolen och sagt att utfyllnaden av Holjeån var ett genomförande av en sedan tidigare fastställd detaljplan. De tillbakavisar också att fyllnadsmassorna skulle vara skadliga för miljön och provtagningar har gjorts av Miljöförbundet blekinge väst. Miljödomstolen påpekar också att det vid ett tillståndslöst förhållande är Olofströms kommun som har att visa att utfyllnaden uppfyller miljöbalkens krav på att tillstånd inte behövs.
Källa: Sydöstran (2007-02-02)
Tel: 0455-33 46 00
Hemsida: www.sydostran.se



Avfall blir till biogas i Norrköping
Norrköping
30 ton hushållsavfall från Norrköping transporteras idag till Eskilstuna. På Biomassanläggningen vid Lilla Nyby avfallsstation ska det granskas hur bra soporna är sorterade och hur väl de kan ombildas till biogas. Enligt Theres Carlsson, avfallsingenjör vid Tekniska kontoret i Norrköping, är det ett led i avfallsplanen att producera biogas av Norrköpingsbornas avfall. Idag komposteras Norrköpingsbornas hushållsavfall, men målet är att omvandla dem till biogas, vilket är bättre för miljön på många sätt. Det blir ingen växthuseffekt och man skulle kunna tanka biogas i stället för bensin eller diesel. Eskilstuna har en ny anläggning som ligger hyfsat till och de var villiga att ta emot vårt avfall. Linköping hade varit närmare men där tar de inte emot sådant här enligt Theres Carlsson. I Norrköping slängs det omkring 2000 ton utsorterat matavfall per år, det är en relativt liten mängd som ska testas under dagen. Maskinen kommer att köra slut på rester så att bara Norrköpings avfall blir kvar. Man kommer att kunna se om det var bra material, rätt sorterat och hur mycket biogas det genererar. Enligt Jörgen Björnfot, utvecklings- och utredningschef på Eskilstuna Energi och Miljö AB, är de i inkörningsfasen, det passar bra att tillsammans med Norrköping göra detta försök. Med sorterat material ser man hur det påverkar anläggningen och hur mycket oönskat material som påverkar processen. Han ser mycket positivt på samarbetet. Tekniska kontoret ska även införa källsortering i Norrköpings innerstad. Norrköpingsborna är bra på att sortera bort farligt avfall men det slängs många förpackningar som borde gå till återvinning i stället för förbränning. Enligt kretsloppspropositionen så ska minst 35 procent av matavfallet sorteras ut till biologisk behandling senast 2010.
Källa: Norrköpingstidningar (2007-01-31)
Tel: 011-20 00 00
Hemsida: www.nt.se



Ökade utsläpp i Stångån från avfallsförbränning
Linköping
Ökade utsläpp till Stångån kan bli följden av att Tekniska verken vill göra eldning med avfall i Kraftvärmeverket permanent. Men det är inte sopförbränningen i kvarteret Generalen som ska återupptas, den avvecklades för flera decennier sedan. Anläggningen byggdes om i början på 1980-talet och fick tillstånd att öka omvandlingen av olja, kol och rena träbränslen till fjärrvärme i stället. Tekniska verken har de senaste åren testat att elda olika typer av avfall där, bland annat restprodukter från tillverkningsindustrier som plastat papper, returträ, gummiavfall, animaliskt fett med mera. Bolaget ansöker nu hos Miljödomstolen att få permanent tillstånd till sådan förbränning, dock utan närmare specifikation på vilka avfallsprodukter det gäller. Miljönämnden i Linköping har gjort ett yttrande till Miljödomstolen – de är oroade över att det blir ökade utsläpp till Stångån om det blir en mer omfattande avfallsförbränning i Kraftvärmeverket. Det handlar då främst om utsläpp av ammoniumkväve och metaller, som kadmium och zink. Från årsskiftet omfattas Roxen av skärpta regler genom den miljökvalitetsnorm som från och med 2007 ska gälla för fiskevatten. Stångån är känslig för föroreningar och utsläppen av ammoniumkväve är redan nu på gränsen till miljökvalitetsnormen på 1 milligram per liter för ammoniumkväve. Enligt Cajsa Eriksson, miljöskyddsinspektör i Miljönämnden, så är frågan om Stångån tål den ökning Tekniska verken vill göra. Buller är ett annat problem. Miljönämnden anser att Kraftvärmeverket borde klara kravet på 40 decibel nattetid (kl 22-07), det är det krav som ska gälla för nyetablerade anläggningar. Bullernivån ligger nu på 47 decibel, men Tekniska verken har utlovat åtgärder som sänker den till 45 decibel. Bolaget anser att det inte är motiverat med mera åtgärder än så. Det är absolut skäligt att Kraftvärmeverket ska klara 40 decibel nattetid vid närmaste bostad anser Cajsa Eriksson.
Källa: Östgöta Correspondenten (2007-01-31)
Tel 013-28 00 00
Hemsida: www.corren.se



Stort byggprojekt i Bohuslän
Lillesjö
Den milda vintern skyndar på ett av Bohusläns just nu största enskilda byggprojekt. Redan till våren monteras den gigantiska pannan, som ska bränna upp mellan 80-90000 ton sopor om året. Kostnaden har blivit ett par hundra miljoner kronor dyrare än vad man först beräknade, och i nuläget ligger kostnaden på 800-825 miljoner kronor. Enligt Bo Kvartsberg, projektledare, blir byggnaden även större än vad som först var tänkt. Uddevalla Energi har ett 8,5 hektar stort område att bygga på. I nuläget är det ca 100 man som jobbar på området och till sommaren kommer 150 specialarbetare till. Många byggbolag är inblandade och beställningar för 700 miljoner kronor är redan underskrivna. Om allt går som planerat så ska anläggningen vara klar sommaren 2008. Då kommer ett 40 meter högt pannhus och ett 10000 kubikmeter stort upplag för sopor stå färdigt. Dessutom en 40 meter hög behållare som innehåller 10000 kubik 100-gradigt vatten. När avfallseldningen sedan är igång kommer 20-30 lastbilar att tippa avfall där varje dygn. De ska komma från hela norra Bohuslän och flera andra kommuner. Trettio tusen ton sopor från norra Bohuslän ska brännas i 900-gradig värme. Men det behövs ytterligare 50000 ton så förhandlingar pågår just nu mellan Uddevalla Energi AB och ett antal andra kommuner och sopleverantörer. Det produceras 120000 ton sopor årligen runt Lillesjö så risken är liten att bolaget skulle bli utan. Dessutom kör norska långtradare förbi varje dag enligt Lars Johansson, biträdande projektledare för bygget. I andra ändan av kraftvärmeverket uppstår 15000 ton sot och slagg om året som måste transporteras bort med 500 lastbilslass. Kraftvärmeverket ska alltid gå för fullt och vara grunden i Uddevallas el- och värmeförsörjning. Anläggningen producerar ungefär lika mycket värme som behövs i Uddevalla ner till nollgradig temperatur. Under ca 10 år kommer Lillsjöverket att kompletteras av det gamla fjärrvärmeverket på Hovhult. Beräkningar har gjorts med ett elpris på 25 öre per kWh för den el som ska säljas enligt Bo Kvartsberg.
Källa: Bohuslänningen (2007-02-01)
Tel 0522-990 00
Hemsida: www.bohuslaningen.se



Snart kan Grådö få energin från biogas
Avesta
Redan inom ett par år kan en mindre biogasanläggning stå klar för att förse Grådö mejeri med energi. Bolagets oljeberoende skulle kunna minskas rejält enligt Birgitt Broström, som är med i den arbetsgrupp och det bolag som ser över möjligheterna att starta biogasanläggningar i södra Dalarna. Biogasen i en sådan anläggning skulle kunna ersätta olja för att skapa den ånga som krävs för processen när det gäller upphettning av mjölk men även till diskning. Projektet bygger på att de tre kommunerna Avesta, Hedemora och Säter bidrar med sina komposterbara sopor till anläggningen. Sopsortering planeras från och med nästa år i Hedemora och Säter. Det handlar framför allt om att ta tillvara biologiskt matavfall från skolor och restauranger. Ytterligare en anläggning, men i större skala, skulle kunna omvandla biogasen till metangas, vilket kan användas som drivmedel. Det är bra med en industri inom räckhåll som kan ta emot den här gasen dygnet runt, då det är svårt att lagra gasen. Därför ska den andra anläggningen ligga i närheten av Grådö mejeri. Gasen blir då både företagsekonomisk och miljömässig. I en framtid skulle även den anläggningen också kunna ta hand om slaktavfall och potatis som blivit över. Rötresterna som blir kvar efter den naturliga förbränningen ska kunna ersätta konstgödsel. Tidsplanen för den anläggningen är preliminärt om 4-5 år. Biogasanläggningarna i Grådö är i nuläget beräknat till ca 30 miljoner kronor, varav den första väntas kosta 11-12 miljoner kronor att bygga.
Källa: Dala-Demokraten (2007-01-23)
Tel: 023-475 00
Hemsida: www.dalademokraten.se



Fett ska bli gas, el, värme och jord
Borlänge
Om hela Borlänge blir strömlöst så är ändå reningsverket självförsörjande på el, förklaringen är fett. Snart kan Borlänge Energi ta emot fettavfall från restauranger. Det blir rötat till gas och ger energi tillbaka. Bygget är nu klart och två veckor återstår till starten enligt projektledare Leif Johansson och Kjell Wigander, ansvarig för avloppsreningen. Bakgrunden till problemet är att allt för mycket fett spolas ner i ledningarna, speciellt från restauranger. Fettet täpper till rören och orsakar driftstörningar. Kommunerna samarbetar nu för att fler ska installera avskiljare som samlar upp fettet, mot tidigare då fettet i avskiljarna hamnade på soptippen och låg och ruttnade. Det är numera förbjudet att lägga så kallat organiskt material på långförvaring i naturen. Speciella platser för lastbilarna med fettavfallet finns. Slangar leder sedan till en stor behållare och vidare med fettet till rötkammaren. Där blir det metangas som sedan bränns i en gasmotor och ger energi. Elen försörjer reningsverkets alla delar. Borlänge blir första kommun i landet att ha ett reningsverk som fungerar även vid större strömavbrott. I Rättvik, Leksand, Gagnef och Falun har kommunerna lovat att köra fett till Borlänge. Enligt Kjell Wigander ger det intäkter och spar in kostnaden för det nya bygget. Han tror även att fler kommuner kommer vilja leverera fettavfall, eftersom det inte längre får deponeras.
Källa: Dala-Demokraten (2007-01-23)
Tel: 023-475 00
Hemsida: www.dalademokraten.se



Tankställe för biogas i Kinna
Kinna
Nästa år får Kinna ett tankställe för biogas och kommunen är beredd att stötta satsningen. Bertil Fermstad på kommunledningskontoret tycker att det är intressant att få gas som alternativt bränsle. Naturvårdsverket har beviljat bidrag på sammanlagt 45,8 miljoner till 46 nya tankställen för biogas runt om i landet. 1,1 miljoner ska användas till ett tankställe i Kinna, vilket täcker ca 25 procent av investeringskostnaden för Fordonsgas Sverige AB. Lyddevägen en tänkbar plats, den har ett läge i anslutning till Riksväg 41, enligt Gunnar Ingelman. Biogas från Sobacken i Borås ska användas på tankstället i Kinna. Då får Markborna tillbaka sina sopor i förädlad form. Intresset för gasfordon ökar stort, idag finns 12 000 biogasdrivna bilar. Enligt Gunnar Ingelman måste kommunen föregå med gott exempel för att det ska bli framgångsrikt. Det handlar om att satsa på gasbilar vid kommande inköp och ställa motsvarande miljökrav vid upphandlingar, t ex av skolskjuts. Det finns en positiv vilja hos Marks kommun. Kommunen har ca 160 tjänstebilar, varav 20 kommunala bilar är etanoldrivna. Alla etanolmackar i Mark ligger i tätorten vilket har begränsat möjligheterna att satsa ytterligare på den typen av fordon.
Källa: Borås Tidning
Tel: 033-700 07 00
Hemsida: www.borastidning.se



Alloys tipp blir kvar
Vargön
Vargön Alloys får rätt att fortsätta tippa miljöfarligt avfall vid Mjölkberget. Det innebär att tippen kan användas i ytterligare 25 år. Vargön Alloys har använt tippen vid Mjölkberget i Vargön sedan början av 1950-talet. Företaget har tippat nästan 350 000 ton stoft på platsen sedan 1972, huvuddelen kommer från tillverkning av ferrokrom, vilket räknas som farligt avfall. Tippen vid Mjölkberget lever inte upp till nuvarande miljökraven. Det finns risk för att förorenat vatten hamnar i den omgivande naturen eftersom botten inte är tätad. Trots det hävdar Vargön Alloys att det bästa ur miljösynpunkt är att fortsätta använda den. Enligt Annalotta Stolt, miljö- och kvalitetschef vid företaget, så kommer tippen att finnas där, oavsett om den används eller inte. Det skulle ge större miljöpåverkan om företaget skulle ta ny mark i anspråk. Företaget har redan börjat vidta åtgärder för att minska de farliga utsläppen. Sedan 2005 behandlas avfallet så att det miljöfarliga stoftet binds i en cementliknande massa. Det har gjort att kromhalterna i vattnet som passerar genom deponin har minskat med 90 procent. Nästa steg blir att fälla träden på tippen och lägga en tät gummiduk över den. Då kommer det att kunna gå att skilja på vattnet som har passerat genom det gamla förorenade avfallet och det nya vattnet, vilket är betydligt renare. Både Naturvårdsverket och Statens geologiska institut har gjort bedömningen att tippen bör stängas. Miljödomstolen i Vänersborg väljer dock att gå på företagets linje. Om företaget genomför de planerade åtgärderna får företaget fortsätta att använda tippen vid Mjölkberget, till dess att utrymmet är slut om ca 20-25 år.
Källa: Tvåstads Tidning AB (2007-01-24)
Tel: 0520-49 42 00
Hemsida: www.ttela.se



Förorenade jordar en guldgruva för sophanterare
Kramfors
Sanering av förorenade industriområden och avfall behöver inte bara bli en kostnad, man kan även tjäna pengar på hanteringen. Det pågår nu förhandlingar mellan Kramfors kommun och Ragnsells om att bilda ett gemensamt aktiebolag. Ett aktiebolag som ska sköta avfallshanteringen vid Högberget. Men även en planerad anläggning vid Dynäs gamla järnvägsstation för mottagning, mellanlagring och omlastning av avfall som förorenade jordar. Enligt Staffan Östman, teknisk chef vid Kramfors kommun, är tanken att se om det går att komma ut på marknaden, för det är den som styr.
Källa: Ångermanlands och Örnsköldsviks Allehanda (2007-01-12)
Tel: 0612-77 17 50
Hemsida: www.allehanda.se



Svenskt företag utreder biogasprojekt åt amerikaner
Uppsala
Uppsalaföretaget Scandinavian Biogas har fått i uppdrag åt Southern California Gas Co att utreda förutsättningarna för storskalig produktion av biogas från biologiskt avfall. Planen är att bygga anläggningar för gasproduktion från gödsel och slaktavfall. Men även etanol kan komma att produceras vid samma anläggning. Då jordbruk är Kaliforniens största näringsgren med nästan två miljoner kor, ger det en enorm potential att framställa biogas för fordonsdrift och elproduktion. Sverige är världsledande på biogas för fordonsdrift, med över 7000 gasdrivna fordon och produktion av över 16 miljoner normalkubikmeter biogas under 2005. Sverige har goda möjligheter att bli en framstående exportnation för både teknisk expertis och uppförande av biogasanläggningar enligt Per Ewers, vd för Scandinavian Biogas.
Källa: ATL – Lantbrukets affärstidning (2007-01-15)
Tel: 040-601 64 60
Hemsida: www.atl.nu



Full gas för klimatvänligt projekt – ishallen ska värmas med metan från gamla tippen
Hagfors
Lars-Erik Persson, verksamhetschef vid Holkemossens återvinningscentral i Hagfors, är i full gång med Hagfors egen gaspipeline. Från den gamla soptippen dras en kilometerlång plastledning till Valhalls ishall för att spara olja och el. Det återstår några hundra meter innan den är klar för användning. Gasen bör räcka 15-20 år enligt beräkningar på volymen tillfört material på tippen. Soptippen vid Holkemossen anlades på 1960-talet och stängdes för bara något år sedan. Lagret med sopor var då 13 meter tjockt. När soporna ruttnar utan att syre tillförs bildas hela tiden ny metangas. Sedan februari i fjol eldas överskottet upp på återvinningscentralen, men med de nya reglerna ska gasen tas tillvara eller förstöras. Gasen kommer på Hagforsvallen att värma varmvatten i ishallen och ersätta el som uppvärmning i omklädningsrummen. Anläggningen är helautomatiserad och enligt Lars-Erik Persson, den modernaste i Sverige tillsammans med en liknande i Åmål. Satsningen beräknas kosta 750 000 kronor, men det är pengar som snart Återvinningscentralen och kommunen tjänat in, bland annat genom minskade uppvärmningskostnader. Satsningen är också en vinst för miljön. Anna Sjörs, teknisk chef i Hagfors, ser ytterligare fördelar. Tillfälle ges nu att prova ut tekniken ordentligt. Sedan tidigare produceras metangas vid reningsverket i Lappkärr. Om det fungerar bra hoppas kommunen på att kunna använda överskottet från reningsverket för att värma upp fastigheter.
Källa: Värmlands Folkblad (2007-01-13)
Tel: 054-17 55 30
Hemsida: www.vf.se



Ledning för biogas
Örebro
Under perioden januari till april bygger Örebro kommun en gasledning mellan avloppsverket i Skebäck och en ny biogasmack vid Gustavsviksvägen. Den blir ca 4 kilometer lång och läggs längs industrispårets banvall. Enligt Tomas Bergkvist, som arbetar med biogasfrågor på Örebro kommun, ingår gasledningen i utbyggnaden av det ledningsnät som behövs för en tillförlitlig och miljövänlig distribution av biogas. Riskerna med metan är mindre än med bensin, beroende på att den är lättare än luft samt har högre självantändningstemperatur och mindre explosionsrisk. Biogasfordon kan tanka i Örebro sedan ett och ett halvt år tillbaka. Under 2007 kommer denna gas att framställas ur Örebroarnas eget avlopp. För detta kommer en anläggning att byggas, som renar gasen till den höga metanhalt som krävs. Biogas som består av 60 procent metangas bildas när organiskt material bryts ned utan tillförsel av syre. Sedan många år tillbaka tillvaratar Örebro kommun denna energirika gas som används till värme och ångproduktion. Biogas är också ett förnyelsebart, billigt och miljövänligt drivmedel.
Källa: Örebro kommun (2007-01-15)
Tel: 019-21 10 00
Hemsida: www.orebro.se



Milda vädret – en vinstlott för Korsta
Sundsvall
Tack vare den varma vintern har man sluppit använda olja för uppvärmningen, rena sparbössan för Korstaverket i Sundsvall. Enbart hushållssopor används för att driva anläggningen. Enligt Anders Jonsson, vd för Sundsvall Energi, måste olja bara användas om det är varaktigt lägre temperaturer än minus två grader. Det har varit värdefullt att kunna spara in på oljekostnaderna. Blåbergstippen i Sundsvall har använts som ett mellanlager av hushållssopor. Fram till årsskiftet hade Sundsvall Energi tagit hand om hälften av hushållsavfallet, det resterande beräknas kunna vara borta i mars. En månad om året behövs det dock lagras upp sopor, det görs då ett underhållsstopp av anläggningen. Bokslutet är ännu inte klart men det förutspås ett överskott på ca 50 miljoner kronor.
Källa: Dagbladet (2007-01-09)
Tel: 060-66 35 46
Hemsida: www.dagbladet.nu



Flera företag vill köpa Sakab
Kumla
Energiföretaget Eon gick i slutet av september ut med att de tänker sälja avfallsanläggningen i Kvarntorp utanför Kumla. Orsaken är att Eon vill kunna utvecklas och att fokusera på el, gas och värme. De sålde två liknande avfallsanläggningar i Tyskland i somras. Enligt Göran Eriksson, chef för förvärv och affärsutveckling på Eon Sverige AB, pågår försäljningsprocessen för fullt. Både nationella och internationella företag har visat intresse. Det är både företag som arbetar inom avfallshantering och med riskkapital, finansiella företag. Eon och Sakab har tagit fram ett informationsunderlag som kommer att presenteras senare i januari. De företag som visat intresse kommer då att få en inbjudan att vara med och bjuda i affären.
Källa: Nerikes Allehanda (2007-01-08)
Tel: 019-15 50 00
Hemsida: www.na.se



Slutförvaring endast en skenbar lösning
Kommentar angående kärnkraft av Sten Widman, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
SKB, Svensk Kärnbränslehantering AB, anser att man på ett säkert sätt kan förvara avfall från kärnkraftverken 400-700 meter ner i Sveriges berggrund under de närmaste 100 000 åren. Detta helt utan läckage eller att det grävs upp av någon klantig eller illasinnad aktör. Priset på det hela råkar lyckligtvis passa ihop med intäkterna från den särskilda avgift som tas ut från kärnkraftselen. Urberget är förmodligen stabilt under en lång tid, men dock kan ett flertal problem uppstå genom tekniska, politiska och ekonomiska faktorer. Det största problemet är dock allt vi inte kan föreställa oss som kan inträffa. Termen slutförvaring är bara en illusion av att man har löst ett problem som kan bli en nedgrävd katastrof. Förhoppningsvis kan framtidens forskare hitta bättre lösningar för avfallet vi producerar men dagens kärnkraftsteknologi som bygger på att atomer klyvs måste avvecklas. Det måste till tekniska lösningar för att utvinna fusionsenergi i kraftverk och även att utveckla metoder för att fånga upp och lagra den energi som solen produceratr. För att dessa lösningar ska bli realistiska alternativ krävs fokuserade forskningssatsningar. Manhattanprojektet, The International Thermonuclear Experimental Reactor (ITER), i Frankrike är ett steg i rätt riktning. Den finansieras till största delen av EU och kommer förmodligen att bli världens första fusionsreaktor. Det kommer att behövas konkurrens från mindre innovationsmiljöer eftersom energipolitiken styrs av kortsiktiga intressen och allianser mellan stater och traditionella energileverantörer. Ett bra exempel på detta är elsportbilen Tesla Roadster. Biljättarna i Detroit har sagt att det är omöjligt att skapa en elbil som är intressant ur konsumentperspektiv. Ingenjör Martin Eberhard angrep problemets kärna, energilagringen. Han drog nytta av datorindustrins tillverkning av små batterier med stor lagringskapacitet. Bilen klarar 0-100 på fyra sekunder, kan köras i över 200 kilometer i timmen och efter tre timmars laddning kan den köra 40 mil.
Källa: Svenska Dagbladet (2007-01-09)
Tel: 08-13 50 00
Hemsida: www.svd.se



Kritiskt för sopförbränning – och värst i Lidköping
Lidköping
Det har blivit kritiskt för sopförbränningen i Västsverige efter den milda vintern, och värst är det i Lidköping. Vid Kraftvärmeverket invid Östra hamnen ligger ca 20 000 ton sopor och väntar på kallare väder men nu håller lagerutrymmet på att ta slut. Medan en reparation skedde i somras vid anläggningen vid Vänerstranden fick värmeverket klartecken att tillfälligt lagra på Kartåstippen. Man hade under hösten förberett sig på en kall vinter, liksom tidigare år men i år är temperaturen flera grader högre och läget är nu kritiskt, enligt länsstyrelsens miljöingenjör Jan Olofsson. Tusentals lass med sopor ligger på lager, samtidigt som lagret bara ökar. Soporna får inte eldas upp utan vidare. Finns det tillräckligt med generatkapacitet kan visserligen el produceras men kraftvärmeverket i Lidköping är främst anpassat för värmeproduktion. I hela Skaraborg pågår nu en intensiv jakt för att hitta platser där inplastade sopor kan lagras. På flera håll i landet har det varma vädret orsakat att sopbergen växer. Det hålls en så låg produktion på värmeverken som bränner sopor att soporna inte går åt. Enligt Jan Eric Isaksson, VD för värmeverket i Lidköping, är lagret överfullt, och det kommer att bli jättestora problem nästa år. Tillståndet säger att avfall inte ska eldas för att bara bli av med det, energin ska även tas tillvara. För att det ska råda balans i sophanteringen krävs det att utetemperaturen håller sig kring noll grader. På flera håll i landet har värmeverkens soplager blivit överfulla. Enbart i Västra Götaland lagras nu ca 100 000 ton sopor. Värmeverken är tvungna att söka alternativa lagringsplatser eller att fördela soporna mellan varandra.
Källa: Lidköpingsnytt (2007-01-05) - Tel 0510-77 14 77 - Hemsida: www.lidköpingsnytt.nu
Källa: Dagens Nyheter (2007-01-05) - Tel 08-738 10 00 - Hemsida: www.dn.se



Godsherrens svinstior i Bjuv ska driva bilar
Bjuv
På Wrams Gunnarstorps gods i Bjuv frambringas inte bara skinka. Det ska även gå att driva bilar av grisskiten, när den nya biogasanläggningen tagits i bruk. En anläggning som ska kunna producera biogas motsvarande 2,5 miljoner liter bensin om året.. Godset rymmer ca 2000 grisar. Grisar och kultingar är redan viktiga leverantörer till biogasanläggningen i Evadal. Ca 3000 ton bra svingödsel om året levereras dit. Godset, Eon och företaget Bigadan A/S äger och driver biogasanläggningen. Den som varit drivande i projektet och även tagit fram idén, är godsherren Rudolf Tornerhjelm. Han ville hitta andra alternativ till det sedvanliga jordbruket och såg möjligheter i detta. Det krävs lite mer än bara grisskit för att få till den rätta blandningen för biogasproduktion, därför är även industrierna med och bidrar. Närbelägna Findus levererar också avfall som ingår i receptet. Processen går ut på att grisskit, slaktrester och allt det andra värms upp och får röta. Därefter renas det och ger både biogas och biogödsel. Vid tankstationen i Åstorp finns möjlighet att tanka bilen med gas från godsets grisar.
Källa: Expressen (2007-01-05)
Tel 08-739 30 00
Hemsida: www.expressen.se



Vill förvandla gamla soptippar till odlingar med energigrödor
Oskarshamn
Att få gamla soptippar förvandlade till odlingar av energigrödor hoppas docent Marcia Marques och professor William Hogland från högskolan i Kalmar kunna göra. Att rena oljeskadad jord på soptippar och producera biodiesel. I Ingeltorpsskolans växthus är det skördetid. Kruka efter kruka med raps tas fram och töms. Rapsen har fått växa i två sorters jord, vanlig kompostjord från affärerna och oljeförorenad jord som renats med kompostering. Den oljeförorenade jorden har varit farligt avfall från början, som sedan komposterats i två år.

Doktorand Mait Kriipsalu har blivit teknologie doktor på studierna som visar att med kompostering kan oljeslam och oljeförorenad jord renas. Kompostens mikroorganismer äter upp 80% av oljeresterna och förvandlar dem sedan till vatten och koldioxid. Ytterligare en kompostering kan ge ännu bättre resultat. Nästa steg för teknologerna i forskargruppen blir att få bort de oljeföreningar som finns kvar efter komposteringen. Att hitta växter vars substanser kan få mikroorganismerna att även bryta ner oljeföroreningarna.

Ett plus med komposteringen är att av 15-16 cancerogena föreningar bryts 12-13 stycken ned. Nu hoppas de även att de återstående cancerogena föreningarna ska kunna brytas ned med hjälp av växtsubstanserna eller växtreningen. I båda kompostjordsorterna har rapsen vuxit och blommat men med vissa skillnader. De som vuxit i vanlig handelsjord är gröna och frodiga och de andra är betydligt tanigare, blekare och mindre, fast med ett mer utvecklat rotsystem. Små mängder olja kan vara stimulerande men blir det för mycket tynar växten mer eller mindre bort. I jorden närmast rötterna kan man sedan mäta om oljehalten sjunkit ännu mer och även se om växterna har tagit upp oljeföreningar. Klumpar på rötterna kan vara hemvist för de mikroorganismer som ska stimuleras till att ge sig på de återstående oljeföreningarna. Även mögelförekomst undersöks, då det kan tänkas göra samma sak. Forskarnas arbete ska närmast leda till att de ska kunna samla erfarenheter och skriva uppsatser, bli grunden för den doktorand de hoppas kunna knyta till växtreningsprojektet. I sommar ska ett första fullskaleförsök göras i Ukraina och ska skötas, i samarbete med forskarna, av universitet Kharkov State Academy of Minicipal Economy. Studenter från universitet var på besök hos professor William Hogland i somras. De hjälpte till med sådd och plantering av raps och lusern i de båda jordsorterna. Lusern tog man som jämförelseväxt då det finns erfarenheter av den i oljereducerande sammanhang. Rapsen togs för att den är en lokal gröda och har visat sig kunna odlas i områden med oljehaltigt alunskiffer.

Forskarna hoppas kunna använda raps och andra oljeväxter för att rena kompostrenad jord ännu mer, samt kunna utvinna biodiesel ur rapsens vegetabiliska olja. Den kompostrenade jorden vill de sedan använda som ett täckande ytskikt över sanerade soptippar. Ett täckskikt som ska renas ytterligare när den blir odlingsmark för biodieselproducerande oljeväxter. Det skulle även kunna bli en ekonomiskt intressant biodieselutvinning.
Källa: Östran (2007-01-09)
Tel: 0480-613 00
Hemsida: www.ostrasmaland.se



Avfallsanläggning bygger om för miljoner
Hedeskoga
2008 träder en ny lag i kraft som skärper kraven på hur avfallsplatserna, deponicellerna, får se ut. Sysav satsar nu flera miljoner på att göra avfallshanteringen säkrare, eftersom de annars riskerar att inte längre uppfylla kraven. I de nya direktiven måste varje deponicell vara tätad med 0,5 meter lera, ovanpå detta en tät duk av plast eller gummi, slutligen ha ett dräneringslager på 0,5 meter. Enligt Anders Lindén, platschef på Sysav, har inte de gamla cellerna detta fullt ut. Man kommer fram till 2008 att arbeta med att avveckla de gamla deponicellerna och utöka området med nya. Det är ett omfattande arbete som kommer att kosta flera miljoner.
Källa: Trelleborgs Allehanda (2007-01-05)
Tel 0410-545 00
Hemsida: www.trelleborgsallehanda.se



Avfallsvatten bidrar till försämrad vattenkvalitet
Färjor, passagerarfartyg, lyxkryssare och linjefartyg transporterar varje år ca 80 miljoner passagerare på Östersjön, och trafiken väntas öka under kommande år. Avfallsvattnet som släpps ut från fartygen tillför årligen upp till 460 ton kväve och 150 ton fosfor i Östersjön. Med kännedom om hur känslig Östersjön är finns det ingen ursäkt för att tillåta fortsatta utsläpp av förorenat vatten anser Lasse Gustavsson, chef för Världsnaturfonden WWF:s Internationella Östersjöprogram. Flera länder har förbjudit nöjesbåtar att släppa ut sitt avfallsvatten, linjefartyg och färjor bör tvingas hålla samma standard. Avfallsvattnet är ett allvarligt hot mot Östersjöns kust- och havsområden. Därför vill nu WWF att rederierna frivilligt ska förbinda sig till ett förbud mot allt utsläpp av avfallsvatten till havs, och säkra att avfall antingen renas ombord eller lämnas i hamn till reningsanläggningar.
Källa: TV4 (2007-04-27)
Tel: 08-459 40 00
Hemsida: www.tv4.se/nyheter



Nedskräpning på tomter
Nordanstig
En Hasselabo har anmält en nedskräpning på en tomt på Kyrkbyvägen i Hassela. Enligt anmälan finns skrotbilar och oljefat på tomten, det befaras oljeläckage. Den som har skräpat ner uppges att ha flyttat, men är enligt anmälaren ansvarig. Samma är det om en tomt i Bergsjö, Bergsjö Kyrkby, enligt en granne är den fylld av sopor, skräp och tvätt. Ärendena ska tas upp i byggnadsnämnden.
Källa: Sundsvalls Tidning (2007-05-02)
Tel: 060-19 70 00
Hemsida: www.st.nu



Nya odlingsmöjligheter
Kalmar
Jakten på alternativ till el och olja för uppvärmning blir allt intensivare vilket kan ge nya odlingsmöjligheter för bönderna. En forskning som gjorts vid högskolan i Kalmar visar att raps, hampa och gräs kan fungera som framtidens energiråvara. Pelletseldning har för många blivit en lösning, men pellets behöver inte bara bestå av träråvara anser Olof Berglin, universitetsadjunkt vid högskolan i Kalmar. Pellets kan bestå av gräs, torv och bark, även vindruva och raps har testats. Även forskning kring flytande biobränslen pågår. Energimyndigheten har givit högskolan ett unikt uppdrag, att undersöka om glycerol kan vara effektivt som bränsle. Glycerol är en restprodukt vid tillverkning av miljödiesel. Den dög tidigare bara till tvåltillverkning, men nu kan den bli ett billigt bränsle i stället för avfall.
Källa: Sveriges Radio Jönköping (2007-04-30)
Tel: 036-30 50 00
Hemsida: www.sr.se/jonkoping/



Brände farligt avfall
Säter
En bilist på riksväg 70 larmade i slutet av april om ett kraftigt eldsken i skogen. När Räddningstjänsten kom dit visade det sig att någon dumpat tolv oljefat i en grusgrop och tänt på. Det är väldigt tråkigt att någon kan göra sig skyldig till ett så allvarligt miljöbrott anser Ulf Lundgren, miljöchef vid Säters kommun. Att dumpa miljöfarligt avfall i en grusgrop innebär också risk för förgiftning av grundvattnet. Polisens tekniker har gjort en undersökning av platsen, men kan inte i dagsläget inte säga vad man funnit på platsen. Enligt miljölagen är det ett grovt brott att dumpa miljöfarligt avfall. Säters kommun vill stänga grusgropen för framtida uttag av grus på grund av det känsliga grundvattnet som ger bland annat Solvarboborna sitt dricksvatten. Åsen är en del av Badelundaåsen som går genom Dalarna från Hälsingland i norr ner till Västmanland och Mälaren. Badalundaåsen innehåller grundvatten som ska ge många orter i Dalarna framtida dricksvatten.
Källa: Dalarnas Tidningar (2007-04-29)
Tel: 023-935 00
Hemsida: www.dalarnastidningar.se



Tunnor läckte radioaktivt avfall
Forsmark
Slutförvaret för radioaktivt avfall, SFR, ligger vid kärnkraftverket Forsmark. Rostiga tunnor med radioaktivt avfall står i öppna betonglådor i en av SFR:s fyra bergsalar. I juni 2005 upptäcktes det, men ännu har inget skyddande lock gjutits över tunnorna. Kontrollmätningar gjordes av dränagevattnet som rann ut från bergsalen, radioaktivt cesium 137 var förhöjt tio gånger i vattnet. En granskning visade att det under en längre tid hade stått och droppat vatten från sprickor i taket. Enligt Benny Sundström, doktor i fysik och inspektör hos Statens kärnkraftsinspektion, så kom det på tunnorna som rostade sönder. För att förhindra vattendroppet har man nu satt ett plåttak under bergsalstaket. Men det finns fukt i bergsalen och tunnorna är fortfarande oskyddade uppåt. Tunnorna innehåller en blandning av asfalt och radioaktivt driftsavfall från Barsebäck, de tillverkades mellan 1976 och 1985. Det har även visat sig att de är felmärkta, beteckningen var något helt annat än följesedeln. Efter att plåttaket byggdes har de radioaktiva värdena i dränagevattnet gått ner till den ursprungliga nivån.
Källa: SVT Gävledala (2007-04-12)
Tel: 026-54 54 54
Hemsida: www.svt.se



Ökad konsumtion ger mer avfall
Göteborg
Nyligen fick Sävenäs tillstånd att bygga ytterligare en panna för att bränna sopor. Dagens tre pannor räcker inte till längre, det produceras hela tiden mer avfall. Ökningen beror på en bättre ekonomi och att det konsumeras mera enligt Bo Antoni, Kretsloppskontoret. Sedan 1990 har göteborgarnas bidrag till sopberget ökat med 20 procent. De har blivit allt bättre på att sortera soporna, men det påverkar inte mängden avfall. Det är dock en god gärning både miljömässigt och ekonomiskt att sortera avfallet anser Bo Antoni. Jämfört med riksgenomsnittet ligger Göteborg strax under i samtliga källsorteringsgrenar, utom när det gäller tidningspapper. I början av 1990-talet var den totala mängden avfall ca 350 kilo per person och år. Mot slutet av 1990-talet hade mängden avfall stigit till 375 kilo. De senaste åren har siffran legat strax över 400 kilo, och fjolårets siffra ser ut att bli ca 417 kilo. Dessutom har antalet invånare i Göteborg stigit under perioden, vilket har gjort att den totala avfallsmängden har ökat ännu mer, en ökning med 39 procent från 1990 till 2007. Globaliseringen har gjort att varor som kläder och elektronik har blivit billigare, och majoriteten har fått mer i plånboken. Andra faktorer som får sopmängden att öka är att ensamhushållen är fler, barnen har mer leksaker och antalet gratistidningar har stigit. Bo Antoni är inte så optimistisk att den här trenden ska kunna brytas. Det handlar om en livsstil, enda sättet är att konsumera mindre. Beteenden är det som är allra svårast för en kommun eller myndighet att komma åt och ändra på. Vi försöker med informationsinsatser och skolinformation, men det är inte lätt anser han. Ur miljöperspektiv är det allra viktigaste att få bort det farliga avfallet. Det ligger på en halv procent av den totala mängden sopor och består av färgavfall, lösningsmedel, bekämpningsmedel och syror.
Källa: Vårt Göteborg (2007-04-11)
Tel: 031-61 10 14
Hemsida: www.vartgoteborg.se



Inga pengar för skrotbilen
Efter den 1 juni kommer inte skrotpremien att finnas kvar, vilket innebär att man inte får några pengar för bilen som skrotas. Tidigare har det betalats ut en skrotpremie, ägaren har fått en summa från bilskroten. I stället för skrotningsavgifter, premier och bilskrotningsfond vill nu regeringen lägga över ansvaret på bilproducenterna. Dumt att ta bort ett system som fungerar anser Jan Solstad, ägare till Begagnade bildelar AB i Västervik. Nu kommer en del bilar att hamna i naturen i stället, sen får kommunen ta hand om dem, vilket leder till att alla får vara med och betala. Den totala kostnaden för att ta hand om bilen kommer att mångdubblas, en övergiven bil kan även orsaka stora skador på miljön. På bilskroten tas alla miljöfarliga delar om hand, det mesta kan återvinnas på bilen. I miljöhallen finns behållare för alla vätskor – glykol, spolarvätska, diesel, bensin och olja. Tankbilar kommer sedan och hämtar vätskorna, de renas och återanvänds. Pengarna som är kvar i bilskrotningsfonden vill regeringen använda till en ersättning för skrotbilar som är tillverkade före 1989. De vill uppmuntra folk att skrota äldre bilar utan katalysator, en premie på 4000 kronor har föreslagits. Fonden kommer även att gå till kommunerna för att finansiera deras kostnader för insamling och skrotning av övergivna bilar.
Källa: Västerviks Tidningen (2007-04-18)
Tel: 0490-666 00
Hemsida: www.vt.se



Ökad återvinning ger mindre koldioxidutsläpp
Deltagarna var eniga på Återvinningsdagen i Stockholm, återvinning är en av lösningarna på klimathotet. Svenskarna är duktiga på att återvinna, det återvinns över 4 miljoner ton plast, papper, metaller och glas varje år. Tack vare återvinningen undviks utsläpp på 6,2 miljoner ton koldioxid. Återvinningsindustriernas siffror visar att ytterligare 685 000 ton koldioxid skulle kunna sparas på kort sikt. Vilket är en fjärdedel av de minskade utsläppen Sverige förbundit sig att göra fram till 2012, växthusgaserna ska minska med 4 procent från 1990 års nivå. Med på seminariet var några av Sveriges största tillverkningsindustrier, bland annat Volvo. Gjutgodset i bilarna, både aluminium och gjutjärn, är till stor del återvunnet, mellan 80 och 100 procent enligt Andreas Andersson, funktionsanalytiker på Volvo Personvagnar. Omkring 10 till 15 kilo återvunnen plast finns i Volvos bilar, målet är att öka det, men de har också hårda krav på materialet. Han tycker att återvinning är bra, men det ska göras på rätt sätt. Volvo kan inte tolerera att en komponent ökar i vikt för att det används återvunnet material, då äts koldioxidminskningen upp omedelbart. Den största miljöbelastningen från en bil är när den körs, och där strävar Volvo efter att få ner bränsleförbrukningen genom att göra bilen så lätt som möjligt. Volvo gör studier där de letar efter komponenter som kan ersättas med delar tillverkade av återvunnet material. Producentansvaret säger att 85 procent av Volvos bilar måste återvinnas 2015. Det är tuffa krav anser Andreas Andersson, och betyder att de måste satsa mer på återvinning av plast, gummi och glas.
Källa: Ny Teknik (2007-04-20)
Tel: 08-796 66 00
Hemsida: www.nyteknik.se



Vill förbjuda skrotupplag
Vetlanda
För att få bort skrotupplaget i Vetlanda samhälle förslår nu miljöförvaltningen att verksamheten bör förbjudas, fastigheten och området bör saneras. Miljönämnden anser att verksamheten där gamla verkstadsmaskiner tvättats, rengjorts och lackerats utomhus ska förbjudas. Magasinet och dess omgivning ska städas från avfall och skrot. Kemikalier och farligt avfall ska förvaras inomhus i låsbart utrymme. En eventuellt oljeförorenad jord ska schaktas bort till en avfallsanläggning. Fastigheten får endast nyttjas för bostadsändamål, enligt gällande detaljplan. Om åtgärderna inte genomförs ska ett vite på 15 000 kronor kunna dömas ut. Handlingarna har skickats per post till fastighetsägaren, som har några veckor på sig att inkomma med synpunkter. Enligt Jonas Georgsson, miljöinspektör i Trollhättans stad, så har husägaren en månad på sig att genomföra åtgärderna efter att beslutet fastställts.
Källa: Tvåstads Tidning (2007-04-12)
Tel: 0520-49 42 00
Hemsida: www.ttela.se



Förbättring av miljön i kommunen
Perstorp
2006 års miljöbokslut för Perstorps kommun har presenterats, 17 olika punkter visar på viktiga miljöområden och vad kommunen åstadkommit under året. Det gäller bland annat klimatpåverkan, frisk luft, bra grundvatten, ett rikt odlingslandskap samt levande skogar, sjöar och vattendrag. Insatser när det gäller energiförbrukning har gjorts på både Norra Lyckanskolan och Centralskolan. På Norra Lyckanskolan har den gamla ventilationen bytts ut mot ett växlat system. Även gamla armaturer har ersatts med mer energieffektiva. Perstorps Bostäder har installerat sparstrålsamlare, sparduschar och wcspar i samtliga lägenheter. Vattenförbrukningen har kunnat minskas med 30-50 procent. Man håller även på att installera fjärrstyrd övervakning av värmecentralerna. Under förra året hade 79 procent av småhushållen i kommunen utökad källsortering, för flerfamiljshushållen var det 76 procent. Denna sortering har minskat restavfallet i Perstorps kommun betydligt. När det gäller vattnet har ett aktivt kolfilter installerats vid vattenverket i Perstorp, detta på grund av att man har funnit spår av klorerade lösningsmedel i en av kommunens råvattentäkter. Kommunen har ansökt och fått 155 000 kronor i statligt bidrag för tre lokala naturvårdsprojekt, Spjutseröd, Mosippan samt Natur- och friluftsliv söder om Perstorps tätort.
Källa: Norra Skåne (2007-04-16)
Tel: 0451-74 50 00
Hemsida: www.nsk.se



Start av koldioxidneutrala fonder
Sverige
Alla som vill bidra till minskade utsläpp av koldioxid kan nu göra det via fondsparande, Banco har startat Sveriges första koldioxidneutrala fonder. Klimatfrågan är viktig för svenska folket. En Gallupundersökning som genomförts av Banco visar att nästan hälften har förändrat sin livsstil i en mer miljövänlig riktning de senaste åren. Fonderna Banco Svensk Miljö och Banco Ideell Miljö är nu koldioxidneutrala, vilket innebär att den mängd koldioxid ägarandelen i företagen motsvarar kompenseras och neutraliseras. Målet med initiativet är att påverka företagen att minska utsläppen av koldioxid och själva bli klimatneutrala. En analys av företagens utsläpp har gjorts, och den visar vilka sektorer och företag som bör förbättra sitt miljöarbete. Enligt Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla placeringar på Banco, är det ett generellt problem att så få svenska företag har en klimatstrategi. Men med den här analysen så vet vi precis hur stora koldioxidutsläpp varje företag vi investerar i har, och vi kan sätta in aktiva ägardialoger och kunskapsöverföring där det behövs mest. Banco har själv tagit initiativet till att neutralisera de två fondernas totala koldioxidutsläpp, ca 2000 ton, genom att köpa både utsläppsrätter och utsläppskrediter. Från FN-stödda Clean Development Mechanism Projekt köps utsläppskrediter. Att använda fondsparande är ett sätt att påverka företag i miljöfrågor. Resultatet av undersökningen visar också att hälften av alla svenskar kan tänka sig att börja spara i en miljöfond. Fler och fler sparare upptäcker att det går att gynna miljön och plånboken på samma gång. Gröna fonder kommer att växa betydligt de närmaste åren anser Camilla Robinson Seippel, vd för Banco. Bancos undersökning visar att svenskarna nu tar klimatfrågan på stort allvar, nästan hälften av svenskarna har förändrat sin livsstil i en mer miljövänlig riktning det senaste året. De vanligaste åtgärderna är sopsortering, återvinning och minskat bilåkande.
Hela undersökningen och fakta om Bancos koldioxidneutrala fonder finns på www.banco.se
Resultaten kan användas fritt om källan Banco anges. Intervjuerna genomfördes per telefon av TNS Gallup under perioden 19-26 mars 2007 och består av ett slumpmässigt urval av svenska folket i åldern 17-74 år.
Vid frågor går det bra att kontakta:
* Fredrik Erfelt, undersöknings- och analysförtaget Argument
Tel: 08-663 30 70 eller 070-560 03 42
* Camilla Robinson Seippel, vd Banco
Tel: 08-572 354 04 eller 070-423 54 04
* Sasja Beslik, chef ansvarsfulla placeringar, Banco
Tel: 08-572 354 28 eller 070-423 54 28
Källa: Dagens Finans (2007-04-10)
Hemsida: www.dagensfinans.se



Påsar med döda djur
Borensberg
När renhållningen skulle byta sopsäckar på återvinningsstationen i Kungs Norrby, Borensberg, upptäckte de att fem döda tamdjur låg nedstoppade i ett par soppåsar. Vem eller vilka som kastat djuren vet de dock inte. Motalapolisen tog hand om de döda djuren och förde dem till Tuddarps avfallsstation för destruering.
Källa: Motala & Vadstena Tidning (2007-04-10)
Tel: 0141-22 36 00
Hemsida: www.motalatidning.se



Lenova får högsta betyg
Lenova toppar Greenpeace miljörankinglista över teknikföretag som har grön policy och arbetsmetoder. Bolaget har under de senaste månaderna utökat sitt miljöprogram, man erbjuder nu kostnadsfri återvinning av datorer samt skärmar och servrar. De har även minskat användningen av farliga kemikalier i produkter och emballage. Lenova har gjort stora framsteg inom miljöområdet anser Iza Kruzewska på Greenpeace. Greenpeace årliga undersökning ”Guide to Greener Electronics” har genomförts bland 14 av världens främsta teknikföretag.
Källa: Computer Sweden (2007-04-11)
Tel: 08-453 64 90
Hemsida: www.computersweden.idg.se



Polisanmälan av sopor
Göteborg
Ett sopberg har hittats av en privatperson som genast larmade miljöförvaltningen. Enligt Anne Svensson, miljöinspektör, är det sopor som har lämnats i ett dike längs en väg i Linnarhult. Det handlar om 15 sopsäckar med matrester, förpackningar och annat köksavfall. Miljöförvaltningen har tagit bilder av sopberget och de har tillsammans med en anmälan lämnats in till miljöpolisen. Under tiden utredningen pågår får skräpet ligga kvar. Hittas ingen skyldig så blir det kommunen som får städa, för skattebetalarnas pengar. Dumpningar som den här är inte särskilt vanliga längre anser Anne Svensson. Vi har tagit för vana att göra polisanmälningar.
Källa: Aftonbladet (2007-04-11)
Tel: 08-725 20 00
Hemsida: www.aftonbladet.se



Miljövänligt på Scandiflex Pac
Landskrona
Scandiflex i Landskrona tillverkar och trycker plastförpackningar till flera av Sveriges större livsmedelskoncerner. Det är då extra viktigt att se till att alla processer i tillverkningen är miljöriktiga och inte sliter på eller förstör naturen. Enligt Jimmy Strandberg, vd på Scandiflex, är de bland de aktörer i branschen som släpper ut minst andel flyktiga organiska ämnen. Sedan några år tillbaka har de haft en reningsanläggning igång, bestående av en skrubber och tre biofilter. De rensar gaserna från tryckpressarna till 99 procent enligt de senaste mätningarna. Mätningarna av reningsgraden utfördes av FORCE Technology. Bolagets tjänstebilar är till 90 procent utbytta mot etanolbilar av märket Saab 9-5 BioPower. Scandiflex är kvalitetscertifierade enligt ISO 9001:2000, miljöcertifierade enligt ISO 14001 och hygiencertifierade enligt BRC/IOP. De arbetar konsekvent för att minska mängden avfall och produktionsspill. De återvinner mycket av lösningsmedlet som används i produktionen och renar luftutsläppen via en så kallad biobädd. För att kompensera för den sopförbränning som ofta blir slutstation för förpackningarna har de planterat mer än 250 000 träd i Sverige och utomlands. Det görs i samarbete med Vi-Skogen www.viskogen.se
Källa: Pressbox.se 2007-0410)
Tel: +45 434 730 47
Hemsida: www.itpressen.se

Åter igen en strid om soporna
Skellefteå
Läget är låst mellan Skellefteå kommun och Siri Lindqvists dödsbo. I september 2005 vann dödsboet en tvist i hovrätten, i domen sägs att kommunen inte uppfyllt sin bortforslingsskyldighet. Bakgrunden till domen i hovrätten är att Siri Lindqvist, Jörn, tidigare bosatt i Hobergträsk, förlorade en tvist vid Skellefteå tingsrätt i december 2002. Det handlade om Skellefteå kommuns sätt att tillämpa sophämtningsmonopolet. Under 20 års tid, fram till år 2000, har Siri Lindqvist betalat sopräkningen från kommunen, men några sopor har hon aldrig skickat och kommunen har aldrig hämtat några. Det komposterbara materialet tog hon hand om själv, papper och förpackningar lades ut i ladugården i Hobergträsk. Med hänvisning till domen i hovrätten har dödsboet krävt att Skellefteå kommun ska betala tillbaka den tidigare sopavgiften som har betalats in, 3700 kronor. Men kommunen har nekat återbetalning och ärendet har lämnats till kronofogden, därefter till tingsrätten. Enligt Torgny Johansson, lagman, så är ärendet under handläggning. I sitt yttrande till tingsrätten hänvisar Skellefteå kommun till en dom i regeringsrätten. Kommunen ska hämta sopor vid fastigheten, eller också ska fastighetsägaren själv forsla sopor till en gemensam container i området. En sådan ordning förutsätter fastighetsägarens frivilliga medverkan, enligt lagen. Siri Lindqvist har accepterat detta genom att betala räkningen för sophämtningen anser kommunen, hon har inte heller begärt någon dispens eller varit i kontakt med kommunen. Enligt Brage Lindqvist, som för dödsboets talan, har det aldrig funnits någon frivillig överenskommelse om en sådan lösning.
Källa: Norra Västerbottens Tidning (2007-03-23)
Tel: 0910-577 00
Hemsida: www.norran.se

Nedskräpningen blir dyrt för Halmstad
Halmstad
Att endast städa upp kring gator och torg samt i diken kostar Halmstads kommun ca 4 miljoner kronor. Ytterligare kostnader tillkommer för att hålla rent i parker, längs kommunens långa kustlinje och andra platser. Även vandalisering och klotter blir dyrt, enbart att ta bort klotter kostar ca en halv miljon kronor enligt Ulf Holm, verksamhetschef. Nedskräpningen är ett stort problem anser Helén Lövinger, driftschef på Tekniska kontoret i Halmstad. Frågan är hur man får folk att tänka annorlunda och i stället ta hand om allt som idag slängs. Ulf Holm anser också att det krävs en attitydförändring hos allmänheten. Tekniska kontoret har en patrull på fem anställda som dagligen städar upp i kommunen. Patrullen kommer i sommar att utökas något, och de kommer att arbeta i tvåskift. Det är viktigt att staden hålls ren och snygg anser Helén Lövinger. Speciellt viktigt är det inför 700-årsjubileet. Flera olika studier visar att nedskräpning ofta skapar en negativ spiral. Människor tycker att det är okej att slänga skräp på marken om det redan ligger skräp där. Förutom att skräp förfular kan det också vålla skada för både människor och djur. Även naturen drabbas av nedskräpningen, slängs miljöfarligt avfall i skogen så kan det läcka kemikalier.
Källa: Hallandsposten (2007-03-24)
Tel: 035-14 75 00
Hemsida: www.hallandsposten.se

Ny VD
Umeå
Styrelsen för Umeva har fattat ett beslut om att anställa Tomas Blomqvist som ny vd för Umeva, Umeva Vatten och Avfall. Tomas Blomqvist är 47 år och har tidigare haft ledande befattningar på flera olika nivåer inom Vägverket. Enligt Anders Sellström, vice ordförande i Umeva, med ny ledare så kan de fortsätta med att bli mer kundorienterat och bidra till långsiktigt hållbar miljöutveckling av Umeåregionen.
Källa: Västerbottens Kuriren (2007-04-05)
Tel: 090-15 10 00
Hemsida: www.vk.se

Kommunerna anklagas för att inte följa lagen
Gunvor G Ericson (mp) driver en intensiv kampanj mot kommunerna, de anklagas för att vare sig följa lagen eller ta tillvara möjligheterna att anlita privata entreprenörer för sin avfallshantering. Hennes påståenden bygger dock på ett antal felaktigheter som leder fram till slutsatser som saknar grund. Kommunerna har lagstadgad rätt att välja hur man vill organisera sin avfallshantering, det kommunala självbestämmandet. I Miljöbalken sägs att kommunen kan anlita entreprenörer som ”kan ligga till grund för taxan”. Det finns dock inget som säger att en upphandling av avfallshanteringen måste ske, det är något som görs ändå. I en ny undersökning som kommer att publiceras i slutet av april, gjord av Avfall Sverige, visar det att 2 av 3 kommuner har upphandlat sophämtningen och anlitat privata entreprenörer. 80 procent använder entreprenörer för behandling/återvinning av avfall. Därför är det svårt att förstå Gunvor G Ericsons stora engagemang för att misstänkliggöra kommunernas vilja att hitta miljömässiga och ekonomiska lösningar anser Weine Wiqvist, vd för Avfall Sverige. Undersökningen visar också att det inte finns någon skillnad i renhållningsavgifter om det så är kommunen som sköter avfallshanteringen i egen regi eller genom entreprenad. Genom samverkan kan dock större kommuner ha något lägre avgiftsnivå än de mindre. Det är därför ännu svårare att förstå att Gunvor G Ericson anser att man inte bör samverka i bolagsform anser Weine Wiqvist. Kommunsamverkan är helt nödvändig både för att säkerställa kompetens och rationalitet i kommunernas verksamhet. Kommunerna ser bolagsformen som en del i kommunens organisation och som inte måste vara föremål för en offentlig upphandling. Rättsläget är osäkert och ett vägledande rättsfall ligger just nu för ett avgörande i Regeringsrätten. I valet av återvinningsmetoder skapar samverkan också underlag för en större mångfald. Det är fler kommuner med verksamhet i egen regi som har ett varierat utbud av återvinning än i kommuner med entreprenadlösningar. I stället för dessa påhopp på kommunerna borde Gunvor G Ericson i stället berömma kommunerna för deras engagemang och vilja att uppfylla samhällsmålen och utveckla en hållbar avfallshantering anser Weine Wiqvist. Hon borde i stället uppmärksamma den växande mängden avfall som beror på vårt sätt att producera och konsumera varor och tjänster.
Källa: Dagens Miljö (2007-04-05)
Tel: 08-453 60 00
Hemsida: www.dagensmiljo.idg.se

Rekordvinst för Renova
Göteborg
Det regionala avfalls- och återvinningsbolaget Renova gjorde en vinst på 43 miljoner kronor förra året. Christian Baarlid, vd på Renova, redovisade bokslutet på årsstämman för representanter från de elva ägarkommunerna. Renova tog hand om 900 000 ton avfall förra året, en ökning med ca 200 000 ton jämfört med 2005. Ökningen beror bland annat på ökade schaktmassor från byggandet i Västsverige, men även på ökade mängder avfall från både industri och kommuner. Den kraftiga tillväxten i Västsverige skapar mycket avfall. Avfallsmängderna ökar med ca 6 procent per år. Årsstämman ajournerades och kommer att återupptas den 30 mars. Anledningen är att förslaget till ny styrelse har dragit ut på tiden. Renova ägs kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn, Stenungsund och Öckerö.
Källa: Vårt Göteborg (2007-03-14)
Tel: 031-61 10 14
Hemsida: www.vartgoteborg.se

Skrotning av vindkraftverk
Malmö
Danmark håller nu på att förnya sin vindkraftpark. Men även i Sverige måste vi fundera på hur man bäst skrotar vindkraftverk anser Fredrik Ardefors, vd på Consortis Producentansvar AB. Ingen vill ha kvar övergivna anläggningar som förfaller, därför måste priset för skrotningen med i kalkylen för nya vindkraftsprojekt. Skrotningen har hittills fått ganska liten uppmärksamhet, men det börjar nu diskuteras i branschen. De äldsta svenska verken har tjänat ut inom 5-10 år tror Mattias Rapp, chef för branschföreningen Svensk Vindkraft. Vindkraften byggs ut med större och tyngre verk än tidigare, och många placeras till havs. Det gör att skrotningen blir dyrare. Förutom betong och elektronik består ett vindkraftverk av metall i tornet och kompositmaterial med glas- och kolfibrer i vingarna. Det är just vingarna som är den stora utmaningen. I Danmark pågår en modernisering där små vindkraftverk ersätts av ett stort, och de har några idéer om att kunna använda uttjänta vingar på ett vettigt sätt. Jörgen Flindt Mikkelsen i Esbjerg har fått ett patent på en metod som går ut på att skära ner vingarna i småbitar och sedan limma ihop dem till nya saker, men nermalda vingar kan även bli kattsand. Återanvändningen av materialet löser dock inte vad man slutligen gör med det, det kanske ändå måste förbrännas eller deponeras som avfall. I kompositmaterial finns ämnen som måste bort vid förbränning, bränning ger också mer koldioxid i luften. Deponering tar plats och medför en risk att giftiga ämnen läcker ut. En naturlig nedbrytning tar i den storleksordningen 10000 år.
Källa: Sundsvalls Tidning (2007-03-16)
Tel: 060-19 70 00
Hemsida: www.st.nu

Nästan all stadstrafik drivs med gas
Skåne
Andelen gasbussar i den skånska stadstrafiken är uppe i 94 procent. Det har också visat sig fungera bra i regiontrafiken, tekniken klarar säkerhetskrav, högre hastigheter och längre körsträckor. Regiontrafiken köpte nyligen in 60 nya gasbussar, Mercedes Benz. Biogas Syd har ambitionen att Skåne ska ligga i fronten när biogasen introduceras i större skala i landet. Biogasprogrammet stämmer väl med regeringens utvecklingsprogram anser Anders Nylander, projektchef för Biogas Syd i Lund. Biogas innebär ökad sysselsättning, bättre luft och miljö och näringskretslopp. Sverige är världsledande inom teknik för att uppgradera biogas till fordonsgas, potentialen för export är också stor. Runt 20 procent av fordonsparken ska kunna rulla på biogas om 10-20 år. Biogas kommer att dela marknaden med plug-in-hybrider, etanol och syntetdiesel. Men för att komma dit behövs en bra infrastruktur med hjälp av statligt stöd, mer än bara Klimpstödet. Biogas Syd behöver ekonomiskt stöd för utvecklingen under två 4-årsperioder, fram till 2015. Därefter kan marknaden ta över, verksamheten ska vara självgående. För närvarande arbetar Biogas Syd med att öka intresset för projektet hos de skånska lantbrukarna. Det behövs fler produktionsanläggningar anser Anders Nylander. Företaget vänder sig till lantbrukare som kan bygga. Under 2007 erbjuds utbildningar, bland annat åttadagarskurser som ska göra deltagarna så kunniga att de kan starta upp ett eget biogasprojekt. Alla kan inte få ekonomi på detta, man måste se på förutsättningarna för varje enskild gård. De som har bäst förutsättningar är de lantbrukare med stora djurbesättningar och de ekologiska lantbrukarna. Lantbrukare kan också få bättre ekonomi i sina projekt genom att gå samman och dela på investeringarna. Ju fler som lär sig och jobbar ihop, ju större fördel är det anser Anders Nylander. Biogas Syd kan även då stödja med kompetens och utbildning. Omkring 25 procent av den framtida biogasen beräknas komma från reningsverk, gödsel från stallar och avfall från livsmedelsproduktionen. Den stora andelen, 75 procent, blir restprodukter från åkern samt odlade grödor. I uppgraderingsprocessen för biogas avskiljs koldioxid och kvar finns 97 procent metan. Den uppgraderade gasen kan blandas med naturgas och transporteras med naturgasnätet, det är samma metanmolekyler. När det gäller en utbyggnad av naturgasnätet har Anders Nylander inget riktigt svar. Där ledningar redan finns är det lättare att leverera biogas, både tekniskt och ekonomiskt. Gas är en utmärkt energibärare som hör till det framtida samhället. Ett stort gasnät är ingen absolut förutsättning för biogas, dock en stor fördel, men han kan även tänka sig en utbyggnad i mindre regionala nät som t ex i Kristianstad. Enligt Anders Nylander har det sagts i debatter att det kan vara klokt att släppa in naturgasintressenterna och låta dem bygga ett nät som i framtiden kan användas för biogas och vätgas. Men det är främst en politisk strukturell fråga. Man kan välja att låta marknaden stödja infrastrukturutvecklingen via naturgasen eller att satsa på en ren biogasinfrastruktur och stödja den utbyggnaden.
Källa: Dagens Miljö (2007-03-16)
Tel: 08-453 60 00
Hemsida: www.dagensmiljo.idg.se

Förbättring av sopkrångel
Riksdagen debatterar snart avfall. Sopmängden ökar, återvinningen blir allt viktigare men det blir inte enklare. Miljöpolitik handlar ofta om stora internationella avtal eller att stifta lagar och införa förbud. Men det som är viktigast av allt är det civila samhällets engagemang. Tyvärr är det krångligt att återvinna idag anser Sofia Arkelsten, moderat riksdagsledamot. Det är enbart förpackningar som samlas in i plastbubblorna på stan och som omfattas av producentansvaret. Återvinningsstationer övervakas med kameror, och det anställs sopspioner för att sätta dit människor som gör fel. Det är svårt att veta vad som gäller, ansvaret för avfallet är oklart. Vi har ett krångligt system som inte minskar kostnader eller sopmängd. Bor man i ett hus med sopsortering betalar man det på hyran eller avgiften. Man betalar även en del av producentansvaret, det ingår i priset för varje vara man köper, och man betalar också genom kommunalskatten. Sofia Arkelsten vill göra det enkelt för människor att göra miljöbra saker. De har skrivit in i budgeten att de vill se på förutsättningarna att utveckla producentansvaret för förpackningar och insamlingen av avfallet. Sopor är tyvärr lite oglammig politik. Avfall Sverige har nu startat sin nya kampanj med Thomas DiLeva. Det är viktigt att lära oss hur återvinning fungerar och att det lönar sig. Människor vill göra goda saker och mitt ansvar som politiker är att skapa förutsättningar för det anser Sofia Arkelsten. Bättre producentansvar med rätt kostnadsfördelning så att vi kan använda resursen avfall.
Källa: VästerviksTidningen (2007-03-20)
Tel: 0490-666 00
Hemsida: www.vt.se

Gasol i stället för eldningsolja
Filipstad
OLW i Filipsstad vill byta ut eldningsoljan mot gasol i sin fabrik, vilket är ett av de nya miljömålen. De miljörapporter för förra året som nyligen lämnats in till Länsstyrelsen är Jerry Alfredsson, fabrikschef, nöjd med, även Länsstyrelsen var nöjd. Fabriken använder idag ca 2100 kubikmeter eldningsolja per år och 62 ton gasol. Och nu vill de bland annat byta ut eldningsoljan mot gasol, som är betydligt miljövänligare. Miljörapporten för fabriken visar att fetthalten i avloppsvattnet under enstaka dagar förra året var högre än det tillåtna riktvärdet, men det ledde inte till några driftstörningar i avloppsreningsverket. En stor del av ofarligt avfall från produktionen går vidare till djurfoder hos grisuppfödare. Förra året lämnades också 700 ton till gödning på Alkvettens herrgård. Ett annat mål som företaget har är att transportörerna ska genomgå miljöbedömning och vara ISO 14001 certifierade innan år 2008 är slut. OLW vill också på sikt avveckla komposteringen i Långskogen med att lägga rester närmare fabriken.
Källa: Värmlands Folkblad (2007-03-10)
Tel: 054-17 55 00
Hemsida: www.vf.se

Sopberget växer snabbast i Skåne
Skåne
Avfallsmängden ökar betydligt mer i Skåne än riksgenomsnittet. Renhållningsbolaget Sysav räknade förra året in 10 procent mer hushållssopor än året innan. Det finns en stor politisk enighet om att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och växande avfallsmängder, ändå saknas åtgärder för det. Att ökad skatt på förbränning skulle leda till mindre mängder avfall är det bara miljöpartiet och vänsterpartiet som tror på. Hur mycket mindre som förbränns om skatten höjs med 20 procent har de dock inte räknar på enligt Wivi-Anne Johansson, vänsterpartiet Mängden hushållsavfall har ökat med ca 1 miljon ton de senaste åren. År 2005 antog riksdagen miljömålet att avfallsmängderna inte ska få öka. Alla partier har lagt fram motioner med uppmaningar i samma riktning. Avfallsmängderna ska i första hand minimeras, sedan återvinnas eller eldas upp. Det behövs lagregler mot förpackningar runt förpackningar anser Gunnar Persson, kristdemokraterna och det behövs regelförändringar för hela EU. I mitten på 1990-talet infördes något som kallades producentansvar, vilket innebär färre och mera resurssnåla förpackningar. Det ställdes krav på insamling, återvinning och förbränning när det gällde papper-, plast-, metall-, och glasförpackningar. Ur resurssynpunkt har producentansvaret inte haft någon betydelse gällande papper och plast. Pappersförpackningarna har ökat med 8 procent och plastförpackningarna med 15 procent på 4 år. Den andel av förpackningarna som producenterna enligt lagen slipper befatta sig med ökar ännu mer. Anders Ygeman, ordförande för riksdagens miljö- och jordbruksutskott, anser att producentansvaret inte har varit tillräckligt kraftfullt för att minska avfallsmängderna, politiken har misslyckats. Han ser gärna motioner om kommande nya avgifter eller andra ekonomiska styrmedel. Mikaela Valtersson, miljöpartiet, ser producentansvaret som en besvikelse. Det skulle vara krångligt och kosta pengar och leda till en avfallsminskning, och producentansvaret har inte heller lett till någon attitydförändring. En allt mindre andel av avfallsmängderna deponeras och en allt större andel förbränns. Sverige har nått målet om att på tio år halvera det deponerade avfallet. Men sopberget minskar inte, sedan 1994 har hushållsavfallet ökat med 24 procent i Sverige och bara i Skåne är ökningen 36 procent. Några åtgärder som gjorts för att minska deponeringen av avfall är bland annat höjd skatt på deponerat avfall och förbud mot att deponera organiskt avfall. För att öka materialåtervinningen infördes i juli en skatt på förbränning av hushållsavfall. Farligt avfall lämnas på en miljöstation eller återvinningscentral, och där bör även annat avfall som inte är hushållssopor lämnas.
Källa: Sydsvenskan (2007-02-18)
Tel: 040-28 12 00
Hemsida: www.sydsvenskan.se

Miljontals ton mat slängs varje år
Sverige
Enligt en ny rapport från Naturvårdsverket slängs en miljon ton mat bort varje år, det betyder en halv miljon onödigt utsläpp av koldioxid. På restauranger och andra storhushåll slängs det mest mat, 18 procent. I hemmen slängs det 3-4 procent av den mat som handlas hem. Enligt miljökonsult Berit Goldstein, som har gjort rapporten åt Naturvårdsverket, är en orsak att det ofta är rester kvar i förpackningarna när de slängs. Hur förpackningarna är utformade är också avgörande för hur mycket som slängs på det viset. Men det slängs också allt mer mat, 2005 slängdes ca 50 kilo mat i hemmen per person, vilket är en ökning med över 10 kilo jämfört med 2002. En minskning av mängden mat som slängs är en vinst för miljön, det krävs då mindre energi. Störst är vinsten när det gäller kött, det kräver mer energi att producera än t ex grönsaker. Matsvinnet bidrar till koldioxidutsläpp på 0,5 miljoner ton per år. Men fraktandet av maten orsakar också en miljöpåverkan, 40 procent av allt som vi äter importeras. Importen har ökat markant sedan EU-inträdet.
Källa: TV4.se (2007-02-19)
Tel: 08-459 40 00
Hemsida: www.tv4.se

Soporna ökar
Karlstad
Kommunen slår larm om det växande sopberget, det måste nu till kraftiga åtgärder. Visionen är att sopberget ska minska, vilket inte ens är i närheten att uppnås. Det slängdes 12000 ton grovsopor under 2002, i fjol hade siffran stigit till 17000 ton. Det är numera fritt fram att renovera med rotavdrag, och då blev ökningen mycket kraftig enligt Gunnar Settergren, renhållningschef på Karlstad kommun. Men det är inte bara grovsoporna som ökar, det gör även de vanliga hushållssoporna. Kommunen får in mer sopor än vad avfallspannan klarar av, ibland får de skickas till andra kommuner. Ett av problemen är att en genomsnittlig soppåse innehåller en tredjedel papper, vilket i stället ska återvinnas för att bli ny energi. Det finns tillräckligt många återvinningsstationer i Karlstad, jämfört med andra ställen, så det kan inte bero på det, återvinningen måste helt enkelt bli bättre. Enligt Gunnar Settergren tänker inte kommunen vara "snäll" längre, det kan bli fråga om ekonomiska styrmedel när det gäller sopor i framtiden.
Källa: Aftonbladet (2007-02-14)
Tel: 08-725 20 00
Hemsida: www.aftonbladet.se



Olagligt avtal om sopor
Sveg
Från den första april är det förbjudet för Härjedalens kommun att deponera brännbart och organiskt avfall. Kommunen har därför förhandlat fram ett avtal med Bollnäs Energi AB om att frakta 2000 ton sopor dit varje år och bränna dem där. Kostnaden för detta är två miljoner kronor per år, då är transporterna också inräknade. Men Bollnäsföretaget har inte tagit hem avtalet i en utvärdering av bästa anbud. Det har inte begärts in några anbud av kommunen, enligt lagen om offentlig upphandling. Detta medger också Jerker Blomqvist, teknisk chef, det går inte att handla upp för de får inga anbud. Det är bara Bollnäs som är aktuellt, ingen annan i närheten har möjlighet att ta emot soporna. Christer Hedström, VA-ingenjör, håller med om detta, det finns ingen konkurrens på marknaden. Konkurrenskommissionen kommer att komma med kritik, men det ändrar inte de faktiska förhållandena. Tekniska nämnden skulle ha tagit ställning till avtalet förra veckan, men beslutet skjuts upp till nästa vecka. Det är inte angående lagligheten, utan för att politikerna vill förkorta avtalstiden från år 2009 till 2008. Renhållningen ska då handlas upp igen. Enligt Christer Hedström kostar det mer att ta avtalet på kortare tid. Länets kommuner diskuterar även om ett sopsamarbete som skulle täcka in brännbart avfall. Reglerna för avfallshantering kommer att bli ännu hårdare 2009.
Källa: Länstidningen (2007-02-14)
Tel: 063-15 55 00
Hemsida: www.ltz.se



Minskning av sopberget
Strasbourg
Efter första rundan i Parlamentet med EU-kommissionens förslag till nya avfallsregler röstade en stor majoritet för ändringarna. Det kan tvinga EU-länderna att stoppa sopbergets tillväxt. 2012 ska det inte vara större än vad det var 2008, och fram till 2020 bör det ha minskat. EU-länderna ska ta ställning till ändringarna, sedan är det dags för en ny vända i Parlamentet. Striden kan bli svår, med tanke på att Parlamentet har ändrat på många av kommissionens och medlemsländernas förslag. När det gällde bränning av sopor ville kommissionen att det skulle räknas som återvinning om soporna eldades för att producera energi. Där anser EU-parlamentet att sopor bara ska få brännas eller läggas på tipp om inga andra lösningar finns, bränning av sopor är miljöförstöring. Parlamentet vill också se olika steg för avfallshantering. I första hand ska uppkomsten av avfall förebyggas och sopberget minska. Steg två är återvinning, steg tre är återvinning av material och steg fyra är andra metoder för återvinning. Om ändå inte avfallet kan hanteras på något av dessa sätt kan andra metoder få användas, men de måste vara miljövänliga och säkra.
Källa: Svenska Dagbladet (2007-02-13)
Tel: 08-13 50 00
Hemsida: www.svd.se



Utsläppen är både mest och minst
Oxelösund
Koldioxid är det som framför allt ger upphov till växthuseffekten och den kommun i landet som har allra högst utsläpp per invånare är Oxelösund. En enda brinnande låga gör att de totala utsläppen i Södermanland är betydligt högre än i Stockholms län. På SSAB:s stålverk finns den där lågan, den som också kallas "facklan". SSAB är världens största tillverkare av handelsstål. För att framställa stål krävs det kol, och när det bränns blir det koldioxid, vilket är något som inte går att få bort med dagens teknik. Det skulle gå att minska utsläppen någon annanstans om energin kunde tas tillvara. Att bygga in "facklan" skulle kosta 180 miljoner kronor och den skulle kunna värma hela grannstaden Nyköping. Enligt Klas Lundberg, miljöchef på SSAB, är det väldigt dyrt och kalkylerna går inte ihop. Investeringar måste vara lönsamma. När det gäller andra utsläpp än koldioxid så pekar kurvorna neråt, tack vare nya reningsverk och återvinning. De flesta utsläppen har halverats under de senaste tio åren.
Källa: TV4 (2007-02-10)
Tel: 08-459 40 00
Hemsida: www.tv4.se

För att nå miljömålen krävs ökade insatser
Värmland
Elva av 76 delmål för det regionala miljöarbetet kommer att uppnås med nuvarande åtgärder i Värmland. Med fler åtgärder och utökade resurser är ytterligare 39 delmål möjliga att uppnå. Resterande 26 delmål kommer att bli svåra att nå, det kan även vara så att datumet för när målet skulle ha uppfyllts redan har passerat. Länsstyrelsen har gjort en utvärdering som har lämnats till Miljömålsrådet. Ett antal förslag för att öka möjligheterna att nå målen finns också i rapporten. Utvärderingen visar att nå två av miljömålen är bättre i Värmland än i övriga Sverige, det gäller "Ingen Övergödning" och "Frisk Luft". Eftersom Värmland inte är beroende av andra länders åtgärder så är övergödningsproblematiken i länet mer begräsad än i andra kustlän. Luften är också bättre, länet har inte så många stora tätorter med mycket trafik och mindre mängder luftföroreningar når Värmland från kontinenten. Enligt Anders Walldorf, på miljöanalysenheten, genomförs det redan idag ett omfattande arbete för att lösa miljöproblemen, men det återstår dock mycket arbete för att nå miljömålen. Många kommuner behöver bli bättre på att ta med miljömålen i den kommunala planeringsprocessen. Länsstyrelsen har anställt en miljösamordnare för att kunna öka samarbetet med kommunerna. De deltar också , tillsammans med Region Värmland och länets kommuner, i ett gemensamt projekt för att ta fram kommunala och regionala energiplaner. För att miljömålen ska nås krävs krafttag på många håll i samhället anser Anders Walldorf. I rapporten ges några förslag som i första hand riktar sig till riksdag och regering. Senare i år kommer de regionala målen och åtgärderna att bearbetas. För att nå miljömålen bör samhället bli bättre på att samordna arbetet. Ett flertal åtgärdsförslag som behövs för det regionala miljöarbetet finns i utvärderingen. Men för att kunna genomföra det krävs beslut på högre nivå, riksdag och regering. Länsstyrelsen vill ha förbättrad styrning bl a inom klimat- och energiområdet, skydd av värdefull natur, åtgärder för att minska övergödning, åtgärder för att restaurera vattendrag och förbättrad hantering av avfall.

Miljömålsrådet har i uppgift att följa upp och utvärdera arbetet med miljömålen och rapportera till regeringen. Rådet består av företrädare för centrala myndigheter.

I april 1999 antogs de Nationella miljökvalitetsmålen, de tillstånd för miljön som är hållbart på lång sikt, av riksdagen. Målen består av 70 delmål som är mätbara och tidsatta. Länsstyrelsen arbetar med att anpassa delmålen regionalt, verka för att miljömålen ska nås och gör uppföljning av de regionala målen. I april 2005 antog Länsstyrelsen i Värmlands län 77 regionala miljömål.

Redovisning av miljötillståndet i Värmland finns på miljömålsportalen www.miljomal.nu
Källa: Newsdesk (2007-02-08)
Tel: 08-644 89 50
Hemsida: www.newsdesk.se

Snabbvisit av Robert Kennedy Jr
Göteborg
Robert Kennedy Junior, som var på snabbvisit i Göteborg , kan tänka sig att bli politiker. Om Hillary Clinton blir president 2008 tänker han försöka ta senatsplatsen för New York som hans pappa, Bobby Kennedy, hade en gång. Robert Kennedy ogillar president George Bush och den politik han för. Han är advokat och en av USA:s främsta miljökämpar, kör miljöbilen Toyota Prius och Volvo V70 privat. Han och hans hustru tänker alltid på miljön och säkerheten då de köper bil. Robert Kennedy blev inbjuden av Volvos svenska försäljningsbolag att hålla föredrag inför 200 nordiska återförsäljare i Göteborg. Han anlände på torsdagen och bjöds på middag på lyxkrogen Piren, tillsammans med Thomas Andersson, koncernchef på Volvo Norden. På fredagen blev han bjuden på en miljödeklarerad lunch. Fonds stjärnkock Stefan Karlsson bjöd på skaldjur och lax och höll samtidigt ett kort föredrag om hur viktigt det är att veta var fisken och skaldjuren är fångade. Enligt Robert Kennedy, är det viktigaste för Volvo, på kort sikt, att få ner bränsleförbrukningen och att hitta alternativa drivmedel. Nästa stora utmaning för bilindustrin är återvinning och ett annorlunda resursnyttjande. Slutligen tillade han att världens vuxna måste ta ansvar och inte efterlämna en omfattande miljökris till barnen.
Källa: Expressen (2007-02-03)
Tel: 08-738 30 00
Hemsida: www.expressen.se

Biogas = Minskade Metanutsläpp
Ett sätt att minska metanutsläppen är användning av biogas, samtidigt minskar användning av fossila bränslen anser Stefan Dahlgren, Svenska Biogasföreningen. Bo Persson har vid olika tillfällen (Corren den 24/1 och 1/2 ) uttalat sig negativt om användning av biogas, han anser att det omvandlas till mer värme än koldioxid. Enligt Stefan Dahlgren så visar hans inlägg i debatten att han inte förstår att användning av biogas är ett sätt att minska metanutsläppen. Biogas bildas naturligt vid syrefri nedbrytning av organiskt material, vilket brukar kallas rötningsprocess. Det är viktigt att metangas från nedbrytningen av samhällets restprodukter inte läcker ut i atmosfären. För att förhindra läckage så arbetar människor inom biogasbranschen med att samla upp biogas från platser där det bildas, t ex reningsverk, deponier och gödselanläggningar. De samlar även in organiskt avfall från hushåll, industrier och restauranger. Detta för att rötningsprocessen av materialet ska ske under kontrollerade former i slutna system med möjlighet till uppsamling av metangasen, som sedan kan förbrännas på plats eller användas som bränsle eller drivmedel. På det sättet kan man ersätta fossila energislag och minska koldioxidutsläppen. Det är viktigt att minska användningen av fossila bränslen, minska utsläppen av klimatpåverkande gaser och minska beroendet av importerad energi anser Stefan Dahlgren. Biogasbranschen har varit mycket framgångsrik i arbetet att minska metanutsläppen och även att minimera förlusterna vid hantering av biogasen, metanförlusterna är idag mycket små. Motiven till arbetet är både ekonomiska och miljömässiga. Enligt SCB:s statistik år 2004, uppgick metanutsläppen från samhällets övriga verksamheter till nästan 5.800.000 ton, räknat som koldioxidekvivalenter. Det visar hur mycket arbete som fortfarande ligger framför oss.
Källa: Östgöta Correspondenten (2007-02-06)
Tel: 013-28 00 00
Hemsida: www.corren.se

Reaktoravvecklingsplan sågas
Studsvik
I torsdags höll miljödomstolen förhandling om avveckling och rivning av reaktorerna R2 och R2-0 i Studsvik. Det har inte gjorts tillräckligt mycket undersökningar för att tillstånd ska kunna lämnas anser Henrik Efraimsson, strålskyddsinspektör på SSI, Statens strålningsinstitut. Studsvik borde göra en omfattande inventering för att klargöra vilka strålningsnivåer som finns i anläggningen. Studsvik planerar att börja rivningsarbetet med att plocka bort de största strålkällorna, den tank där bränslet till reaktorerna tidigare suttit. Sedan ska rörledningar och pumpar bort, delar som kan vara sammansmältna och behöver bilas upp och slutligen ska själva byggnaderna rivas. Enligt Eva Halldén, vd för Studsvik Nuclear AB, kan de inte ta ut borrkärnor ur väggar och undersöka strålningsnivåerna, det finns inte tillstånd till det idag. En radiologisk undersökning är dock gjord. Studsvik har ansökt om att antingen avveckla allt till 2015, alternativt till 2030. Detta på grund av att avvecklingen finansieras med pengar som kommer ur den statliga kärnavfallsfonden, ju längre tid desto mer pengar finns i fonden. Rivningen bör ske på ett kostnadseffektivt sätt och företaget vill se till de metoder som finns framme, fram till 2030 finns kanske erfarenheter från avvecklingen av Barsebäck eller från andra länder anser Eva Halldén. Men Henrik Efraimsson vid SSI håller inte med, det finns inte några skäl att vänta med avvecklingen, det är idag som det finns kompetens för att riva. Avfallet vid rivningen kommer att mellanlagras på Studsvik. Mycket av det strålande materialet ska förvaras i ett bergrum. Det kommer att handla om ca 15 ton avfall som kommer att kräva slutförvar och 3300 ton lågaktivt reaktoravfall. Svensk kärnbränslehantering planerar ett förvar i Forsmark för rivningsavfall från kärntekniska anläggningar och dit vill man skicka det lågaktiva avfallet. SKI, Statens kärnkraftsinspektion, har varken tillstyrkt eller avstyrkt Studsviks tillståndsansökan till miljödomstolen, men vill att bolaget uppdaterar sin säkerhetsredovisning. Enligt Peter Arkeholt, chef för enheten inspektion och avveckling på SKI, för att uppfylla SKI:s föreskriftskrav krävs en godkänd säkerhetsredovisning, som beskriver hur man går till väga och vilket radioaktivt avfall som uppstår.
Källa: Södermanlands nyheter (2007-01-25)
Tel: 0155-767 00
Hemsida: www.sn.se

LSR undersöker möjligheten till egen värmepanna
Landskrona
Brännbart avfall har visat sig vara en bra affär för kommuner med egen värmepanna. LSR, Landskrona och Svalövs Renhållningsbolag, NSR och Nårab undersöker möjligheten att tillsammans bygga en egen panna. Enligt Göran Jingborn, vd för LSR, finns det samordningsvinster att göra. Men man måste ge politikerna ett så brett beslutsunderlag som möjligt innan man fattar beslut om att bygga en ny panna. Eftersom lagen förbjuder att man lagrar avfallet så tvingas idag LSR att skicka sitt brännbara avfall till Eksjö. Ordförande Göran Nyström ser klara förtjänster om man i Nordvästskåne kunde gå samman kring en gemensam panna, de tvingas idag att betala för varje ton som levereras. Det skulle bli kortare transporter, vilket är bra för miljön, och värmen skulle komma kommunernas fjärrvärmekunder till del. I förlängningen kan det också handla om att komma över billig energi från övriga Europa. Sverige har kommit långt vad gäller återvinning, men i andra länder, t ex Tyskland, finns mycket brännbara hushållssopor som de inte kan bli av med. Det skulle kunna importeras mot en ersättning och sedan omvandlas till användbar energi. Göran Jingborn hoppas att ett underlag skall vara färdigt om någon månad. NSR, Nordvästra Skånes Renhållnings AB, har nyligen fått tillstånd att bygga ett kraftvärmeverk för förbränning av sorterat avfallsbränsle vid huvudanläggningen på Filborna industriområde. Med anledning av den satsningen vill LSR och Nårab nu undersöka om det finns underlag för en gemensam satsning. Öresundskraft, som levererar fjärrvärme till Landskrona, kan även vara i behov av en ny panna. Det finns många skäl att göra en ordentlig studie av förutsättningarna för ett samarbete anser Göran Jingborn.
Källa: Landskrona direkt (2007-01-26)
Tel: 0418-227 60
Hemsida: www.landskronadirekt.com

Minskad sopmängd i Österbotten
Finland
För några år sedan var man van vid att avfallet ökade i takt med BNP, men nu minskar avfallsproduktionen med ca 1 procent per år. En förändring skedde då staten gradvis höjt skatten på avfall som körs till avstjälpningsplatsen. Skatten är uppe i 30 euro per ton, vilket inom Ekorosks område innebär avgifter på 800000 euro för staten varje år. Detta trots att man kör relativt små mängder till avstjälpningsplatsen. Det återanvänds 84 procent av hushållsavfallet medan landet i övrigt bara har nått halvvägs. För ett egnahemshus hos Ekorosk ligger den årliga avgiften på ca 170-180 euro. På en del andra håll har man underlåtit att göra de nödvändiga investeringarna i avfallshantering och när de blir av kommer avgifterna att stiga. När det gäller avfallsförbränning ligger man lågt i svenska Österbotten. Ekorosk, Stormossen och Sydösterbotten slipper stora mängder av sitt avfall, detta genom att man gör pellets i Ewapower, som sedan bränns hos Alholmens kraft.
Källa: YLE Internytt (2007-01-31)
Tel +358 9 148 01
Hemsida: www.internytt.yle.fi

Litorina Kapital förvärvar Resta
Stockholm
Litorina Kapital förvärvar Resta och äger efter förvärvet ca 75% av bolaget. Jesper De Ruvo och Christer Myhrán, Restas grundare, kommer att vara kvar som ägare med ca 25% ägarandel. Restas tjänster består av hämtning, transport, sortering och hantering av avfalls- och restprodukter för kommuner och industrier. Det är främst stora till medelstor kommuner och industrier som är kunder. Det har idag blivit en ökning av avfall både från hushåll och industrier samt ökade krav på sortering och återvinning i samhället. Resta har sedan 2003 vuxit med ca 37% per år och omsatte ca 120 Mkr år 2006. Bolagets huvudkontor ligger i Stockholm och de har ca 130 anställda. Enligt Jörgen Ekberg, Senior Partner på Litorina Kapital, är Resta ett välskött tillväxtbolag och har mycket framgångsrikt lyckats skapa en stark position och en bra kundkrets. De ser fram emot en fortsatt utveckling av Resta. Partnerskapet med Litorina är en möjlighet för Resta att bli ett av de ledande företagen inom renhållning och återvinning. Den inslagna vägen att växa organsikt och samtidigt förvärva nya företag kommer att fortsätta enligt de nuvarande ägarna Jesper De Ruvo och Christer Myhrán.
Källa: Hugin Online (2007-01-19)
Tel: 08-534 808 50
www.huginonline.se



Sopsortering hjälper inte klimatet
Umeå
Bengt Kriström, professor vid SLU i Umeå, tycker att svenskarna ska satsa mer på internationellt miljöarbete, det går inte att sopsortera sig ur klimatkrisen. Själv har han tappat entusiasmen för sopsortering. Den pågående klimatkrisen är ett internationellt problem, hela världen släpper ut för mycket koldioxid. Sopsorteringen i Sverige dämpar inte de utsläppen. I en artikel i den liberala tidningen Neo varnar han för panik i klimatfrågan. De svenska politikerna hanterar inte klimatproblemet på ett effektivt sätt. Det satsas miljarder statliga kronor på miljöarbete, ändå är den svenska andelen av utsläppen bara några promille av de totala, globala utsläppen. Många utvecklingsländer skulle behöva stöd för att klara sina miljöproblem, varje krona skulle göra mer nytta där. I Afrika är många fortfarande beroende av att elda ved för att laga mat, där skulle det behövas hjälp att hitta andra energikällor. Länder i Östeuropa skulle kunna få hjälp att byta gamla kolkraftverk mot nya. Delar av Indien behöver stöd för att få ett säkrare eldistributionsnät. Den svenska regeringens planer på att ge bonus till den som köper en miljöbil är inte heller Bengt Kriström nöjd med. Han är inte övertygad om att etanolbilar motverkar koldioxidutsläppen. Den svenska sopsorteringen är bra, men ur klimatsynpunkt gör den ingen skillnad alls.
Källa: Västerbottenskuriren (2007-01-18)
Tel: 090-15 10 00
Hemsida: www.vk.se



Miljöfilm visas för länets politiker
Göteborg
På onsdag är det filmvisning för 600 politiker i Göteborg. Filmen de ska se är Al Gores ”En obekväm sanning”. För biljetterna står sop- och återvinningsföretaget Renova. En domedagspredikan signerad den före detta vice presidenten i USA, Al Gore. Filmen visar vad som kommer att hända om vi inte förbättrar oss i vårt miljöarbete. Vad finns det då för gemensamt med filmen och Renova? Enligt Christian Kallerdahl, informationschef på Renova, är återvinning en viktig miljöfråga och företaget vill hjälpa till att driva miljöarbetet i Västsverige. Filmen, som hade premiär i höstas, blev en väckarklocka för många, men hur bra är egentligen folk på att återvinna. Återvinningsstationerna missbrukas en hel del och folk blandar ihop allt möjligt som inte hör dit. Intresset för filmen har varit stort, men att det skulle röra sig om ett jippo förnekar Renovas informationschef. Filmen är ett bra sätt att lyfta upp miljöfrågorna till diskussion.
Källa: Tv4 Väst (2007-01-17)
Tel: 0520-47 00 80
Hemsida: www.tv4.se



Ökad tillväxt måste ske med minskat sopberg
Göteborg
Som privatperson lämnar var och en 500 kg sopor efter sig på ett år. Avfallen på jobbet är ca tio gånger mer. 1900-talets samhällsutveckling innebar att sopmängden i vårt land ökade med 2-3 procent varje år. Avfallsökningen i Malmö och Göteborgsområdet är idag nästan det dubbla. Den här trenden måste brytas, avfallet måste minska anser Christian Baarlid, vd på Renova. Det avfall som trots allt produceras måste vara beskaffat att det kan bli en del av kretsloppet. Att bryta en 100-årig trend är givetvis inget som görs på en gång och det måste sättas upp realistiska mål. Utmaningen ligger i att öka tillväxten utan motsvarande ökning av avfallet. I en rapport gjord av Business Region Göteborg – för att skapa en uthållig tillväxt i regionen krävs att den blir större. De ca 900 000 invånarna måste om 15 år ha vuxit till 1,5 miljoner, själva kärnan Göteborg måste öka med ytterligare 50 000 arbetsplatser. En större region innebär fler företag, kommersiell service, finansiella tjänster, kultur med mera. Med en sådan vision är avfallsfrågorna av avgörande betydelse. När det gäller avfallshanteringen handlar det om att öka förutsättningarna för kommunerna att arbeta tillsammans. Att kunna utveckla miljöriktiga och enkla system för insamling, återvinning och olika typer av avfallsbehandling. Avfallshantering är idag en tekniskt avancerad verksamhet och miljökraven ökar hela tiden på verksamheten. Genom nära samverkan med andra större kommuner kan även en liten kommun leva upp till kraven. Ett bra exempel på detta är Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs där avfallet förbränns och omvandlas till el och fjärrvärme. Där har de elva ägarkommunerna en långsiktig garanti för miljöriktig hantering av invånarnas avfall. Källsortering är avgörande för ökad återvinning och bättre miljö. Genom den sker utsortering av trä, metall, papper, glas, matrester med mera som sedan kan återvinnas och bli nya produkter. Restavfallet som blir kvar går oftast till ett avfallskraftvärmeverk – som Sävenäs. Att lägga brännbart avfall på soptippen är idag förbjudet enligt lag. Ju mer icke brännbart och farligt avfall som sorteras ut genom källsortering, desto effektivare och mer miljöriktig blir utvinningen av energi. Enligt en undersökning som Naturvårdsverket gjorde i höstas anser tre av fyra svenskar att de själva kan göra något för att minska utsläppen av koldioxid. Det kan handla om att dra ner på värmen i huset, köra snålt, samåka med mera. Den källsortering som görs i hemmen har även en stor betydelse för ökningen av återvinningen och då också minskningen av växthuseffekten.
Källa: Göteborgsposten (2007-01-15)
Tel: 031-62 40 00
Hemsida: www.gp.se



Stor succé för den rullande miljöstationen
Gävle
Gästrike Återvinnares rullande miljöstation har haft vårpremiär. Den rullade bland annat in vid Konsum i Hagaström, där det var mycket folk som tog tillfället i akt att slänga skräp. Anna Zetterqvist var en av dem, och som tycker det här är jättebra. Man har ofta skräp som ligger och skrotar i nåt garage eller förråd, och som man inte orkar rensa ut och frakta till återvinningscentralen. Per Sundström, chef på Gästrike Återvinnare, är också mycket nöjd. Det är mycket folk på alla ställen och det är stora mängder avfall som de får in. Förra omgången passade 1500 hushåll på att bli av med sammanlagt 23 ton farligt avfall. Miljöstationen rullar runt under två perioder på våren och två perioder på hösten. Den stannar på olika platser i Gävle, Sandviken och Älvkarleby. Inriktningen är områden med mycket hyreshus, områden där det bor många äldre och platser där det är långt till återvinningscentralen.
Källa: Gefle Dagblad (2007-05-03)
Tel: 026-15 96 00
Hemsida: www.gd.se



Allt skräpigare i kommunen
Finspång
Den senaste tidens nedskräpning runt om i Finspångs kommun har varit extrem, och det största problemet är trädgårdsavfallet. Enligt Kerstin Andersson, miljö- och hälsoskyddsinspektör, är det små vägsnuttar som slutar en liten bit in i skogen som är särskilt populära att skräpa ned. Det är inte bara trädgårdsavfall som dumpas, även däck och annat som inte är komposterbart. Enligt miljöbalken är det förbjudet att slänga skräp på allmän plats. I Finspångs kommuns renhållningsordning står det att allt komposterbart trädgårdsavfall ska komposteras inom den egna fastigheten i första hand, i andra hand kan trädgårdsavfall lämnas helt gratis till Sjömansängs återvinningscentral. Alla sophämtningsabonnenter har även rätt att få grovsopavfall hämtat vid fastigheten några gånger om året, gratis. Säckar med kabel-rens är också något som förekommer allt mer ute i naturen. Tjuvar som stulit kablar vill inte lämna in resterna av renset på tippen, utan det slängs då i skogen. Även plastsäckar med kol, som misstänks vara resterna från hembränning, har hittats i kommunens diken. Förutom att det är farligt mot miljön att slänga avfall i naturen kan det också störa den naturliga faunan.
Källa: Folkbladet (2007-04-30)
Tel: 011-20 04 00
Hemsida: www.folkbladet.se



Nedskräpningen i Stockholm ska bli bättre
Stockholm
Trafikborgarrådet Mikael Söderlund (m) ska ta itu med nedskräpningen av Stockholm. Han vill bland annat kunna bötfälla nedskräpare och vill ha hårdare tag mot snabbmatsförsäljare och gratistidningsdistributörer. En diskussion kommer att tas med gratistidningarnas leverantörer och ansvariga utgivare, vilket är något som både Metro och Stockholm City välkomnar. Det är jättebra anser Mikael Nestius, chefredaktör och ansvarig utgivare på Stockholm City. De har försökt få till en diskussion med både SL och Stockholm stad sedan starten, om att få sätta upp återvinningsstationer vid t ex busshållplatser. Men staden sa nej, och de motiverade beslutet med att stationerna skulle ta för mycket plats och skymma sikten. Kontakt togs också med SL, om att få ha tidningsställ och papperskorgar i tunnelbanestationer, men de fick även nej där. Per Gunne, chefredaktör och ansvarig utgivare på Metro, är också positiv till Mikael Söderlunds förslag. Metro är ensam tidning om att ha hundratals återvinningsstationer och de finns överallt på varenda tunnelbanestation i Stockholm. De är enda tidningen som är med och betalar för nedskräpningen, men om någon vill att de ska göra ännu mer så kan de tänka sig att diskutera det. Snabbmatskedjorna står också för en stor del av nedskräpningen, där måste företagen ta sitt återvinningsansvar anser Mikael Söderlund. Enligt Bertil Roskvist, miljöchef på McDonalds, har de ett omfattande miljöarbete. De försöker lära sina gäster att källsortera och är även ute i skolorna och informerar. De städar runt restaurangen, men det finns en rimlig gräns för vad de kan klara av anser han. Hamburgerrestaurangerna försöker hålla rent inom ett område på 200-300 meters radie från respektive restaurang.
Källa: Dagens Nyheter (2007-04-29)
Tel: 08-738 10 00
Hemsida: www.dn.se



Städning av undervattenstipp
Göteborg
Mängder av läckande bilbatterier, trasiga kylskåp och annat miljöfarligt avfall har dumpats i Säveån genom åren, och det har bara blivit värre och värre. Renova och Länsstyrelsen ska nu till hösten rensa åbotten. Att Renova engagerar sig beror på att man varje år inspekterar åns botten, det för att underhålla det långa rör som leder renat processvatten från sopförbränningsanläggningen i Sävenäs ut i Göta älv. Både i Säveån och utefter stränderna har deras personal noterat en kontinuerlig försämring. Säveån har blivit en undervattenstipp anser Christian Baarlid, vd för Renova. Någon storstädning av Säveån har aldrig tidigare gjorts, detta trots att ån ses som ett av Sveriges mest värdefulla vattendrag. Det är ett så kallat Natura 2000-område med en genuin laxstam, flera fågelarter och kantas av värdefulla standskogar. Att rensa ån och omhändertagande av avfallet beräknas kosta 350 000 kronor, dykningsarbete kommer att ske mellan 15 augusti och 15 september. Länsstyrelsen har beviljat 80 000 kronor, företag och verksamheter längs ån från kommungränsen och nedströms har fått ett upprop om att vara med och bidra ekonomiskt. Enligt Christian Baarlid skulle städningen kunna bli återkommande, men dock inte varje år. Folk måste helt enkelt sluta dumpa avfall i vattendrag. Det kan behövas gå uppströms också, även åkanterna behöver rensas. Om många verksamheter ar beredda att finansiera arbetet så kanske även det kan bli möjligt. Renova kommer att samordna och arrangera insatsen, ställa bilar och anläggningar till förfogande och hjälpa dykarna att ta hand om avfallet.
Källa: Vårt Göteborg (2007-04-26)
Tel: 031-61 10 14
Hemsida: www.vartgoteborg.se



Återvinning gör att koldioxidutsläppen minskar
Avesta
Vid ett samrådsmöte om återvinningsstationerna i Avesta har kommunen och FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, gått igenom läget vid samtliga 19 stationer. De kom fram till att stationerna fungerar bra och utan några större problem med nedskräpning och överfyllnad. Syftet med samrådet är att göra en inventering av situationen vid återvinningsstationerna, se över behovet av eventuella åtgärder och se till att varje station bidrar till en positiv miljöeffekt. Vissa stationer kommer att behöva rustas upp och snyggas till och några stationer ska inhägnas. En station som redan är inhägnad är den vid parkeringen vid Plusparkering. Ytterligare stationer som är aktuella för inhägnad är den vid Åsbo, Konsum i Krylbo, Stationsgatan i Krylbo och vid Karlfeldtsgården. Enligt Mia Steinbach, FTI, så kommer trådstaket att sättas upp stationer där det blåser mycket. Några stationer har idag en alltför låg insamlingsgrad, för få personer utnyttjar den, och det leder till att den positiva miljöeffekten uteblir. En station som därför kommer att stängas är den i Bergshyttan. I By och Näs har det varit svårt att hitta en bra plats för en återvinningsstation. Den vid By skola är borttagen, och den station som finns kvar ligger i Näs på privat mark. FTI har fått ett förslag från kommunen var den kan tänkas placeras, vid Vitbruksvägen. Totalt samlades det in 1546 ton förpackningar och tidningar i Avesta under förra året, i genomsnitt 70,44 kilo per invånare. Återvinning är den enda industriella verksamhet som minskar de totala utsläppen av koldioxid anser Mia Steinbach. Men det är viktigt att materialet sorteras noga, det minskar behovet av energikrävande separering i återvinningsprocessen.
Källa: Dala-Demokraten (2007-05-03)
Tel: 023-475 00
Hemsida: www.dalademokraten.se



Besök av Renhållarnallen
Hässleholm
Renhållarnallen har varit på besök på Röinge skola för att ta hand om det skräp som eleverna på skolan samlat in. Drygt 1000 skolbarn har deltagit i kampanjen ”Håll Hässleholm Ren 2007”. Ett samarrangemang av Renhållarna och miljökontoret, skolan och tekniska kontoret. Kampanjen genomfördes samtidigt som stiftelsen Håll Sverige Rent genomförde sin årliga kampanj Skräpplockardagarna. Förutom det pedagogiska inslaget i kampanjen kunde eleverna vinna penningpriser, 3000, 2000 och 1000 kronor lottades ut bland de deltagande klasserna. Fem skolklasser hade möjlighet att vinna tårtor. Miljönämnden delade ut priserna i samband med det Öppna Hus som arrangerades på Hässleholms Kretsloppscenter i Vankiva den 12 maj. På anläggningen hade allmänheten möjlighet att träffa Renhållarnallen, äta korv, fika, tävla och se på allt nytt som fanns på anläggningen. En uppvisning gjordes också av hundarna Bossan och Faxe, två hundar som är duktiga på att sortera sopor.
Källa: Kristianstadsbladet (2007-05-03)
Tel: 044-18 55 00
Hemsida: www.kristianstadsbladet.se



Specialsopbil hämtar farligt avfall
Borlänge
Kraven på att källsortera ökar hela tiden. I Borlänge har kommunen en service som innebär att den som inte kan bli av med farligt avfall, deponirester och elektronik på annat sätt kan få det hämtat vid dörren av en specialsopbil. På gården där Rune Helsing bor har hyresvärden inte utrustat återvinningsstationen med någon behållare för glödlampor. Han tror därför att han måste åka ända ut till Fågelmyratippen för att kunna bli av med sina glödlampor. Men det han och många andra Borlängebor inte vet om är att det går att ringa till specialsopbilen som då kommer och hämtar avfallet, helt gratis. Enligt Christian Olhans, Borlänge Energi, så har den här servicen funnits i många år. Men trots information från kommunen så verkar inte så många veta om det. Det här är något som måste förbättras. I första hand ska man ställa krav på sin hyresvärd, men om det inte går kan man ringa oss på 0243-73060.
Källa: SVT Gävledala (2007-05-02)
Tel: 023-76 51 00
Hemsida: www.svt.se



Dyrt att frakta sopor med Återvinningsbåten
Stockholm
Nu har det varit säsongspremiär för den årliga turen med Återvinningsbåten ”Obelix”. Båten är en skärgårdsfärja lastad med containers där privatpersoner kan lämna grovavfall, elavfall och farligt avfall. Folk kommer med allt möjligt – vitvaror, glödlampor, kvicksilver och datorer. Det är svårt att hitta platser för återvinning i en storstad, då passar båten alldeles utmärkt anser Per-Erik Omberg, stationerad på båten. Idén med en återvinningsbåt kommer från skärgårdskommunerna som i flera år samlat in skräp via vattenvägen. Det kan även vara ett sätt att avlasta de fast placerade stationer som ofta kan vara överbelastade med avfall. Enligt Jonas Selander-Lyckeborg, enhetschef för farligt avfall på Trafikkontoret, så kan de ta emot det mesta av grov-, el- och farligt avfall, dock inte ammunition, vapen, sprängmedel eller mediciner. Cirka 4000 besökare väljer årligen båten som ett alternativ för sin sopsortering. Men även om båten är en uppskattad station har det förekommit kritik om att den är ett dyrt alternativ att frakta och ta hand om soporna. Förra året visade siffror att varje ton skräp båten tog emot kostade ca 12000 kronor, på de fasta återvinningsstationerna kostar ett ton 400 kronor. Förutom båten finns det fyra stycken stora och bemannade sopanläggningar i Stockholmsområdet – Hässelby, Östberga, Vantör och vid Vanadisberget.
Källa: Svenska Dagbladet
Tel: 08-13 50 00
Hemsida: www.svd.se



Ökad sopmängd i värmen
Lidköping
Den milda vintern och högkonjunkturen har gjort att värmeverket i Lidköping fått mer sopor än vad det går att elda. Verket söker nu efter möjligheter att skicka soporna vidare någon annan stans mot betalning. Planen utanför värmeverket används som lager för sopor som ska vara bränsle under den kalla årstiden. I mitten april brukar det vara tomt där, men så har det inte varit i år. Värmeverket eldar upp 100 000 ton sopor från 18 västsvenska kommuner varje år. Soplagret kommer snart att börja fyllas på igen med nya balar inför nästa vinter. Men om vintrarna fortsätter att vara så här milda så krävs det andra lösningar.
Källa: SVT Västnytt (2007-04-12)
Tel: 031-83 72 60
Hemsida: www.svt.se



Gratis insamling av skrot och miljlfarligt avfall
Sverige
Stiftelsen Håll Sverige Rent och Länsförsäkringar samlar gratis in skrot och miljöfarligt avfall från gårdar över hela landet. Hämtservicen erbjuds alla Länsförsäkringars lantbrukskunder i Skåne, Bergslagen, Stockholm, Östergötland, Västernorrland, Värmland, Gävleborg och Skaraborg, med verksamhet inom jordbruk, skogsbruk och hästnäring. Hur mycket som hämtas på varje gård finns det ingen övre gräns på, dock hur stora objekten får vara. Objekt som är för stora för att lyfta upp på en lastbil behöver delas upp, det kan medföra en extrakostnad om upphämtaren ska utföra delningen. Även en undre gräns finns, det bör vara minst 500 kg skrot . För det miljöfarliga avfallet finns ingen undre gräns. Insamlingen ska pågå under en månads tid i varje län. Hur man anmäler gårdens skrot och miljöfarliga avfall beskrivs på insamlingsprojektets hemsida, www.giftfrimiljo.nu Där kan man också se var i landet insamlingen pågår för tillfället. Enligt Lars Alm, kampanjansvarig på Håll Sverige Rent, så har Stena hyrts in för att utföra hämtningsarbetet, delvis tillsammans med vår egen specialutbildade personal. Kampanjen ska inte diskriminera gårdar med lite skrot och mycket farligt avfall. Han är inte orolig för att lantbrukarna bara ska lämna bort sitt farliga gods vid insamlingen och sedan sälja skroten på egen hand. Det finns en acceptans bland lantbrukarna för att skroten delfinansierar hanteringen av det farliga godset
Källa: Jordbruksaktuellt (2007-04-14)
Tel: 019-16 61 30
Hemsida: www.ja.se



Mycket skräp trots städning
Stockholm
Det vackra vädret har gjort att stadsdelarna trappat upp städinsatserna i parkerna tidigare på året än vanligt. Enligt Thomas Levin, Kungsholmens stadsdelsförvaltning, så börjar de normalt inte städa i parkerna alla dagar i veckan förrän efter 1 maj. Men i år har de kompletterat med extra lördags- och söndagsstädningar även i april. Norra Mälarstrands strandpromenad och Rålambshovsparken hör till de områden där en patrull också tömmer papperskorgar och plockstädar gångar och gräsytor på söndagsförmiddagar. Folk har blivit sämre på att slänga skräpet där det ska vara anser Joakim Brodahl, projektledare vid stiftelsen Håll Sverige Rent. Det handlar om en livsstil där vi mer och mer äter och dricker ute på gatorna. Men attityderna måste förändras, så att man inte bara slänger skräpet där man står. Då måste man börja med barnen, vuxnas attityder är svårare att komma åt. Håll Sverige Rent ska snart genomföra sina skräpplockardagar. Till dessa är 160000 personer anmälda, varav 95 procent är skolbarn. Den nya majoritetens löften om ett snyggare och mer välstädat Stockholm har inte fått något genomslag i verkligheten. Upphandling av gatu- och parkstädning som krävs för det har ännu inte gjorts. Enligt Gunilla Hassellöf, Stockholms entreprenad, så är klottersanering, spolning av gatorna och tömning av papperskorgarna inom 24 timmar sådant som man har diskuterat. Men inget är riktigt bestämt ännu. Det nya avtalet ska gälla från 1 maj.
Källa: Svenska Dagbladet (2007-04-15)
Tel: 08-13 50 00
Hemsida: www.svd.se



Smarta och snygga sopbilar
Karlstad
De nya silverfärgade sopbilarna med eldsflammor är både snygga och smarta. Den första har redan nu börjat rulla i Karlstad, och flera är på gång. Sopbilen som är en så kallad tvåfacksbil gör sophämtningen smidigare, den kan hämta upp olika sorters sopor på en och samma gång, t ex ofärgat och färgat glas. Enligt Magnus Lundbäck, Karlstad Energi, så byts bilarna ut för att kunna köra mer effektivt. Tanken är att de ska byta ut samtliga åtta sopbilar, fem av dem kommer att vara tvåfacksbilar. Den första är redan i drift och de har två till på beställning. Bilarna är ett steg i kommunens kampanj för att få Karlstadsborna att sortera mer matsopor. Idag hämtar Karlstad Energi ca fyra ton matrester, som sedan omvandlas till biogas. Nu vill de utöka så att fler får delta.
Källa: Expressen (2007-04-18)
Tel: 08-738 30 00
Hemsida: www.expressen.se



Mycket skräp efter kommunens vägar
Gagnef
Nu har kommuninvånarna reagerat på att det är så mycket skräp längs vissa vägar i kommunen, sopor o plastpåsar i diken, och på vissa ställen har skräpet blåst omkring. När det gäller nedskräpning på allmän plats brukar kommunen ta reda på det, de brukar även städa vid och på cykel- och gångvägar. Vid nedskräpning i närheten av större vägar är det Vägverkets ansvar att hålla rent. Blåser skräpet omkring och inte längre ligger vid vägen råder oklarheter om vem som ska städa enligt Mia Jakobsson, miljöinspektör på Gagnef kommun. Det är en fråga om hur långt från vägen skräpet ligger, om Vägverket bedömer skräpet vara för långt bort så får kommunen rycka in i stället. Enligt Örjan Asplund, miljöstrateg på Vägverket Region Mitt, så ansvarar Vägverket för renhållningen kring de statliga vägarna. Vi brukar anlita entreprenörer någon gång om året för att städa upp, även idrottsföreningar brukar hjälpa till. I vissa fall kan Vägverket åka ut extra och röja undan, om något skrymmande kastats eller om det råder trafikfara. De extrainsatta städningarna kan även gälla sopor om nedskräpningen är omfattande. Mindre vägar är det kommun eller vägsamfällighetsföreningar som har hand om.
Källa: Dala-Demokraten (2007-04-12)
Tel: 023-475 00
Hemsida: www.dalademokraten.se



Färre sopor i bilköerna
Göteborg
Renova har börjat köra sopcontainrar på kvällstid, ett bidrag till kortare köer och minskade miljöstörningar. Företaget ringde under vintern till samtliga företag på Hisingen där man hämtar sopcontainrar, nästan 50 procent accepterade hämtning kvällstid. Så från och med maj månad kommer det att köras 10-30 tunga lastbilstransporter genom Tingstadstunneln och över Älvsborgsbron under kvällarna i stället för på dagtid. Transporterna går till avfallskraftvärmeverket i Sävenäs och förbehandlingsanläggningarna i Skräppekärr och Högsbo. Renova har sju omlastningsstationer i regionen, en åttonde ska byggas på Hisingen senare i år eller nästa år. Soporna på ett tiotal sopbilar kan samlas på en enda långtradare. Då kan det köras färre transporter från Hisingen, och vi bidrar ännu mindre till köbildningen och till klimat och miljöstörningar anser Christian Baarlid, vd på Renova.
Källa: Göteborgs-Posten (2007-04-18)
Tel: 031-62 40 00
Hemsida: www.gp.se



Utbyggnad av sopmottagningen i Svalöv
Svalöv
Återvinningsgården i Ask kommer troligen att läggas ner, den är inte tillräckligt lönsam. Styrelsen för Landskrona Svalövs Renhållnings AB har beslutat att lägga ner den. Det är av kostnadsskäl och på grund av det material man får in. Har man lite avfall och en hög kostnad är det inte motiverat att ha Ask kvar anser Jonny Meerwald, driftchef. Om inte Svalövs kommun skjuter till de ca 500 000 kronor som det kostar varje år att behålla återvinningscentralen så skrotas den till sommaren I stället så blir återvinningsgården i Svalöv dubbelt så stor. LSR har budgeterat 2,4 miljoner kronor för en utbyggnad som ska vara klar i augusti. Dagens ramp blir dubbelt så stor med plats för tolv containrar, idag är det sex stycken. Det ska också anpassas så att fler containrar kan sättas in om det slängs mycket av ett visst material. Enligt Jonny Meerwald så slängs det allt mer skräp. Tömningar sker nu varje helg eftersom containrarna blir fulla. Med en större anläggning kan antalet helgtömningar minskas. Kommunen har inte tagit ställning till om man vill skjuta till pengar för att betala för driften av återvinningsgården i Ask. En förutsättning är att kostnaderna tas av renhållningskollektivet och inte genom en skattehöjning anser Karl-Erik Kruse (s), kommunstyrelsens ordförande. Hur mycket högre taxan skulle bli ses just nu över, och under våren avgör kommunfullmäktige frågan. Centerpartisterna Rolf Svensson och Christer Laurell är dock kritiska till nedläggningen. De tror att nedskräpningen i skog och mark kommer att öka om centralen stängs. De vill att LSR ska göra en utredning om miljökonsekvenserna. Karl-Erik Kruse är av en annan uppfattning. Han tror inte att det kommer att öka, de som bryr sig och sorterar gör det oavsett om Ask är kvar eller inte.
Källa: Helsingborgs Dagblad (2007-04-19)
Tel: 020-23 24 00
Hemsida: www.hd.se



Stormarknader får besök av Farligt avfall-bilen
Göteborg
Den populära Farligt avfall-bilen åker runt i Göteborg under våren, 58 hållplatser på sex veckor. Nytt den här säsongen är hållplatserna vid Coops stormarknader i Sisjön, Eriksberg och på Backaplan. Kemikalier och mindre el- och elektronikprodukter kan man ta med sig och lämna till bilen. Vi vill finnas mitt bland många människor, så ett köpcentra borde vara ett lämpligt ställe anser Nicke Vallström, Kretsloppskontoret. Coop har varit väldigt positiva till det här. Premiärturen var lördagen den 14 april, och sista chansen vid stormarknaderna är torsdagen den 10 maj. Farligt avfall-bilen har blivit en succé som uppmärksammats av allt fler göteborgare. Den här våren koncentreras turerna till de norra och östra delarna av Göteborg. Till hösten kommer turerna att gå på Hisingen och i de västra delarna.
Källa: Vårt Göteborg (2007-04-12)
Tel: 031-61 10 14
Hemsida: www.vartgoteborg.se



Klagomål på sopstanken
Malmö
På Bennets väg 7c pågår renovering av sopnedkasten. Resta ska i stället hämta sopor i en provisorisk sopstation precis utanför porten. Men tömningen har uteblivit och den 14 april besvärades hyresgästerna av en skarp soplukt och insektssvärmar runt soppåsarna. Resta ansvarar sedan den 1 april för sophämtningen i halva Malmö, den andra halvan sköts av Sita. Enligt Henrik Aspegren, avdelningschef på Va-verket, så har Resta haft inkörningsproblem och många klagomål har inkommit. Det besked han hade fått var att alla sopor skulle de ha fått in innan helgen. Men efter en inspektion på den aktuella platsen kunde han konstatera att så inte var fallet. Va-verket mottar tacksamt sopreklamationer via telefonnumret 020-34 16 00 eller via mail vakund@malmo.se. Det är oerhört viktigt för oss att få veta när entreprenörerna inte lever upp till avtalsvillkoren anser Henrik Aspegren.
Källa: Sydsvenskan (2007-04-15)
Tel: 040-28 12 00
Hemsida: www.sydsvenskan.se



Bruna soptunnor betalas av kommunen
Ängelholm
I fjol köpte Ärab nya sopkärl för ca 355 000 kronor, kostnaderna för inköp och montering av de nya tunnorna ska beställaren, Ängelholms kommun stå för. För att klara de nya kärl som ska ut i år behövs inköp för ytterligare 150 000 kronor. Genom ett extra avtal förbinder sig kommunen att stå för den kostnaden. I Tekniska nämnden vållade den summan inga som helst problem, det nya extra avtalet sågs som en ren formalitet. En diskussion blev det däremot om Ingrid Carlsson i Hjärnarp, som tvingades rulla sina tunnor lång väg och i en brant backe. Det har i efterhand visat sig att Ärabs chaufförer bjudit på mer service än vad avtalet säger. Soptunnorna ska placeras vid fastighetsgränsen, och i det aktuella fallet är den gränsen vid stora vägen. Vi vill att kommunen medverkar till en smidig lösning anser Christer Hansson (s). Det fanns ju en annan fastighetsägare längre upp på samma väg, och vid sådana här fall vill vi försöka hitta en vettig lösning. Ingrid Carlsson håller med om att hennes tomtgräns går nere vid vägen, men de har ju hämtat vid huset i 30 år.
Källa: Helsingborgs Dagblad (2007-04-16)
Tel: 020-23 24 00
Hemsida: www.hd.se



Turistanläggningarnas sopkärl tömdes inte under hela påskhelgen
Kiruna
Påskhelgen är en intensiv tid i Kiruna kommun, turister och Kirunabor besöker de olika anläggningarna. Kirunafjällen turistservice, som bland annat driver campingplatser i Katterjåkk, Abisko och Riksgränsen, hade beställt två extra soptömningar under påskhelgen. Men varken kärl eller containrar tömdes, Tekniska verken uteblev och ingen svarade på renhållningens jourtelefon. Resultatet blev överfulla sopkärl och sopor som blåste omkring på grund av den hårda vinden. Det här är skandal anser Thomas Farelid på Kirunafjällen turistservice. Kiruna kommun har inte levt upp till den överenskommelse som fanns. Även hos Riksgränsens skidanläggning och Björkliden fjällby uteblev de extra tömningarna. Anders Dahlström, renhållningschef vid Tekniska verken, skyller de uteblivna tömningarna på vädret och trasiga maskiner. De två första dagarna fick bilen vända i Björkliden då vägen var avstängd och sedan gick bilen sönder. Men den förklaringen accepterar inte Thomas Farelid, kommunen måste ha bättre framförhållning. Påsken är den största turisthelgen i fjällvärlden, och det är något som Tekniska verkens ledning borde känna till. Det finns inga förmildrande omständigheter och vi kommer att gå vidare med det här.
Källa: Norrbottens Kuriren (2007-04-10)
Tel: 0920-375 00
Hemsida: www.kuriren.nu



Mera personal lösning på sopkaos
Malmö
Den 1 april tog Resta AB över sophämtningen i Malmö, något som inte har fungerat så bra. Sopbehållare och containrar har fyllts till bredden av hushållsavfall. Enligt va-verket beror det på att Resta inte lyckats upprätthålla kompletta körlistor och att de även har missbedömt sopvolymerna. Företaget sätter nu in extra personal för att lösa problemet. Om soptunnan är full går det tills vidare bra att lägga soporna i en svart sopsäck och ställa den vid sidan om tunnan.
Källa: Metro International (2007-04-11)
Tel: 08-402 20 30
Hemsida: www.metro.se



Missnöje med sophämtning
Falun
Om inte sopcontainrarna vid återvinningsstationerna töms i tid svämmar de över. Soporna tornar upp sig ovanpå behållarna, runtomkring ligger sopor som inte får plats eller inte hör hemma där. Att det ser ut så här vid Britsarvet och andra stationer är alldeles för vanligt anser Leif Vernersson. De ska städa upp runt omkring, och han är övertygad om att det inte står med i hämtningskontraktet. Kommunen bär ansvaret även om det är externa bolag som sköter sophämtningen, i det här fallet Stena Scanpaper AB. Han tror även att det kommer att bli värre med de nya reglerna, och vill ha ett möte med Gunilla Mååg, renhållningschef . Nu får inte heller deponirester lämnas i vanliga soporna, de måste köras till tippen, det gäller även grovsopor och elektroniskt skrot. Folk kommer att få svårt att följa det här, alla har inte bil. Man kommer att lämna sina sopor vid återvinningsstationerna i stället.
Källa: Dala Demokraten (2007-04-11)
Tel: 023-475 00
Hemsida: www.dalademokraten.se

Restaurangsopor hamnar på återvinningsstationen
Ludvika
Nu har det kommit ännu en rapport om nedskräpning vid en återvinningsstation i Ludvika, det gäller anläggningen vid uppfarten till järnvägsbron. Restaurangförpackningar och ett flertal sopsäckar med okänt innehåll har dumpats på platsen. Har avfallet lämnats utanför behållarna är det nedskräpning och är åtalbart anser Göran Eriksson, miljöchef på kommunen. Det är ingen engångshändelse att flera restauranger gjort sig av med storförpackningar där, det har hänt vid tre tillfällen på kort tid. På informationstavlan vid stationen står ”Företag får inte lämna sina förpackningar här, för dem finns speciella avlämningsplatser”, något som inte har uppmärksammats. Enligt Ola Nyström, renhållningschef, har kommunen ett avtal med återvinningsföretaget Stena i Borlänge om tömning och skötsel av återvinningsstationerna.
Källa: Dalarnas Tidningar (2007-04-03)
Tel: 023-935 00
Hemsida: www.dalarnastidningar.se

Olaglig soptipp
Godegård
För ca en månad sen fick kommunen in en anmälan om en olaglig soptipp i Godegård. Vid en undersökning verkade tippen ha varit i bruk ganska länge. Ann Richardsson, miljöskyddsinspektör, har varit i kontakt med det skogsbolag som äger marken där tippen ligger. Eftersom det inte verkar vara markägaren som lagt saker på tippen innebär det problem för oss. Orsaken är en ny dom i Miljööverdomstolen, där det sägs att om det inte är uppenbart att det är markägaren som dumpat är denne inte skyldig att ta bort det. Troligtvis kommer kommunen att bli ansvarig, markägaren har lovat att hjälpa till att sätta upp skyltar, men vem som ska betala i slutändan är oklart. Det kan komma att ta tid innan tippen tas bort, på grund av den ekonomiska biten, men troligt är att skattepengar kommer att användas till det här. Kommuninvånarna uppmanas att lämna sitt skräp på Tuddarps avfallsanläggning eller så kan kommunen komma och hämta det, mot en avgift. Att lägga avfall på platser som den här tippen är olagligt och kan leda till en polisanmälan.
Källa: Motala & Vadstena Tidning (2007-03-16)
Tel: 0141-22 36 00
Hemsida: www.motalatidning.se

Glasåtervinning för dyrt
Halmstad
SGÅ, Svensk Glasåtervinning AB, sköter insamling och återvinning av använda glasförpackningar för producenternas räkning. Men eftersom man inte får in någon återvinningsavgift för flaskor från privatimporten, vill man inte längre bekosta återvinningen av dessa. De vill att Halmstads kommun betalar 385 000 kronor för den kostnad företaget har för att återvinna flaskor från alkohol som Halmstadsborna köper utomlands. Glasavfallet av utländsk härkomst utgör 25 procent av hela glasmarknaden i Sverige. Per Ålund, marknadschef på det kommunala energi- och renhållningsbolaget Hem, anser att kravet är hutlöst. Av alla inhemska och privatimporterade glasförpackningar som säljs i Sverige återvinns 73 procent. Det innebär 27 procent är ”svinn”, glas som hamnar i hushållsavfallet och som vi tar hand om. Ändå vill SGÅ att vi ska betala en avgift till dem för allt importerat glasavfall, vilket inte är rimligt. SGÅ får återvinningsavgifter för 100 procent av den svenska marknaden trots att inte allt glas återvinns. Uppskattningen av mängden importglas är också tveksam. Det bygger på mätningar av svenskarnas alkoholkonsumtion, inget sägs om vilken sorts förpackning som används. Frank Tholfsson, vd för SGÅ, är av en annan uppfattning. De senaste åren har de haft kostnader på 100 miljoner kronor för privatimporten, och får bara betalt för de inhemska förpackningarna. Förordningen om producentansvar innebär att kommunerna har ansvar för privatinförda förpackningar. De förpackningar som tillverkas eller importeras av svenska producenter ska dessa själva samla in och återvinna. Det sker genom SGÅ som ägs av industrin och handeln. Naturvårdsverket har gjort en beräkning att det kostar SGÅ 24 miljoner kronor per år att samla in och återvinna privatimporterat glasavfall, och det är den kostnaden som nu SGÅ vill fördela på kommunerna. När det gäller mängderna importerat glas stödjer sig företaget på ett underlag från Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, som på regeringens uppdrag tar fram uppgifter om svenskarnas alkoholkonsumtion. De uppgifterna är bearbetade så att man får fram hur stora mängder som tas in i glasflaskor enligt Frank Tholfsson. Varje Halmstadsbo samlar i genomsnitt in 20,75 kilo glas för återvinning varje år. 2005 samlades det in 1037 ton färgat glas och 794 ton ofärgat. När det gäller hela den svenska marknaden samlas det in ca 160 000 ton glasförpackningar varje år. För dessa betalar producenterna en avgift till SGÅ, för att bekosta insamling och återvinning. 2005 samlades det in 155 000 ton glas, och ca 25 procent var köpt utomlands.
Källa: Hallandsposten (2007-03-10)
Tel: 035-14 75 00
Hemsida: www.hallandsposten.se

Explosion av sopor
Örebro
Sopberget växer i Örebro, 2004 slängde hushållen 94000 ton sopor i soppåsen och till återvinningscentralerna. Förra året hade det stigit till 118000 ton, vilket är en ökning med 24000 ton. En förklaring kan vara att vi konsumerar mera och kastar saker i en snabbare takt än tidigare anser Jörgen Lundblad, avdelningschef på kommunens avfallsanläggning, det är ett slit och släng samhälle. Elektroniska produkter är sådant som slängs mer och mer, det är billigare att köpa nytt än att laga. Sopmängden får ett extra uppsving när det är högkonjunktur, då är det t ex fler som köper hus och renoverar. Enligt Jörgen Lundblad så är det här ett problem. Även om människor har blivit bättre på att sopsortera och tänka miljövänligt så är den enda lösningen att minska sin konsumtion. Det handlar om att man måste hushålla mer med resurserna, så det inte går åt så mycket energi.
Källa: Aftonbladet (2007-03-02)
Tel: 08-725 20 00
Hemsida: www.aftonbladet.se

Renare sopbilar med urinämne
Gävle
Som en av få kommuner i Sverige ska Gävle börja använda sig av landets renaste sopbilar. Sopbilarna ska drivas med en extra tillsats i dieselbränslet som gör att avgaserna renas till 80 procent. Tillsatsen är Urea eller urinämne, ett konstgödselämne som kan upphetta avgaserna så pass att de övergår från farliga kväveoxider till ren ofarlig ånga. SITA, som kör sopor åt Gästrike återvinnare i norra Gästrikland, kommer att köra med tre rena sopbilar från och med denna vecka. Gästrike återvinnare som själva kör åt södra Gästrikland kommer dock inte att byta ut sin vagnpark än, det blir tidigast om tio år.
Källa: Sveriges Radio Gävleborg (2007-03-02)
Tel: 026-66 65 00
Hemsida: www.sr.se/gavleborg

Stora förändringar i sophämtningen
Gästrikland
Från och med den 5 mars kommer ca 51000 hushåll att få sina sopor hämtade av nya chaufförer, dessutom får 16000 hushåll en ny dag för sophämtningen. Enligt Michael Persson, chef för avfallsenheten på Gästrike återvinnare, är det här den största förändringen för sopbilarnas turer som har genomförts i regionen. Förändringen beror på att Gästrike återvinnare har bytt entreprenör, vilket innebär att miljövänligare bilar kommer att rulla i det norra området av Gästrikland, där SITA kommer att svara för sophämtningen. Men även hushållen i det södra området berörs av förändringen, där kommer Gästrike återvinnare att hämta soporna med egna chaufförer. Genom bytet av entreprenör har det ställts högre miljökrav på sopbilarna, enligt EU:s avgasnorm Euro 5. Det innebär att avgaserna renas ytterligare innan de släpps ut och att partikelutsläppen minskar med 80 procent. Det är en viktig del av vårt arbete att minska miljöpåverkan från transporterna, även om det här inte blir ett krav förrän 2009, anser Michael Persson.
Källa: Arbetarbladet (2007-03-02)
Tel: 026-15 93 00
Hemsida: www.arbetarbladet.se

Ingen tömning av sopor på Skolgatan
Katrineholm
Källsorteringen har urartat till ett sopkaos på Skolgatan i Katrineholm. Nu har hyresgästerna reagerat på situationen och kontaktat KFAB. Men det har inte hänt något, och ännu vid lunchtid på måndagen hade ingen tömning skett. Kärlen var överfulla av tidningar, hårdplast, metall och glas, dessutom hade soporna blandats. KMÅ, som numera heter Vika Miljö, ansvarar för hushållssoporna, och där har det fungerat med hämtningen, enligt Katarina Skarp, kundtjänst. På KFAB:s kundtjänst gav man förklaringen att när det gäller källsorteringen i miljöstationen är hämtningen utlagd på företaget IL Recycling. Tömning skulle ha skett på fredagen. Enligt Sven-Erik Pettersson, IL Recycling, är det Samhall som sköter grovsoporna. För deras egen del ska hämtning gå på intervall, och en hämtning borde ha skett i fredags. En förklaring kan vara att miljöstationen numera är låst, och den som skulle ha hämtat soporna inte hade några nycklar.
Källa: Katrineholms Kuriren (2007-03-06)
Tel: 0150-728 00
Hemsida: www.kkuriren.se

Skrotbilskampanjen fortsätter
Kävlinge
De ca 350000 uttjänta och övergivna skrotbilar som finns runtom i vårt land utgör idag ett växande miljöproblem. För att rensa bort skrotbilarna och få fler att skrota sina bilar på rätt sätt driver stiftelsen Håll Sverige Rent skrotbilskampanjen. Kampanjen har pågått fram till den 31 oktober 2006, men nu fortsätter insamlingen av skrotbilar även under 2007. Den genomförs i samarbete med landets kommuner, och vänder sig till allmänheten som har möjlighet att rapportera in egna och övergivna skrotbilar. En skrotbil klassas som farligt avfall om den innehåller miljöfarliga komponenter. Kvicksilver från en enda skrotbil är tillräckligt för att förgifta en kvadratkilometer stor sjö. Bensin, motorolja och glykol förstör vattenkvalitén i sjöar, vattendrag och brunnar. Bly och kvicksilver bryts inte ned utan stannar kvar i marken. Andra miljöfarliga ämnen finns i HA-oljor, däck, olika plaster, bilbatterier och batterisyror. Allmänheten kan anmäla egna eller övergivna skrotbilar till kampanjen, för kostnadsfri hämtning hos Skrotbilscentralen, vardagar mellan klockan 09-16, Tel 020-75 76 00. Det går också bra via ett anmälningsformulär på http://www.skrotbil.nu/sa/node.asp?node=1000 . Sedan starten av kampanjen 2001 har 312 skrotbilar anmälts i Kävlinge kommun och nästan 126000 i hela landet.
Källa: Newsdesk (2007-03-05)
Tel: 08-644 89 50
Hemsida: www.newsdesk.se

Plusjobbare på sopstationen
Kiruna
Två plusjobbare i stället för kameraövervakning, det blev lösningen på Kirunabostäders sopproblem på bostadsområdet Lombolo i Kiruna. Sopor som kastats nedanför sopnedkastet har orsakat stora problem för Kirunabostäder, som till slut såg kameraövervakning som den enda lösningen. 2006 ansökte Kirunabostäder om tillstånd för kameraövervakning hos Länsstyrelsen. Kommunen som är remissinstans ansåg att den typen av övervakning inte var aktuell. Nu i dagarna gav Länsstyrelsen avslag på ansökan. Men tack vare plusjobbarna Ulf Andersson och Lena Dalstål-Olsson har nu situationen blivit bättre, slarvet har minskat. De är anställda som miljöinformatörer av Utvecklingskontoret, och kommer att arbeta mot Migrationsverket. Deras jobb är att i första hand informera asylsökande om sopsortering. Ett kontor och en liten undervisningssal har de på Björkplan. Informationsträffar på engelska hålls flera gånger i veckan. Slarvet med sopsorteringen och all sophantering i övrigt har blivit riktigt bra tack vare deras information. Enligt Örjan Matti, verkställande direktör på Kirunabostäder, är det ett problem att plusjobbarna inte stannar för evigt, risken finns att man är tillbaka på ruta ett igen. Så framtiden är oviss.
Källa: Norrländska Socialdemokraten (2007-03-01)
Tel: 0920-360 00
Hemsida: www.nsd.se

Försenad sophämtning får kritik
Torsås
Kalmarsundsregionens renhållare får nu kritik eftersom sopor inte har hämtats på avtalad tid. Enligt renhållarna beror fördröjningen på sjukdom. Jan Grynfeld i Bergkvara är en av dem som har klagat. Soporna skulle ha hämtats på måndagen, men enligt det besked han har fått kunde det dröja flera dagar. Han informerades om att fördröjningen berodde på sjukdom och att soporna skulle hämtas så snart personalfrågan var löst. Sånt här måste fungera, speciellt då det bara är sophämtning en gång i månaden anser han. Det är mycket dålig service. Bobo Lundahl på Kalmarsundsregionens renhållare, ansvarig för all sophämtning i Torsås kommun, bekräftar att de tre personer som sköter sophämtningen i Bergkvara har blivit sjuka. Uppdraget är nu utlagt till andra som sköter sophämtningen i Torsås kommun, och på onsdag ska soporna hämtas.
Källa: Barometern Oskarshamn-Tidningen (2007-02-28)
Tel: 0480-591 00
Hemsida: www.barometern.se

Mycket skräp längs kuststräckorna
Bohus-Malmön
Det som göms i is och snö kommer upp till vår och tö. Skräp och avfall från förbipasserande båtar skapar irritation. Enligt Claes Brügge, ordförande i Föreningen Bohus-Malmön, var det rent och snyggt i våras. Nu är det stora nedskräpade områden längs Bohus-Malmöns kuststräckor, fat med spilloljor, trasiga plastlådor och mängder av trågvirke. För att få behålla turistgästerna städas det varje vår. Men det är inte så lätt att få ihop frivilliga. Staten eller Länsstyrelsen borde kunna hjälpa till på något sätt anser Claes Brügge. Situationen är lika längs hela Bohuskusten, det måste till en långsiktig lösning på problemet. Tack vare frivilliga insatser lyckas man hålla skräpet någorlunda borta på Bohus-Malmön, men på andra håll fungerar det inte lika bra. Förra året städades bara 57 procent av kommunens 130 städavsnitt. Situationen kan komma att förvärras i år anser Claes Brügge. Länsarbetsnämnden har tidigare delat ut ett bidrag till kommuner, men det försvinner från och med 2007. Han efterlyser inte direkt något system med bidrag för strandstädning, men det borde ligga på statlig nivå att bestämma hur man ska lösa problemen med skräp som driver in mot land.
Källa: Bohuslänningen (2007-02-16)
Tel: 0522-990 00
Hemsida: www.bohuslanningen.se

Glömt att ställa fram soptunnan?
Piteå
Det gäller att komma ihåg vilken dag soptunnan ska tömmas, men ibland glömmer villaägarna att rulla fram tunnan till vägen. Vad händer då? Enligt Charlotte Lindberg, informatör på Renhållningsbolaget, så är det inga problem om bilen är i närheten. Då brukar det gå att lösa genom att ringa chauffören, telefonnumret finns på tömningsschemat som alla hushåll har fått. Annars återstår bara två alternativ, att beställa en extra hämtning för 150 kronor eller att vänta till nästa tömning, problem kan då uppstå med hur man ska förvara soporna som inte ryms i tunnan. Ett annat problem som villaägarna brukar höra av sig om, är att tunnan inte tömts ordentligt. Det problemet uppstår oftast när blidväder övergår i kyla och påsarna fryser fast i kärlen. Chaufförerna kan inte hacka loss fastfrusna sopor, inte heller fastfrusna kompostpåsar, så det måste fastighetsägaren själv ta ansvar för. Totalt sett fungerar dock renhållningen i Piteå mycket bra enligt Charlotte Lindberg. En del klagomål har ibland riktats mot återvinningsstationerna och varför det inte finns containrar för hushållssopor, kärl för restavfall och brännbart avfall. Återvinningsstationerna är inte Renhållningens ansvar, det är Förpacknings- och tidningsbranschens. Renhållningen Piteå AB har dock kompletterat vissa återvinningsstationer med behållare för glödlampor och lågenergilampor. På uppdrag av Förpacknings- och tidningsinsamlingen så tömmer Renhållningen återvinningsstationernas containrar i Piteå, allt utom hårdplast som hämtas av en annan entreprenör. Ideella föreningar ser till att det hålls rent och snyggt, de får en liten ersättning för detta. Tekniken utvecklas även inom renhållningsbranschen. Idag finns så kallade taggade kärl, ett chip som registrerar om och när en tunna har tömts. Enligt Henrik Hübinett, miljökonsult på Sweco, höjs kvaliteten, man kan enkelt kontrollera och följa upp om ett kärl har blivit tömt. Det finns även idag ett GPS-system där föraren kan se och hålla reda på vilka kärl som ska tömmas, alla abonnenter har inte samma tömningsfrekvenser.
Källa: Piteå Tidningen (2007-02-16)
Tel: 0911-645 00
Hemsida: www.pitea-tidningen.se

Egna öppettider för återvinning för pensionärer
Njurunda
Återvinningscentralen i Svartvik inför särskilda öppettider för pensionärer. De äldre kommer att få ett par egna timmar varje måndag under maj månad. Medlemmar i PRO Njurunda hade uppmärksammat att det ofta var långa bilköer till återvinningscentralen. Vid medlemsmötet i december togs detta upp. Orsaken ansågs vara för få och korta öppettider, så styrelsen fick i uppdrag att kontakta Reko för att få till en förbättring. Det är nu klart att öppettiderna utökas tillfälligt. Reko hade sedan tidigare beslutat att återvinningscentralen skulle hålla extraöppet i maj, på måndagar. När sedan Jan Danielsson, PRO Njurundas vice ordförande, ringde upp företaget så gick det snabbt. De skulle även kunna hålla öppet ett par timmar på måndag eftermiddag, enbart för pensionärerna. Måndagar mellan klockan 13 och 15 under maj månad är det reserverat för pensionärer i Svartvik. Information angående detta kommet att ges vid medlemsmöten. Pensionärsorganisationen SPF har även kontaktats för att det ska spridas ytterligare. Information kommer också att ges i PRO's radioprogram längre fram i vår enligt Jan Danielsson. Det är öppet för alla pensionärer, även för de som inte är organiserade under någon förening. PRO hoppas att de särskilda öppettiderna för pensionärer ska få en fortsättning i höst, eventuellt då i september månad. Det är många som lämnar sommarstugan för säsongen då, vilket brukar innebära en tur till återvinningscentralen. Enligt Jan Danielsson, kommer en skrivelse att skickas till Reko om detta, med förhoppning om att även det önskemålet kan tillgodoses.
Källa: Dagbladet (2007-01-25)
Tel: 060-66 35 00
Hemsida: www.dagbladet.nu

Bra tider får oss att kasta mer
Sundsvall
Vi har blivit bättre på att sortera sopor, men avfallsmängden i sig ökar rejält. I Sundsvall har mängden grovsopor ökat med 73 procent på fyra år. Det märktes direkt på Sundsvallsborna vilja att sopsortera då hushållssoporna började vägas, 2003. En närapå fördubbling av mängden sorterade plastförpackningar under det första året. Enligt Martin Lidow, vid kommunens renhållningsbolag Reko, har även nedskräpningen i naturen minskat drastiskt på några år. Vissa saker bör inte slängs hur som helst, som t ex målarfärg, batterier och glödlampor. Det är viktigast att sortera farligt avfall, det ska inte hamna i reningsverket eller förbränningsanläggningen i Korsta. Hanteringen av soporna fungerar bra enligt Kalle Berggren, som jobbar med det farliga avfallet vid återvinningscentralen på Blåberget. Allt sorteras och körs vidare till företag som plockar sönder och tar tillvara på allt material. Det är gratis för privatpersoner i Sundsvall att lämna allt från grovsopor till trädgårdsavfall, vilket kan vara en orsak till att det fungerar bra. Mängden grovsopor har ökat kraftigt i hela landet. Vid återvinningscentralen på Blåberget ökar strömmen av vitvaror, tv-apparater och datorer hela tiden. Det har blivit ett väldigt slit- och slängsamhälle. Martin Lidow har också reagerat över vad folk slänger. Det är mycket bra varor som slängs bland grovsoporna, mycket som skulle kunna komma någon annan till glädje. Planer på förändringar finns vid Blåberget, kanske ett samarbete med någon hjälporganisation, vilket kan leda till ökat återbruk.
Så mycket kastar vi
Antal kilo sopor som Sundsvallsborna i snitt har kastat varje år
2002, 2003, 2004, 2005 och 2006
Hushållsavfall: 251, 231, 216, 217, 216
Grovsopor: 80, 94, 116, 135, 136
Även avfall från butiker, restauranger och andra företag ingår i statistiken. Utöver detta kastas det i snitt bland annat 70 kilo papper, 15 kilo glas och 50 kilo wellpapp och kartong årligen.
Sopsortering
Grovsopor:
Hit hör t ex möbler, mattor, porslin, cyklar, dammsugare och dylikt. Detta lämnas till en återvinningscentral, ÅVC eller skickas med en insamlingstur för grovsopor. Från flerfamiljshus hämtar Reko tolv gånger per år, villor kan beställa gratis fyra gånger per år.
Farligt avfall:
Hit hör färg, olja, lösningsmedel, syror, bekämpningsmedel, sprayburkar, batterier samt lysrör och lågenergilampor. Småbatterier lämnas i batteriholkar eller till ÅVC. Elektriska apparater kan skickas som grovsopor (skilt från övrigt grovavfall) eller till ÅVC. Övrigt farligt avfall lämnas till ÅVC eller skickas med en särskild insamlingstur för farligt avfall.
Byggavfall:
Dörrar, isolering, brädor, sanitetsporslin och annat byggavfall. Detta lämnas till ÅVC
Trädgårdsavfall:
Detta läggs i en kompost eller lämnas till ÅVC.
Förpackningar och tidningar:
Tidningar, trycksaker och förpackningar av papper, plast, metall och glas. Detta lämnas i avsedd behållare på en återvinningsstation. Mjuka plastförpackningar ska läggas bland hushållssoporna eftersom detta bränns i Sundsvall.
Brännbart avfall:
Allt brännbart avfall som t ex plastpåsar, disktrasor, blöjor, fönsterkuvert, träföremål, kattsand och matrester lämnas i soptunnan. Det går vidare till förbränningsanläggningen i Korsta. Matrester kan man även kompostera – då måste en anmälan göras till miljökontoret om matkompost.
Skilj på centraler och stationer:
Bemannade återvinningscentraler, ÅVC, finns på Blåberget, i Johannesdal och i Svartvik. Där kan man lämna grovsopor, förpackningar, vitvaror, byggavfall, trädgårdsavfall och farligt avfall. Obemannade återvinningsstationer finns på ett 40-tal platser runt om i Sundsvall. Där kan man lämna tidningar och förpackningar.
Källa: Sundsvalls Tidning (2007-01-22)
Tel: 060-19 70 00
Hemsida: www.st.nu

Avfall har blivit stöldbegärligt
Djurås
Avfall har blivit värdefullt och stöldbegärligt. Vid Återvinningscentralen i Djurås förövades två inbrottsstölder under förra helgen. Enligt Åke Wikman, anställd vid centralen, var tjuvarna ute efter återvinningsbart elektronikavfall. Tjuvarna hade brutit upp portarna till det stora förrådet, klättrat mellan de stora nätburarna med elektronikskrot och tagit sådant som kan återanvändas. De har sedan använt kommunens pallkärra för att köra stöldgodset från förrådet till en bil utanför. Natten till förra söndagen förövades ett nytt inbrott. Denna gång fick tjuvarna med sig sånt som ställts undan för att senare lämnas till Lions loppisverksamhet. Det som vissa betraktar som sopor är attraktivt för andra, enligt Åke Wikman, som även är bas för de lokala Lionsklubbarnas loppisverksamhet. Loppisverksamheten bygger på sådant som kommuninvånarna kastar på tippen och ger årligen intäkter på över 100 000 kronor. Försäljningen av annat återvinningsbart avfall håller stora kostnader nere, både för kommunen och invånarnas kostnader för avfallshantering. Det har därmed skett tre inbrott i centralen under de senaste två veckorna. Vid första inbrottet tömde tjuvarna en stor plastbehållare med blandkabelavfall, värt ca 5000 kronor.
Källa: Falukuriren (2007-01-15)
Tel: 023-936 51
Hemsida: www.falukuriren.se


Segt att flytta på återvinningsstation
Ljungskile
Att flytta återvinningsstationen i Ljungskile har visat sig vara en mycket komplicerad operation. Nu vill centerpartisten och Ljungskilebon Rolf Andersson veta när fullmäktiges beslut från juni förra året ska verkställas. Nämndens ordförande, Magnus Jakobsson, säger att en arbetsgrupp utrett elva olika alternativs för- och nackdelar. Men fortfarande efter sex månader har ingenting hänt. Ett beslut utlovades i tekniska nämnden under våren, dock inte när en flytt kunde genomföras. Rolf Andersson vill ha redovisat vilka alternativ som undersökts vid nästa fullmäktige. Om kommunen menar allvar med att satsa på turismen, bör anläggningens flytt vara klar innan turistsäsongen börjar.
Källa: Bohuslänningen (2007-01-13)
Tel: 0522-990 00
Hemsida: www.bohuslanningen.se


Dyrare att bli av med grovsopor
Örebro
I höstas kom beslutet att kommunens gratis grovsophämtning läggs ner. Många Örebroare, främst de äldre, är mycket kritiska till detta. Det är främst pensionärer och de utan bil som har ringt in till kommunens tekniska kontor och klagat på den nedlagda servicen. Anledningen till att grovsophämtningen lades ned är flera. Enligt Yngve Persson, tf förvaltningschef på tekniska kontoret, blev det ett arbetsmiljöproblem. Örebroarna följde inte reglerna, det lades ut både miljöfarliga och tunga sopor. Högsta ansvariga politiker och ordförande i tekniska nämnden, Gunnar Andersson, menar att huvudskälet är att det blev för dyrt. Numera kostar det flera hundralappar att få sina sopor hämtade. Kommunen har satsat på att bygga upp återvinningscentraler, som kompensation för att grovsophämtningen togs bort.
Källa: Nerikes Allehanda (2007-01-05)
Tel 019-15 50 00
Hemsida: www.na.se


Rekordbra respons
Gävle
Under 2006 lämnade hushållen in 450 ton farligt avfall, vilket är 40 ton mer än förra året.
Det blev nytt rekord för Gästrike återvinnare. Man tror att den ökade insamlingen beror på att invånarna har fått mer kunskap om var farligt avfall ska slängas. Men även möjligheterna att lämna in farligt avfall har ökat, bland annat genom att det nu finns en rullande miljöstation. Enligt Per Sundström, ansvarig för återvinningscentralerna hos Gästrike återvinnare, har den rullande miljöstationen blivit en succé. De vanligaste farliga avfallen är färgavfall, spillolja, kvicksilvertermometrar, lösningsmedel eller andra kemikalier. Enligt en enkätundersökning lämnades 70-80 procent av allt farligt avfall in till Gästrike återvinnares miljöstationer förra året. Bäst av alla kommuner var Älvkarleby där 88 procent svarat att de lämnat in farligt avfall, men fortfarande slängs farligt avfall i hushållssoporna, något som kan innebära miljörisker. Den rullande miljöstationen kommer även i år att ge sig ut på vägarna.
Källa: Gefle Dagblad (2007-01)
Tel 026-15 96 00
Hemsida: www.gd.se


Rött och grönt utan röra bland soporna
Uddevalla
Nu har återvinningsföretaget TRAAB tröttnat på sopsorteringsslarvet. De tar nu bort påsarna med så kallat ”övrigt” innehåll. Från och med nu gäller bara röda påsar för brännbart och gröna påsar för komposterbart. Problemet är att många slänger sopor huller om buller i närmaste plastpåse, matavfall, tidningar, förpackningar mm. Enligt Ragnar Davidsson, miljöingenjör på TRAAB, så kunde det här felsorterade matavfallet ha förvandlats till biogas i stället, motsvarande 400 000 liter bensin. Via återvinningsstationerna ska förpackningarna tillbaka till producenterna. Nu när det här blandade innehållet inte längre får läggas på tippen, måste TRAAB helt enkelt ta bort det, även om det blir en större kostnad att transportera det till sopförbränningen i Borås. Kommunen skulle nog kunna sänka sina renhållningstaxor om alla hushåll blev bättre på att källsortera.
Källa: Avfall Sverige (2007-01-03)
Tel: 040-35 66 00
Hemsida: www.rvf.se


Bra information om källsortering
Dalarna
Högstadieskolorna i Dalarna är duktiga på att informera eleverna om källsortering. En undersökning gjord av Dalanytt visar att 14 av 18 högstadieelever i länet tycker att undervisning i källsortering är bra. Ragnar Jansson, biträdande rektor på Klockarskolan, anser att det är viktigt att kunskapen också förankras i verkligheten, det kan inte bara förklaras på svarta tavlan. Det ska finnas tydliga behållare för papper och för annat skräp. Han tycker också att det är ganska praktiskt att informera 13-16 åringar i källsortering, de är i en formbar ålder. De sitter ofta i stora grupper så det är ett enkelt sätt att få ut informationen.
Källa: Sveriges Radio Dalarna (2007-04-16)
Tel: 023-77 77 00
Hemsida: www.sr.se



Rätt skräp på rätt plats
Stockholm
Stockholms stad har under flera år satsat på avfallskampanjer och i år hade turen kommit till elavfallet. Under perioden 9-22 april har stockholmarna fått lära sig att sortera rätt. Temat för kampanjen har varit ”Dina sopor – inte vilket skräp som helst”, och det är Blomquist Annonsbyrå som har stått för utförandet. Kampanjens syfte har varit att få stockholmarna att lämna mer elavfall till återvinning, varför man ska lämna in avfallet och var det ska lämnas. Enligt Lars Johansson, projektledare på Blomquist Annonsbyrå, så har de valt att göra soporna till hjältar genom att fotografera dem på ett snyggt sätt. Fotograf har varit Peter Philips. Ett smakprov på bilderna fick invånarna i Stockholms kommun när de i december i fjol fick en almanacka på temat. Kampanjen har kommunicerats i annonser i tidningen City, via banners på DNs, Svenska Dagbladets och Aftonbladets sajter, samt på stortavlor och vid rulltrappor i tunnelbanan.
Källa: Dagens Media (2007-04-12)
Tel: 08-545 222 00
Hemsida: www.dagensmedia.se



Svårt att bli av med riset
Ludvika
Årets enda Majbrasa på Jägarnäs i Ludvika är försedd med avspärrningsband och skyltar med ”Tippning förbjuden” Folk får åka till Björnhyttans avfallsanläggning med ris och annat trädgårdsavfall. Den som inte har möjlighet till det får antingen elda upp sitt avfall i egen trädgård, eller ta det till någon av de ”spontana komposter” som uppstått i utkanterna av en del villaområden. Enligt Peter Levin, vakthavande befäl på räddningstjänsten i Ludvika, när det gäller bränning av trädgårdsavfall ska allt som är ”större än vad som ryms i en tunna” anmälas till räddningstjänsten en vecka före den planerade eldningen. Man måste också ta reda på brandriskvärdet samma dag som man vill elda. Den informationen finns tillgänglig på telefonnummer 023-272 90. På räddningstjänstens hemsida står under vilka förutsättningar eldning får ske:
*Att eldningsförbud inte råder
*Att åtgärder för att förhindra brandspridning är vidtagna
*Att väderleken är lämplig
*Att sanitär olägenhet för grannar inte uppkommer
*Att eldning inte sker efter mörkrets inbrott
Om räddningstjänsten tvingas hjälpa till med släckning får den eldande stå för kostnaden. Enligt Charlotte Olsson på kommunen, får de in många klagomål från folk som störs av eldning i tätbebyggda områden. Det är inte aktuellt med någon central uppsamlingsplats inne i Ludvika anser Bertil Höök, Tekniska kontoret, politikerna har gjort bedömningen att det inte är något problem. När det gäller de ”spontana komposterna” ser kommunen inte så allvarligt på det så länge det rör sig om nedbrytbart växtmaterial. Det går bra att lämna mindre mängder trädgårdsavfall i samband med sophämtningen enligt Anders Hammarbäck på kommunen. Tekniska kontoret kan också hämta avfallet, mot en avgift.
Källa: Dalarnas Tidningar (2007-04-04)
Tel: 023-935 00
Hemsida: www.dalarnastidningar.se

Ändrade öppettider
Ängelholm
Öppettiderna på Älvdalens återvinningsanläggning i Ängelholm har ändrats, de kommer att i första hand gälla fram till den 31 oktober.
De nya tiderna:
Måndag 7-18
Tisdag 7-16
Onsdag 7-16
Torsdag 7-16
Fredag 7-15
Lördag 8-15
Avgifterna för privatpersoner blir oförändrade, vilket innebär att det är gratis att kasta källsorterat, rent och återvinningsbart material. Det är dessutom gratis att lämna upp till två kubikmeter trädgårdsavfall, den som har mer får betala en avgift på 40 kronor kubiken. För restavfall får man betala 240 kronor kubiken, med en minimiavgift på 40 kronor för 50 liter.
Källa: Helsingborgs Dagblad (2007-04-04)
Tel: 020-23 24 00
Hemsida: www.hd.se

Återvinning bättre än öppen eld
Eskilstuna
Privatpersoner får bara elda trädgårdsavfall, och endast under sista veckan i februari, mars, april och oktober, samt första veckan i november. Enligt Ulf Lindstrand, miljöchef på kommunen, ska det helst köras till en återvinningsstation, där kan det tas tillvara på bästa sätt. Att flisa ner materialet och kompostera det kan vara ett alternativ, även att använda det som ved i t ex en kakelugn. Vad man får elda eller inte kan även vara svårt för kommunen att hålla reda på. För några veckor sedan brände parkenheten i Torshälla impregnerat virke, vilket ledde till en polisanmälan. Inför säsongen ger kommunen information genom annonser och informationsblad delas ut i de områden där det finns problem.
Källa: Eskilstuna Kuriren (2007-03-08)
Tel: 016-15 60 00
Hemsida: www.ekuriren.se

Kampanj med Thomas DiLeva
Sverige
Nu har Avfall Sveriges rikstäckande kampanj med Thomas DiLeva i huvudrollen inletts. Centralt kommer det att läggas 2,5 miljoner på kampanjen, och den går i tv, radio, print, webb, på sopbilar och lokala aktiviteter hos Sveriges kommuner. Kampanjen har budskapet Avfall blir material, och tanken är att öka kunskapen om materialåtervinning. Målet är att Sverige ska nå de nationella miljömålen 2010 och bidra till minskad klimateffekt. Enligt Anna-Carin Gripwall, informationschef på Avfall Sverige, har det tagits fram en central kampanj som medlemmar i kommunerna får använda. Thomas DiLeva är en trovärdig person som är intresserad av de här frågorna och är engagerad. Annonseringen kommer att ske via medlemmarna.
Källor:
Dagens Media (2007-03-06) - Tel: 08-545 222 00 - www.dagensmedia.se
Avfall Sverige (2007-03-07) - Tel: 040-35 66 00 - www.avfallsverige.se

Bättre information om sopor
Gagnef
Kommunens information om taxor för sophämtning ska nu förbättras, den har varit bristfällig anser Ingrid Nordesjö, miljöhandläggare på kommunen. Folk har inte klagat över själva kostnaden, men däremot har det varit klagomål om brister i informationen om taxorna. Om två hushåll delar tunnor för brännbart och kompost innebär det inte att det blir halverad kostnad, de betalar i stället 60 procent vardera. I kronor räknat så blir det vardera 165 kronor per månad. Det är betydligt mer än de 213 kronor man får betala för att ha egna kärl. Enligt Ingrid Nordesjö beror det på att mängden sopor som ska brännas eller komposteras är den samma, oavsett antal tunnor. Kostnaden ska hushållen gemensamt stå för. Det gäller även sophämtningen, bilarna kör samma rutter oavsett hur många tunnor som ska hämtas. Ann-Gret Olsson (s) tycker även att informationen varit otydlig till politikerna. Men där håller inte Ingrid Nordesjö med, politikerna har fått all information om de olika summorna.
Källa: Dala Demokraten (2007-02-10)
Tel: 023-457 00
Hemsida: www.dalademokraten.se



Felaktig förvaring av avfall
Korslöt
Vid en genomgång av återvinningsstationen Korslöt, utanför Vagnhärad, upptäckte representanter från Länsstyrelsen att farligt avfall förvarades på ett felaktigt sätt. Avfallet förvaras ”utan egentliga försiktighetsmått och på tveksamt underlag”. Containern för avfallet saknar en tröskel som kan hålla eventuellt spill innanför kanten. Fram till den 1 oktober har kommunen på sig att åtgärda problemen.
Källa: Södermanlands Nyheter (2007-05-01)
Tel: 0155-767 00
Hemsida: www.sn.se



Utökat avtal mellan Nortel och Sims
I takt med att både företag och privatpersoner konsumerar alltmer elektronik växer sopberget av förbrukade elektronikprodukter. För att råda bot på problemet behöver producerande företag hjälp att hantera de ökande volymerna av elektronikavfall. Därför har nu Nortel och Sims Recycling Solutions ingått ett PAN-europeiskt partnerskap. Genom samarbetet kan vi förenkla hanteringen av elektroniskt avfall för våra kunder väsentligt, en hantering som är bra för både miljön och våra affärer anser David Huculak, ansvarig för Nortels Global Investment Recovery Center. Nortel har samarbetat med Sims sedan i början på 2006. Det nu utökade avtalet berör hela den europeiska verksamheten. Avtalet kommer förhoppningsvis också att generera affärer för den svenska verksamheten inom en snar framtid enligt Danny Pehrsson, affärsansvarig vid Sims Mirec i Norrköping. Syftet med det utvidgade samarbetet är att hjälpa Nortel att möta de mål som EU-direktivet Waste Electrical and Electronik Equipment, WEEE, har specificerat. Ett direktiv som syftar till att skydda miljön genom att effektivisera och driva på miljömässig hantering av förbrukade elektronikprodukter. Rent praktiskt innebär samarbetet att Nortels kunder i Europa kan kontakta företaget genom särskilda hotlines för att ordna upphämtning av förbrukad utrustning, Sims Recycling Solutions tar sedan hand om hela processen. Genom att vi nu vidareutvecklar samarbetet hjälps vi åt att skapa aktiviteter som både berör återvinning och bidrar till en bättre miljö anser René Kik, Europaansvarig för affärsutveckling på Sims Recycling Solutions. Alla Nortels produkter har WEEE-märkts sedan augusti 2005. Det medföljer en dokumentation kring nedmonteringen av produkten då den levereras till kunden.
Källa: Dagens Nyheter (2007-04-26)
Tel: 08-738 10 00
Hemsida: www.dn.se



Mycket skräp slängs varje år
Gävle
Undersökningar visar att svenskarna slänger ungefär 1 miljon ton mat per år. Det är ett otroligt slöseri med naturens resurser anser Catarina Östlund, expert på avfallshantering vid Naturvårdsverket. I gästrikehemmens komposter hamnar varje år 8000 ton, mycket av det är mat, mat som kanske kunde ha blivit uppäten. När Gästrike Återvinnare skulle börja med kompostering så upptäcktes det att 42 procent av soporna var komposterbart material, allt var dock inte mat enligt Per-Olof Hallberg, avfallspedagog. Sammanlagt slänger gästrikarna 37000 ton sopor varje år, 8000 ton av det hamnar i kompostering och blir jord. Gästrike Återvinnare räknar med att det kommer att slängas 2 procent mer sopor i år än förra året. En del sopor bränns, vilket gör att man får ut en del energi ur soporna också. Mycket har gått framåt när det gäller sophanteringen anser Catarina Östlund. Vi kan oftast ta hand om soporna, men hade vi ätit den mat som slängdes så skulle vi kunna producera mindre mat. Det finns flera enkla knep vi kan använda oss av för att hjälpa miljön. Man kan t ex tänka på att man inte tar för mycket mat, i slutändan gör det att det inte behöver lagas så mycket.
Källa: Arbetarbladet (2007-04-26)
Tel: 026-15 93 00
Hemsida: www.arbetarbladet.se



Intresset var stort för återvinning
Gunnebo
Västervik Miljö & Energi har informerat och visat förändringarna i det fastighetsnära insamlingssystemet FNI. Gunneboborna visade ett stort intresse för den nya sopbilen med tvåfackssystem, samt de nya sorteringskärlen. De flesta var rörande överens om att det verkar bli bra, och många var belåtna över att det finns tillgång till fler sorteringskärl för förpackningar. Det nya systemet har varit på prov i bland annat Gunnebo under de senaste tre åren, och ska nu introduceras i övriga delar av kommunen. Övriga nyheter i FNI-systemet är tätare hämtningar av bland annat pappersförpackningar och tidningar, var 4:e vecka.
Källa: Västerviks Tidningen (2007-04-30)
Tel: 0490-666 00
Hemsida: www.vt.se



Källsorteringen bäst i Nårab
Klippan
Riksmålet är att år 2010 ska 50 procent av allt material återvinnas. För att uppnå det måste varje svensk lämna ytterligare 30 kilo hushållsavfall till återvinning. En del kommuner har redan kommit långt i sitt arbete, bäst till ligger Nårab, Norra Åsbo Renhållningsbolag, i kommunerna Klippan, Perstorp och Örkelljunga. Hushållen sorterar sina sopor i åtta olika fack. Under 2006 återvanns 9609 ton hushållsavfall, vilket motsvarar 298 kilo per person. Vi har uppnått det nationella målet med råge anser Dan Waldemarsson, vd på Nårab. Han ser tre anledningar till det – en lång tradition av fastighetsnära källsortering, ett effektivt system med hör service och att invånarna har tagit ansvar och blivit bra på att källsortera.
Källa: Helsingborgs Dagblad (2007-04-13)
Tel: 020-23 24 00
Hemsida: www.hd.se



Soprekord vid höghögkonjunktur
Stockholm
Sveriges ekonomi går uppåt, och det märks tydligt i våra sopkärl. En färsk statistik visar att den genomsnittlige stockholmaren slängde över 300 kilo hushållsavfall förra året. Det är mer än någonsin tidigare och beror bland annat på den pågående högkonjunkturen. Enligt Mats Cronqvist, avfallschef i Stockholms stad, så handlar folk mer saker och det medför att det blir mer sopor. Ökningen av hushållsavfall märks också i energibolaget Fortums kraftvärmeanläggning i Högdalen. De tar emot sopor från hela Stockholmsregionen, vilket förra året uppgick till runt 500 000 ton. Anläggningen är utbyggd avsevärt de senaste åren enligt Nils Andersson, platschef på Fortum. Avfallet som årligen forslas till Högdalen och andra kraftvärmeanläggningar hade kunnat minskas till ca en fjärdedel. Trots att källsorteringen ökar hamnar fortfarande stora mängder sopor felaktigt. Stockholms stad tänker satsa på att förmå stockholmarna att källsortera mera. Idag finns 250 stycken återvinningsstationer och ytterligare 100 stycken ska komma ut enligt Mats Cronqvist.
Källa: Metro (2007-04-13)
Tel: 08-402 20 30
Hemsida: www.metro.se



Skrot kan ge lite pengar
Stigande global efterfrågan på metaller driver upp priset på metallskrot. För att maximera intäkten vid försäljning bör skroten rensas från allt som inte är metall – inga oljor, kemikalier, trä och däck. Skrotmängden som behövs för att det ska löna sig för skrotinsamlaren att hämta upp beror bland annat på avståndet och vilka metaller det rör sig om. Enligt Hans Pettersson, BPS Återvinning, så är de intresserade av alla metaller, men priset BPS får när de säljer skroten vidare styr hur långt de kan åka. Även hur små kvantiteter de kan plocka upp och tjäna på det. Mindre mängder, 500 till 1000 kg, där försöker de få till en samordnad hämtning från flera gårdar. Smått järnskrot som är färdigbehandlat betalar de 30 till 70 öre kilot för, takplåt och bevattningsrör i aluminium 6 till 8 kronor kilot, kopparkablar mellan 5 och 15 kronor kilot och ren koppar mellan 20 och 30 kronor kilot. Priserna styrs till stor del av Londonbörsen och JBF, Järnbruksförnödenheter, som köper in skrot till stålverken.
Källa: Jordbruksaktuellt (2007-04-15)
Tel: 019-16 61 30
Hemsida: www.ja.se



Ökade mängder avfall
Västerås
Allt fler återvinner allt mer och trycket ökar på Återbruken i Västerås. Ökade mängder avfall och fler besök gör att det blir tuffare för personalen. Den container som oftast får fel innehåll är deponin, där hamnar allt möjligt, men den ska endast fyllas med gips, glas och isolering. Även om Västeråsarna missar att sortera skräpet till 100 procent, gör invånarna bra ifrån sig på insamlingsstationerna anser Tomas Larsson, återbrukschef på Vafab. Behovsrenovering har blivit konsumtionsrenovering, och köpkraften hos hushållen har ökat. Fullt användbara saker slängs till förmån för uppdaterade nyheter. Till följd av förnyelse inom hemelektronik och ett högt pris på skrot, särskilt koppar, får en del Återbruk nattliga besök. För att sätta stopp för det har ett elstängsel satts upp på Ängsgärdets Återbruk, vilket har visat sig fungera bra. Insamlingen av farligt avfall har blivit mer omfattande, glödlampor, målarfärg och batterier kommer i stor utsträckning tillbaka. Västeråsarna är bland de bästa i landet på att återvinna farligt avfall anser Tomas Larsson. Kostnaderna för återvinningen ökar. För två år sedan kostade Vafabs återvinning 46 miljoner kronor, men eftersom återvinningen ökat har även den kostnaden ökat sedan dess. En anledning till att återbruken är välbesökta är tillgängligheten, Västerås återbruk är öppna i snitt 0,14 timmar per person och år.
Källa: Västmanlands Läns Tidning (2007-04-11)
Tel: 021-19 90 00
Hemsida: www.vlt.se



TV-apparater och datorer ställer till problem
Motala
Privatpersoner slänger allt mer elektroniskt skrot. Och det märks på Tuddarps avfallsstation, containrarna blir helt fyllda och de tvingas ställa en del av det elektroniska skrotet utanför containern. Under den senaste tiden har det skett en rejäl ökning av det elektroniska skrotet anser Lasse Moberg, Tuddarps återvinningsstation. Det kanske har att göra med att allt fler byter ut sina gamla tv-apparater och datorer. Ibland när det kommer mycket har vi lite svårt att hinna med att ta emot det, men än så länge fungerar det, trots att det ställer till lite bekymmer. Två gånger i veckan kommer en lastbil och hämtar elektroniskt skrot från Tuddarp. Det går sedan vidare till återvinning.
Källa: Motala & Vadstena Tidning (2007-04-11)
Tel: 0141-22 36 00
Hemsida: www.motalatidning.se

Sverige är bäst på att samla in elavfall
Sverige
Under 2006 samlades det in nästan 16 kg elavfall per invånare, totalt en insamling på 144 100 ton, vilket är en ökning med 14 procent jämfört med 2005. Sverige stärker därmed sin position som världsmästare i att återvinna el-avfall. I EU:s WEEE-direktiv för elavfall sätts ett insamlingsmål på 4 kg per invånare, och Sverige klarar det med råge. El-Kretsen AB, näringslivets servicebolag för att hantera producenternas ansvar för insamling och återvinning av elektroniska produkter, sköter all insamling och återvinning av elavfall i Sverige. Det samlas in via kommunernas återvinningscentraler eller via fastighetsnära insamling. Eftersom El-Kretsen samarbetar med kommunerna, återvinnings- och transportindustrin, skapar det effektiva lösningar med gott resultat. Enligt Jan-Olof Eriksson, vd på El-Kretsen, har Sverige ett mycket bra insamlingssystem. Men framgången beror också mycket på allmänhetens och företagens stora intresse för miljöfrågor. Svensk avfallshantering är ett föredöme för många länder anser Weine Wiqvist, vd på Avfall Sverige. Det finns ett stort intresse från omvärlden på hur vi har byggt upp vårt insamlingssystem och för hur vi återvinner avfallet. Det är viktigt att allt el-avfall samlas in eftersom det kan innehålla farliga ämnen som inte får komma ut i kretsloppet och förgifta djur och växter. Mängden el-avfall som samlades in 2006 motsvarar ungefär den mängd elektronikprodukter som såldes i Sverige under året enligt Jan-Olof Eriksson. Det insamlade materialet sorteras och demonteras innan det skickas vidare för slutlig behandling eller återvinning. Inom Sverige behandlas det mesta, men en del behandlas på godkända anläggningar i Tyskland, Danmark eller Norge.
Källa: Webfinanser (2007-03-22)
Tel: 036-16 01 80
Hemsida: www.webfinanser.com



Miljögift kan spridas via lågenergilampor
Lågenergilampor har inte varit någon försäljningssuccé i Sverige jämfört med andra europeiska länder. Men nu uppmärksammas lamporna även här, Vattenfall har haft en kampanj där de har delat ut lågenergilampor. De vill uppmana sina kunder att tillsammans bidra för att minska påverkan på klimatet. I EU-parlamentet har det diskuterats om ett förbud mot vanliga glödlampor, energibesparingen kan vara betydande om många byter lampor. Nackdelen är att varje lågenergilampa innehåller en liten mängd kvicksilver, en av de giftigaste tungmetaller som finns, och något som Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen vill förbjuda helt. Petra Ekblom, utredare av kvicksilverfrågor vid Kemikalieinspektionen, anser att de som säljer lågenergilampor måste informera mycket mer om att dessa inte får kastas i soporna, de måste lämnas in på en återvinningsstation. I ett nytt EU-direktiv får det inte finnas kvicksilver i elektriska och elektroniska produkter, men undantag finns för ljuskällor. Kvicksilver finns även i platt-tv och platta bildskärmar, men man vet inte hur mycket. Därför har en konsult fått i uppdrag av Kemikalieinspektionen att undersöka det. En uttjänt lågenergilampa ska lämnas till återvinningscentralen eller miljöstationen och sorteras som farligt avfall eller el-avfall. Men hur stor del som samlas in finns det ingen statistik på, uppskattningsvis rör det sig om 50-70 procent enligt Magnus Franzell vid Belysningsbranchen. Även raka lysrör innehåller kvicksilver, men betydligt mindre än tidigare och nästan alla samlas in, ca 95 procent. De används i skolor, på sjukhus och i andra offentliga miljöer där uppköparna ställer krav på lågt kvicksilverinnehåll. Petra Hagström vid Naturvårdsverket arbetar med en fördjupad utvärdering av Sveriges 16 miljökvalitetsmål. Enligt henne är det här en konflikt mellan två miljömål, de har jobbat länge på att få bort kvicksilvret. En stor del av kvicksilvret som finns i Sverige kommer dock med vindarna från kontinenten, från kolkraftverken. Om man går över till lågenergilampor och slipper kolkraft ger det en större minskning av kvicksilver.
Källa: Svenska Dagbladet (2007-03-22)
Tel: 08-13 50 00
Hemsida: www.svd.se

Soppåsar på fel ställe kan bli dyrt
Skellefteå
Mannen placerade två soppåsar med hushållssopor på återvinningsstationen på Erikslid. Han säger att han fått information från hyresvärden att det fanns en container på denna plats där soporna skulle lämnas. Men just den dagen var container borta, så han ställde soppåsarna där den skulle ha stått. Han fick en tid efteråt veta att soporna kunde ha lämnats på en annan plats. Tingsrätten konstaterade dock att mannen skräpat ner och han dömdes att betala 1200 kronor i dagsböter.
Källa: Västerbottens Folkblad (2007-03-22)
Tel: 090-17 00 00
Hemsida: www.folkbladet.nu



Återvinningsstationer stängs
Mora
Återvinningsstationen vid Mora-Noret, intill Willys, ska vara stängd under två månader. Kraftföretaget Eon ska göra schaktningsarbete i området för inläggning av fjärrvärmeinstallation i marken. Dessa arbeten pågår mellan den 30 april och 1 juli. Enligt Mia Steinbach, FTI, så har Willys tidigare framfört en önskan att få säga upp avtalet med FTI, så förr eller senare så måste ändå stationen flyttas. Den 24 april ska FTI ha ett möte med de ansvariga i Mora när det gäller återinsamling. Förhoppningen är att Mora kommun då kan presentera ett nytt markområde där stationen kan byggas upp. Om de inte har ordnat någon ny stationsplats före den 30 april så kommer containrar för tidningar och papper att ställas på stationen vid Mekonomen vid Mora järnvägsstation. Tillsammans med övriga elva kommuner i Dala Avfall har Mora skrivit till FTI och påtalat flera brister vid återvinningsstationerna. De har även påtalat att återvinningsstationerna i Oxberg och Bergkarlås måste få finnas kvar. Så kommer det dock inte att bli enligt Mia Steinbach. Den 24 april kommer dessa två stationer att tas bort. Anledningen är att kärlet för glas endast behöver tömmas tre till fyra gånger per år, och det är för lite. Hon hänvisar de boende i Oxberg att åka till stationen i Selja-Långlet två mil därifrån. Leif Lekander i Oxberg anser att det är viktigt att stationen finns kvar i byn. De vill dock att den flyttas från den gamla skolan till ett nytt område söder om byn. Men de planerna har FTI sagt nej till.
Källa: Dalarnas Tidningar (2007-04-04)
Tel: 023-935 00
Hemsida: www.dalarnastidningar.se



Dålig återvinning i Umeå
Umeå
Det har nyligen presenterats en statistik över fjolårets insamling av förpackningar och tidningar i Sverige. Umeå ligger dåligt till, jämfört med länets kommuner i stort. Enligt Åsa Sohlén, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI, är glesbygd bättre på att källsortera förpackningar än vad storstäder är. Riktigt vad det beror på vet hon inte. Nordmaling redovisar 30 kilo återvunna glasförpackningar per invånare och år, Umeå 13,75 kilo. Sorsele har återvunnit ca 20 kilo pappersförpackningar per invånare, medan Umeåborna har lämnat in ca 8 kilo. När det gäller plastförpackningar så är Sorsele och Åsele bäst med 3,46 kilo per invånare. Umeå och Skellefteå är sämst, Umeå har samlat in 1,72 kilo. Royne Söderström, miljöstrateg vid kommunen, har gjort samma bedömning, Umeå är sämre än andra. Det kan vara något fel i redovisningen av data eller liknande, eller också är Umeå verkligen sämre på att återvinna. Enda området där Umeå är lite bättre är när det gäller tidningsinsamlingen, det har samlats in 52 kilo per invånare. Bjurholm är bäst med 64 kilo, och sämst är Norsjö med 38 kilo. Det viktigaste för kommunen är att det farliga avfallet tas om hand, men all sortering är miljömässigt motiverad. Eftersom det tycks finnas svårigheter med att sortera funderar kommunens utvecklingsavdelning på att göra en utredning. Umeå vill bli bättre på att sortera enligt Royne Söderström.
Källa: Västerbottens Kuriren (2007-04-04)
Tel: 090-15 10 00
Hemsida: www.vk.se

Egen webbplats för Kretsloppsparken
Göteborg
Göteborgs nya kretsloppspark vid Alelyckan, där man både kan bli av med sitt avfall och fynda nya saker, invigs i maj. Men redan nu finns en webbplats där man kan läsa om det unika upplägget – www.kretsloppsparken.nu. Alelyckan är en stor och viktig satsning anser Pål Mårtensson, ansvarig för Alelyckans kretsloppspark och samordnare för Göteborgs alla återvinningscentraler. Därför tycker vi att det är viktigt att vara tidigt ute med information. Till sorteringsstationen kan man köra in under tak för att lämna avfall till återvinning eller återanvändning. Tre butiker kommer att finnas där, Stadsmissionen, Återbruket och Returhuset. Butikerna ska sälja både begagnade och en del nya varor. På hemsidan finns massor av fakta kring återanvändning, återvinning och avfall. Det går också att se vad som är ”veckans varor”, allt från köksmöbler till byggsten. Man kan även svara på enkäter om källsortering och miljö. Hemsidan har en stor avdelning med frågor och svar som avlivar en del myter kring återvinning, t ex att det är meningslöst att slänga färgat och ofärgat glas i separata behållare eftersom de ändå blandas ihop sedan. Men det där är inte sant enligt Pål Mårtensson. Det ofärgade glaset måste hållas rent från färg för att kunna återvinnas. Bilarna som hämtar glaset har två fack för att hålla glaset separerat. Själva kretsloppsparken Alelyckan är en investering på 40 miljoner kronor, och håller fortfarande på att byggas vid Lärjeågatan 12. Återbruket har flyttat in och de andra husen håller på att bli klara. Lördag den 5 maj blir det invigning hela dagen, med bl a musik, barnteater, auktion och modevisning av second hand-kläder från Stadsmissionen.
Källa: Vårt Göteborg (2007-03-21)
Tel: 031-61 10 14
Hemsida: www.vartgoteborg.se

Snart blir det färre soppåsar
Falun
Deponirester ska från och med den 23 april lämnas på avfallsanläggningen på Ingarvet eller vid återvinningscentralerna i Bjursås och Svärdsjö. Det betyder att man i fortsättningen får använda sig av två påsar i stället för tre i sophanteringen. Påsar med brännbart material ska läggas i behållaren som tidigare var avsedd för deponirester och brännbart och deponirester ska transporteras till tippen på Ingarvet. Enligt Stina Arvidsson, projektledare, står deponiresterna idag bara för 10 procent av det totala avfallet, allt större del kan återvinnas. När nu brännbart material kan slängas i den gråa behållaren får valfri färg på påsen användas. Den optiska sorteringen försvinner och därför behöver ingen speciell färg användas. Enligt Gunilla Mååg, renhållningschef, kommer de nya sorteringsanvisningarna att gälla för det avfall som hämtas från och med den 23 april. Hushållen i Falun kommer att få hem information i postlådorna om förändringarna. Komposterbart avfall ska även i fortsättningen läggas i den avsedda papperspåsen och placeras i den bruna behållaren. Gunilla Mååg tycker att Faluborna är duktiga på att kompostera sitt avfall och mullen som utvinns är numera certifierad. Hennes förhoppning är att Faluborna själva ska kunna ta del av mullen under våren. Källsorteringen i Falun startade 1995, och sedan dess har mycket hänt. Kraven på hushållens sopsortering har ökat och sopsorteringen är idag ganska omfångsrik. Sopsorteringen hemma behöver inte vara så krånglig som många vill ha det till anser Gunilla Mååg.
Källa: Dalarnas Tidningar (2007-04-06)
Tel: 023-935 00
Hemsida: www.dalarnastidningar.se

Kattsand till soptippen
Falun
Efter den 23 april får inte kattsanden läggas bland de vanliga soporna, den måste lämnas på soptippen. För en del kattägare kan det bli problem att ta sig till kommunens soptipp. I Falun finns möjlighet att ringa renhållningens kundtjänst och beställa hämtning, det kostar 145 kronor för tre kollin á 50 kilo. Boende i flerfamiljshus har också möjlighet att beställa ett särskilt sopkärl och betala för varje tömning. Men man kan även byta ut kattsanden mot papperspellets, det räknas som brännbara sopor och får slängas i den egna behållaren för brännbara sopor. De nya bestämmelserna gäller även i andra kommuner i länet.
Källa: Dala-Demokraten (2007-03-14)
Tel: 023-475 00
Hemsida: www.dalademokraten.se

Komposten töms av ”Grisbilen”
Hofors
Gästrike Återvinnare är inne på tredje året med sitt kompostprojekt, och nu är det Hoforsbornas tur att skilja matavfallet från de brännbara hushållssoporna. Matavfallet ska läggas i bruna, nedbrytbara papperspåsar och slängas i separata kärl. Tömningen kommer att ske med jämna mellanrum av Gästrike Återvinnares speciella sopbil, ”grisbilen”. Namnet har bilen fått efter symbolen på den, en glad spargris med två magar, vilket syftar till att soporna slängs i skilda fack. Ekonomiska skäl gör att de flesta vill gå över till kompostering, sophämtningen blir drygt 40 procent lägre. I Hofors har 94 procent av flerbostadshusägarna valt att gå över till centralkompost, villaägarnas val ska vara klart i slutet av april. Gästrike Återvinnare håller just nu på med en informationskampanj på orten, bland annat knackar man dörr hos hushållen för att se hur komposteringen fungerar. Matavfallet komposteras i Forsbacka. När hela Gästrikland gått över till systemet så beräknas det ge 7000 ton jord per år.
Källa: Arbetarbladet (2007-03-14)
Tel: 026-15 93 00
Hemsida: www.arbetarbladet.se

Ett nytt system med röda lådor
Gnesta/Trosa
I Gnesta och Trosa ska villahushållen prova ett system med röda boxar, där de ska kunna lämna farligt avfall som hämtas vid dörren. Det är många som samlar miljöfarliga produkter, men som har svårt att hinna till återvinningsstationen innan den stänger. Samlingen blir aldrig lika utrymmeskrävande som återvinningskassarna, men det krävs en transport för att lämna bort det rätt. Annars hamnar t ex kemikalieflaskor, sprayburkar och batterier lätt bland de vanliga soporna. När folket inte kan komma till renhållningen så får renhållningen komma till folket, ett initiativ som är en riktigt bra service. I Nyköping har systemet med gröna påsar för matavfall fungerat ganska bra, där väntar man nu på de röda lådorna.
Källa: Södermanlands Nyheter (2007-03-14)
Tel: 0155-767 00
Hemsida: www.sn.se

Återvinning av elektronikskrot bäst i Sverige
Sverige
Sverige är bäst i världen på att återvinna el-skrot, förra året återvanns över 15 kilo per person. I en hangarliknande byggnad i Högdalen står ett tjugotal stora stålbackar staplade. Det är återvinningsföretaget Sita's uppsamlingsplats, Stockholms elektroniska kyrkogård. Här fylls det på varje dag, det är ett väldigt slit- och slängsamhälle vi lever i anser Tomas Lindholm, samordnare på Sita. Sedan producentansvaret infördes år 2001 har mängden insamlat el-avfall mångdubblats, från 4,09 kilo per person 2002 till 15,82 kilo förra året. De senaste månaderna har sopberget fyllts på med en nyhet i skräpet, digitalboxen. Com Hem har uppgraderat sitt system och delat ut nya boxar till det uppköpta företaget UPC's 60 000 gamla kunder. De gamla blir obrukbara och måste kastas, och ökningen märks tydligt på återvinningscentralen. Enligt Bertil Eriksson, Lövsta Återvinningscentral, är det ca 20-25 om dagen som har kommit hit de senaste veckorna. Samma mängd är det på de andra centralerna i Stockholmstrakten. Företaget Mirec i Norrköping är en av de anläggningar där elektronik plockas isär och sorteras. Först görs en miljösanering och back-up batterier plockas ut, därefter sorteras koppar, järn, aluminium och plast upp var för sig. Plasten eldas upp och resten återvinns. Enligt Håkan Schede, vd för Mirec, går 93 procent av allt el-skrot att återvinna, men just i digitalboxarna är det närmare 100 procent. I Sverige är vi världsbäst på att lämna elektronik för återvinning enligt Jan-Olof Eriksson, vd på EL-kretsen, ett servicebolag som samordnar hanteringen av el-avfall. En av förklaringarna är att vi sedan länge haft ett system för att ta tillvara elektronik, men även världsmarknadspriset på metaller driver återvinnandet framåt. De senaste årens högkonjunktur märks också på sopberget, ju mer man tjänar desto mer slänger man. Slit- och slängsamhället är inte bara dåligt anser han. Ett gammalt kylskåp t ex konsumerar mycket mer energi än ett nytt, gamla kylskåp innehåller också fler miljöstörande komponenter än nya. Insamlingskurvan kommer att fortsätta stiga, det finns nio miljoner tjock-tv- skärmar och fem miljoner gamla bildskärmar ute i samhället. Det är det vi väntar på nu.
Källa: Dagens Nyheter (2007-03-13)
Tel: 08-738 10 00
Hemsida: www.dn.se

Många frågor kring källsortering
Norrköping
Fastighetsägarnas inställning till att införa källsortering i innerstan är blandad, många frågetecken finns, men trots det är det ett övervägande positivt gensvar. Det finns inga tveksamheter till att införa det här, men på vissa platser kan det bli svårigheter att hitta utrymmen för kärlen anser Lars Lövgren, marknadschef på Hyresbostäder i Norrköping. Eventuella investeringskostnader kan i vissa fall bli höga. En del fastighetsägare kan få en kostnad på 100 000 kronor, sophus som måste byggas om, transportsträckor, innergårdar och källare som måste göras mer tillgängliga. Men de flesta tjänar på övergången i och med att en lägre taxa införs den 1 juli i år. Hyresgästerna kommer att inbjudas till ett informationsmöte om hur övergången ska gå till. Enligt Petra Zinderland, verksamhetschef på Tekniska kontoret, är det här ett tidskrävande jobb. Om alla ska ges möjlighet till källsortering krävs det stora resurser från vår sida, 2-3 miljoner kronor kommer att investeras i projektet. Frågorna har varit många, fastighetsägarna är oroliga över om hyresgästerna ska klara att skilja på soporna, det slarvas redan idag en del med det. De undrar även över vilka ändringar som krävs. Maria Larsson, avfallstekniker på Tekniska kontoret, känner dock att fastighetsägarna är positiva till det här. Man vill veta om kommunen satsar långsiktigt, annars känner fastighetsägarna att de investerar i något som inte ger en säker avkastning. Fastighetsägarna Östs 500 medlemmar känner en tveksamhet till att införa källsortering om det bara leder till kompostering och slutprodukten bara blir jordförbättringsmedel. Mer motiverade hade de nog varit om materialet hade blivit biogas från början anser Rune Nämberg, ordförande för Fastighetsägarna Öst och vd för Malmstaden. Lönsamhet går många gånger före ett miljötänkande, men med den lägre taxan kommer det i de flesta fall att bli lönsamt att hänga på projektet med källsortering.
Källa: Norrköpings-Tidningar (2007-03-13)
Tel: 011-20 00 00
Hemsida: www.nt.se

Miljöfarligt avfall hämtas gratis
Sverige
En kampanj för att göra det svenska jordbruket renare har startat. Kampanjen syftar främst till att omhänderta miljöfarligt avfall på ett riktigt sätt, men den ska också underlätta när det gäller kraven på miljövänligt producerande livsmedel. Nu kommer 175000 jordbruk och landsbygdsfastigheter i hela landet att få miljöfarligt avfall och skrot hämtat utan kostnad en gång om året. Det är Stiftelsen Håll Sverige Rent och Länsförsäkringar som står bakom kampanjen. Finansieringen sker med hjälp av en speciell återvinningsförsäkring som ingår i grundskyddet vid försäkring av lantbruk, skogsfastigheter och hästverksamhet. Varje steg som tas för att förbättra miljön är ett steg i rätt riktning, och det här är ett stort steg anser Eskil Erlandsson. Hämtanmälningar kan göras till Håll Sverige Rent, de svarar också för transporterna.
Källa: Lantbruk (2007-03-13)
Tel: 040-601 63 50
Hemsida: www.lantbruk.com

Nu ska den optiska sopanläggningen upphöra
Falun
Från den 23 april ska deponirester som keramik, säkringar och speglar lämnas på Ingarvets soptipp. I behållaren som tidigare var avsedd för brännbart och deponirester, ska nu bara brännbart avfall läggas. Enligt Stina Andersson, projektledare för nya sophanteringen, går det bra att ringa kundtjänst och beställa hämtning, taxan är 145 kronor för tre kollin á 50 kilo. För flerfamiljshus finns möjlighet att hyra ett separat kärl för deponirester, det kostar 62 kronor plus moms för varje tömning. Den optiska avfallsanläggningen på Ingarvet ska läggas ned, men det finns ännu inga beslut om vad den sedan ska användas till. Deponiresterna är endast 10 procent av avfallet, och det blir dyrt att hålla igång den optiska sopsorteringen. Detta är anledningen till den här förändringen enligt Gunilla Mååg, renhållningschef. Renhållningen kommer i fortsättningen att hämta farligt avfall gratis, som t ex kemikalier, färgburkar och liknande. När källsorteringen startade 1995 fick alla hushåll ett rött kärl, där ska det farliga avfallet läggas. Sedan november 2006 sorteras tidningspapper och kartong var för sig, särskilda kärl för detta finns vid återvinningsstationerna. I början av april kommer alla hushåll att få information om de nya bestämmelserna hem i brevlådan.
Källa: Dala-Demokraten (2007-03-08)
Tel: 023-475 00
Hemsida: www.dalademokraten.se

Godtycke riskerar återvinning
Sverige
Samma myndigheter som vill ha en effektiv återvinning stoppar miljöanpassad användning av återvunna råvaror. Därför behöver Sverige en objektiv grund att stå på om resursmålen ska kunna nås. Kretsloppsprincipen innebär att det som utvinns ur naturen ska återanvändas eller omhändertas med minsta möjliga resursförbrukning. Det är en central strategi som ställer krav på producenterna som har ansvar för att samla in och tillvarata produkter som tjänat ut. Men ska målen nås framöver krävs det att myndigheterna inte godtyckligt förhindrar återvinning, vilket är vad som ibland sker idag. Ett exempel gäller bildäck. Idag samlas det in nästan 100 procent av alla däck och de används som bränsle och konstruktionsmaterial. Det är ett bra konstruktionsmaterial som är lätt, isolerande, dränerande och fjädrande. En doktorsavhandling som nyligen gjorts vid Luleå Tekniska Universitet visar att potentialen att använda däckklipp är stor. Miljöpåverkan är liten och urlakningen av miljöfarliga ämnen är liten och utgör inget problem. Kunskapen om däckklippen är goda, ändå skiftar myndigheternas bedömningar. I Trollhättan, Tidaholm och Örnsköldsvik sa Länsstyrelsen nej till att använda däckklipp för att sluttäcka deponier, men i Timrå var Länsstyrelsen positiv till det. Även deponierna i Brännbacken och Högbytorp i Stockholmsregionen har kunnat använda däckklipp som konstruktionsmaterial. Länsstyrelsen i Göteborg och Mölndal har inget att invända mot att däckklipp används för att bygga upp fotbollsplaner, men i Örebro säger man nej till det. Resultatet blir att myndigheterna stoppar användandet av återvunnet material och tvingar fram en sämre användning av annat material. Inte för att man har sakliga invändningar, det saknas helt enkelt en objektiv och gemensam syn. Det här borde vara en självklar uppgift för Naturvårdsverket att se till att det tas fram gemensamma riktlinjer och det borde vara självklart för Regeringen att ge verket den uppgiften.
Källa: Göteborgs Posten (2007-03-05)
Tel: 031-62 40 00
Hemsida: www.gp.se

Stor succé för sortering
Säffle
Det nya återvinningssystem som Säffle kommun började med efter årsskiftet har lockat många villaägare. När man skulle starta projektet räknade man med att omkring 30 procent av villaägarna skulle anmäla sig inom en period av två och ett halvt år. Men intresset visade sig vara betydligt större, 3500 abonnenter av 4600 stycken har anmält sig. Sammanlagt finns 1400 återvinningskärl redan ute hos abonnenterna och i förra veckan fick Sita ytterligare 1000 kärl som ska delas ut till villaägarna. Enligt Per Ljungberg, avdelningschef på Sita, så ska 2000 kärl vara ute vid februari månads slut och efter mars månad ska huvuddelen av alla kärl vara utdelade till abonnenterna. Det nya systemet innebär att villaägarna får fyra nya kärl, ett stort för tidningar och tre mindre för metallförpackningar, färgat och ofärgat glas. Kärlen hämtas hemma hos abonnenten varannan vecka. De som deltar i projektet kommer att få en lägre renhållningstaxa. Säffle är den första kommun i Värmland som genomför projektet. Kommunen har tecknat ett avtal med företaget Sita, som har köpt in speciella sopbilar med två fack för detta. Målet med det nya systemet är att minska mängden återvinningsbart material som folk slänger i soporna. En utvärdering kommer att göras i maj för att se vilka mängder som plockas ut, det som tidigare gick till förbränning. Allt som återvinns är en stor insats för miljön anser Per Ljungberg.
Källa: Värmlands Folkblad (2007-02-16)
Tel: 054-17 55 00
Hemsida: www.vf.se



Rätan tar hand om returavfallet
Överturingen
En kvinna, bosatt i Överturingen, tog i januari kontakt med Ånge kommun och ville att det skulle sättas upp en återvinningsstation för plast och metall i byn. Hon tyckte inte att det var rimligt att behöva åka till Östavall, Ånge eller Hallsta för att lämna återvinningsbart avfall. Beskedet hon fick från kommunen var att Överturingen var ett för litet samhälle för returavfall, minst 800 personer behövs för detta. Ånge kommun är inte ansvarig för återvinningsstationerna, utan det är producenterna och Fitab, Förpacknings- och tidningsinsamling AB. Hon fick rådet att ta kontakt med återvinningsföretaget. Svaret hon fick därifrån var att det måste bo fler invånare kring stationen för att det skulle vara lönsamt, en station kostar 60000 - 70000 kronor. Fitabs Norrlandschef gav henne rådet att använda sig av återvinningsstationen i Rätan i Jämtland, eftersom det inte är några kommunala skattepengar inblandade i återvinningen.
Källa: Sundsvalls Tidning (2007-02-10)
Tel: 060-19 70 00
Hemsida: www.st.nu



Bättre återvinning i Göteborg
Göteborg
Göteborgarna har blivit bättre på att återvinna. Det återvanns 9000 ton glas i fjol, en ökning med 400 ton jämfört med 2005, tidningsåtervinningen ökade med 7 procent och uppgick till 27326 ton. Sammanlagt kördes 185000 lass med skräp till kommunens centraler. Antalet besökare till kommunens återvinningscentraler ökade med 3 procent. Enligt Pål Mårtensson, Kretsloppskontoret, beror ökningen främst på ett nytt kort som har delats ut till hushållen. Kortet ger rätt till sex fria besök per år, vilket bör täcka återvinningsbehovet hos ett normalt hushåll.
Källa: Expressen (2007-02-04)
Tel: 08-738 30 00
Hemsida: www.expressen.se



Förnyat miljösamarbete med bilverkstäder
ExxonMobil och Ragn-Sells Specialavfall AB har förnyat sitt avtal om återvinning och tillvaratagande av farligt avfall, det innefattar även nu miljöutbildning för bilverkstäder i Sverige. ExxonMobil behövde en leverantör för hela Sverige som kunde ta hand om deras avfall, Ragn-Sells Specialavfall AB uppfyllde kraven då det hade en rikstäckande verksamhet. Det var bakgrunden till det hela och de har nu haft ett nära samarbete i många år enligt Björn Hedlund, på Ragn-Sells Specialavfall AB. Syftet med det är att ge ett komplett omhändertagande kring det farliga avfallet. Det genomförs dokumentation och statistik, allt enligt alla lagar och förordningar. Samarbetet med ExxonMobil handlar om återvinning av spillolja, oljefilter, spray- och färgburkar, oljeavskiljare och tvättrännor mm. De använda oljefiltren skickar Ragn-Sells till Reuseoil, en oljefilteranläggning i Halmstad, och där återanvänds upp till 90 procent av oljefiltret. Ragn-Sells får betalt för att utbilda medverkande verkstäder om avfallet och hämta det, vilket är ett frivilligt miljöansvar av ExxonMobil. Nu har samarbetet mellan ExxonMobil och Ragn-Sells också utvecklats till att innefatta miljöutbildning för verkstäderna. Utbildningen består av att inventera det farliga avfallet i verkstaden och information i hur man ska ta tillvara det. Miljön är viktig och utbildningen är ytterligare ett steg framåt i miljösamarbetet enligt Lage Rolstad, skandinavisk marknadschef för ExxonMobil.

Fakta - Ragn-Sells:
De är ett av Sveriges största miljö- och återvinningsföretag. Företaget behandlar och återvinner restprodukter och avfall, tar hand om farligt avfall, utför miljöutredningar och livscykelanalyser, säljer och förmedlar återvunna restprodukter. De sköter även kretsloppsarbetet åt flera stora företag i Sverige.

Fakta - ExxonMobil & Mobil Oil AB i Sverige:
ExxonMobil Lubricants & Specialties är världens främsta leverantör av basoljor och en stor marknadsförare av färdiga smörjmedel - ExxonMobil, Exxon, Esso, Mobil och Mobil 1. Smörjmedel, specialprodukter och smörjningstjänster marknadsför företaget i ca 200 länder. Mobil Oil AB är ett dotterbolag, med huvudkontor i Uddevalla. I Uddevalla produceras färdig smörjolja för den Skandinaviska marknaden. ExxonMobil Petroleum & Chemical i Belgien och Mobil Oil AB marknadsför smörj- och kemiska produkter för den svenska marknaden.
Källa: DN Ekonomi (2007-02-05)
Tel: 08-738 10 00
Hemsida: www.dn.se



Storsatsning i renhållningsbranschen när sopmonopolet försvinner
Vid halvårsskiftet slopas kommunernas monopol på hantering av farligt avfall, som inte är hushållsavfall. Det här öppnar vägar för nytänkande inom avfallsbranschen. Monopolet innebär en reglerad marknad motsvarande 40 procent av den kommunala marknaden. Idag utnyttjas detta av 80 kommuner i landet. Nu får industrin se nya lösningar på hur hanteringen av deras farliga avfall kan förbättras, då det här innebär konkurrens på lika villkor. På mindre arbetsplatser, som ligger långt från uppsamlingsstationerna, är det idag stora problem med olagliga transporter. För miljöserviceföretaget SITA innebär det ökade intresset för miljöteknik ett framåtskridande, mycket beroende på deras system för hantering av farligt avfall. Systemet, som de är ensamma om på marknaden, kallas Eco Simplex® och har fått närmare 1500 användare runt om i landet. Genom att systemet är enkelt och säkert så fyller det ett stort behov ute på arbetsplatserna, det farliga avfallet sorteras enkelt i slutna och brandsäkra behållare. Det ingår även datastöd i form av statistik och tömningsrapporter. Eco Simplex®-skåpen är låsbara, utrustade med punktsprinklers och har ett uppsamlingsskydd för eventuellt läckage. Det farliga avfallet hämtas av SITA vid samma tillfälle som har specialgjorda fordon som transporterar avfallet till en godkänd anläggning. Enligt Mårten Widlund, SITAs nya vd, så hamnar glödlampor, lysrör och sprayburkar allt för ofta bland det övriga avfallet, trots att det är farligt avfall. Medvetenheten måste ökas hos allmänheten.
Källa: Medact Media Group (2007-02-06)
Tel: 08-506 244 00
Hemsida: www.medact.se



Bättre ordning på åv-platserna genom ökad kontroll
Göteborg
Nu får de många klagomålen på stadens återvinningsplatser konsekvenser. Miljöförvaltningen kommer framöver att kontrollera ordningen. Om det är stökigt men inte städat inom ett dygn kommer Förpacknings- och tidningsinsamlingen att debiteras för städkostnaden. Klagomålen på de drygt 400 återvinningsplatserna i Göteborg har mer än fördubblats det senaste året, från 1831 klagomål 2005 till 3741 förra året. Det har väckt stor irritation och även kommunala Kretsloppskontoret har tröttnat på oordningen. Personal från miljöförvaltningen kommer att åka en rond två gånger i veckan och kontrollera återvinningsplatserna enligt Kaj Andersson, förvaltningschef på Kretsloppskontoret. Upptäcker de en nedskräpad plats kommer den omedelbart att rapporteras till FTI. Om den inte har städats inom 24 timmar kommer personal från Kretsloppskontoret att göra detta, kostnaden för städningen kommer sedan att debiteras FTI. Vid en kontroll förra veckan visade det sig att nio av tio fulla behållare var sådana avsedda för kartong och wellpapp. Även om återvinningen av kartonger och wellpapp har ökat verkar tömningen ligga kvar efter gamla rutiner enligt Kaj Andersson. Miljöförvaltningens kontroller av återvinningsplatserna kommer att pågå i tre månader, sedan kommer en utvärdering att göras. Förhoppningen är att rutinerna då ska fungera som de ska, om inte så fortsätter de regelbundna kontrollerna.
Källa: Vårt Göteborg (2007-01-29)
Tel: 031-61 10 14
Hemsida: www.vartgoteborg.se



Länsförsäkringar och Giftfri Miljö i samarbete
Håll Sverige Rent genomför tillsammans med Länsförsäkringar en insats för att förbättra miljön genom att samla in och återvinna farligt avfall och lantbruksskrot. En unik återvinningsförsäkring som tecknas med Länsförsäkringar som innebär att lantbrukare och boende på lantbruksfastigheter kostnadsfritt får miljöfarligt avfall och lantbruksskrot miljöriktigt borttransporterat och omhändertaget. Försäkringen ingår som en del av grundskyddet för tre olika typer av försäkringar:
* Försäkring för Lantbruk
* Försäkring för Hästverksamhet
* Försäkring för Skogsfastighet
Kampanjen startar under våren 2007 i ett antal län i landet, ytterligare information kommer då att vara tillgänglig.
Källa: Håll Sverige Rent (2007-01-25)
Tel 08-505 263 00
Hemsida: www.giftfrimiljo.com



Dumpade sopor på återvinningsstationen – Fick själv städa upp
Vikingstad
En man dumpade 25 säckar skräp vid återvinningsstationen. Men han var inte så noga med att dölja spåren efter sig, han hade slängt deklarationer och annat med namn och adress på. Glas, tidningar och plåtburkar kan lämnas vid återvinningsstationen i Vikingstad, men inte sopor. Det skyltas det också tydligt om. Trots det hade mannen slängt 25 svarta sopsäckar med diverse skräp i en hög på marken. En förbipasserande upptäckte mannens tilltag och kontaktade IL Recycling som ansvarar för renhållningen vid återvinningsstationen. De kunde lätt spåra upp och kontakta mannen. Han nekade först till att ha något med soporna att göra, men erkände då han insåg att bevisen mot honom var överväldigande. Han fick en tidsfrist på några timmar att städa upp efter sig enligt Madeleine Wilhelmsson på IL Recycling i Linköping.
Källa: Östgöta Correspondenten (2007-01-31)
Tel 013-28 00 00
Hemsida: www.corren.se



Överfullt i Nusnäs pappersåtervinning
Nusnäs
I förra veckan hade Mora besök av Mia Steinbach, regionansvarig för Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI. Ett löfte gavs om att det inte kommer att finnas överfulla kärl i Mora framöver, städning och hämtning har organiserats om vid årsskiftet. På tisdagsmorgonen konstaterade Mats Hanspers, förste vice ordförande i tekniska nämnden, att det var mer än överfullt i containerkärlen för papper vid återvinningsstationen intill Hoppet i Nusnäs. Det krävs att kommunmedborgarna ska sköta sin källsortering i hemmen, det är då märkligt att de ansvariga inte sköter miljön vid stationerna. Mia Steinbach hade fått in klagomål om den aktuella stationen I Nusnäs redan i måndags. Åkeriet tömmer containern för kartonger tre gånger i veckan, papperscontainern tömdes under tisdagen och det kommer sedan att tömmas en gång i veckan. Varje onsdag genomförs schemalagd städning vid alla stationer i Mora. Enligt Mia Steinbach blir det aktuellt med en flytt av stationen vid Noret-rondellen under våren. Det blir svårt med framkomligheten till stationen då fjärrvärmeledningar ska bytas ut vid rondellen. Mora kommun har fått meddelande om att stationen behöver flyttas, förhoppningsvis till kommunägd mark. Det ges då möjlighet till ett större stationsområde.
Källa: Södra Dalarnas Tidning (2007-01-17)
Tel: 023-935 00
Hemsida: www.sodran.com



Källsortering även i innerstan
Norrköping
Tekniska kontoret vill att fler i Norrköping källsorterar sitt avfall. De hoppas att en del av fastighetsägarna i innerstaden låter sina hyresgäster sortera sina sopor. Nyligen gick Tekniska kontoret ut och frågade 420 fastighetsägare i Norrköping om källsortering - 60 procent svarade på den enkäten. Enligt Pernilla Törnqvist, projektledare på Tekniska kontoret, fanns ett stort intresse för källsortering – 40 procent som var intresserade. De fastighetsägare som vill att hyresgästerna blandar sopor får göra det, för det är inget tvång att källsortera, men det kommer att bli dyrare. För den som källsorterar kommer det att bli ca 30 procent billigare. En informationskampanj kommer att genomföras och inleds nästa månad. Det komposterade avfallet kommer att bli jord. Men det finns även andra planer i framtiden, en biogasanläggning där avfallet rötas och sedan blir biogas. I Eskilstuna har man nyligen dragit igång en biogasanläggning och detta är även målet i Norrköping om några år.
Källa: Norrköpings Tidningar (2007-01-23)
Tel: 011-20 00 00
Hemsida: www.nt.se



Sopberget minskar genom sopsortering
Sopsorteringens nytta för miljön har då och då ifrågasatts enligt Tomas Ekvall, programchef på IVL Svenska Miljöinstitutet. Sopsortering är bra, det bidrar till minskad deponering och är ett steg mot att skapa ett uthålligt samhälle. Om en person måste åka bil en lång väg för att t ex lämna en påse tidningar så kan miljönyttan försvinna. Om man lastar tidningar från en återvinningsstation i Kiruna på en lastbil och kör det till returpappersbruket i Småland, har det inte någon avgörande betydelse. Det är då mycket material samlat på en och samma bil. När det gäller exempelvis kartong så har källsorteringen ifrågasatts. Den brinner bra och skulle kunna användas som bränsle i fjärrvärmeverk. Kortsiktigt finns det inte tillräckligt många förbränningsanläggningar och på lång sikt är det mer energieffekt att återvinna materialet och producera bränsle enligt Tomas Ekvall. Det produceras hela tiden mer sopor, men tack vare källsorteringen minskar avfallet till deponierna. Enligt William Hogland, professor i miljöteknik vid högskolan i Kalmar, har det uppstått en ny typ av problem på dagens soptippar. Soporna sorteras utomhus och när det regnar över materialen för detta med sig föroreningar i dagvattnet. Samma problem uppstår i tätorterna, regnet för med sig föroreningar från asfalt och byggmaterial och rör i marken läcker. Marken under en tätort är i många fall lika förorenad som under en soptipp.
Källa: Södermanlands Tidning (2007-01-24)
Tel: 0155-767 00
Hemsida: www.sn.se



Högre ersättning för återvunna batterier
Kommunerna kommer att få mer betalt för batterier som samlas in och lämnas till återvinning. Enligt Naturvårdsverket är syftet att höja motivationen för kommunerna att snabbt skicka in batterierna för återvinning. Ersättningen för batterier med kvicksilver eller kadmium-nickel blir 55 kronor per kilo, mot tidigare 45 kronor per kilo. Ersättningen för blybatterier blir 10 kronor per kilo, mot tidigare 5 kronor per kilo.
Källa: Sveriges Radio P4, Östergötland (2007-01-20)
Tel: 011-20 05 00
Hemsida: www.sr.se



Monopolet på farligt avfall avskaffas
Stockholm
Regeringen har fattat ett beslut som innebär att ett 80-tal kommuner inte längre ska få ha monopol på farligt avfall från företag. Detta träder i kraft den 1 juli-07. Enligt Viveke Darpö, ansvarig för miljöfrågor på Återvinningsindustrierna, gynnar beslutet miljön, skapar nya jobb och sänker kostnaderna. I kommuner med monopol har företagen inte själva fått bestämma vem som ska hämta det farliga avfallet eller hur det ska behandlas. Eftersom de inte kunnat använda samma entreprenör för det farliga avfallet som för övrigt avfall har det påverkat deras avfallsarbete negativt. Allt fler företag vill köpa sina avfallstjänster från ett och samma återvinningsbolag, detta på grund av att avfallshanteringen är så komplex. Dessutom har många företag produktionsenheter spridda över hela landet och vill gärna ha helhetslösningar. För dessa företag har monopolet varit ett stort problem då de inte centralt kan samordna hämtningen av företagets avfall.
Källa: Medact Media Group (2007-01-17)
Tel: 08-506 244 00
Hemsida: www.medact.se



Kommunen kräver fler sopstationer
Sveg
FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen) får stark kritik från Härjedalens kommun. Kommunen kräver fler insamlingsstationer och att FTI tar över stationer som drivs av byalag. Motivation till källsortering gör det svårt för kommunen då det saknas många insamlingsstationer. Därför vill nu kommunen ha fem nya. Dessa skall placeras i Funäsdalen, Vemdalsskalet, Linsell, Björnrike och Messlingen. Allt brännbart avfall skall från årsskiftet skickas till förbränning och är det då dåligt sorterat får kommunen betala straffavgifter. På många turistområden i Härjedalen är det stora problem då det inte finns återvinningsstationer och turisterna lägger allt i samma container. Kommunen har därför beslutat sig för att söka dispens för att även i fortsättningen få deponera avfallet därifrån på sina egna soptippar.
Källa: Östersunds-Posten (2007-01-05)
Tel 063-16 16 00
Hemsida: www.op.se



Många glödlampor små….
Piteå
Glödlampor är något som ställer till det för alla sopsorterare. De räknas numera som elektronikavfall och får inte slängas i behållare för restavfall tillsammans med gamla glasögon och porslin. Piteå kommun kommer nu att göra det enklare för invånarna. De ska inte längre behöva åka till Bredviksbergets avfallsstation, en mil utanför kommunen. Det kommer att finnas behållare för glödlampor på tre återvinningsstationer, vid kyrkparkeringen i Piteå, i Munksund och Sjulnäs. Enligt Charlotte Lindberg vid renhållningen i Piteå, ansvarar kommunen för hushållsavfallen. Glödlampor hör till elektronik och ska specialsorteras, inte hamna på de kommunala soptipparna. Det är för långt att behöva åka en mil utanför stan för att slänga glödlampor, därför ges denna extra service åt medborgarna. Även Marika Tammert vid miljöverken i Kiruna håller med. Kirunaborna har blivit 400% bättre på att hantera miljöfarligt avfall. Varje gödlampa innehåller ett halvt gram bly, vilket gör 60 kilo bly om året från felaktigt slängda glödlampor. Därför finns även i Kiruna miljöholkar för batterier och glödlampor på lättåtkomliga ställen. I Luleå finns idag inga planer på lampholkar enligt avdelningschefen för avfall vid Luleå kommun, Lisbeth Almqvist. Glödlamporna ska till Kronan eller Sunderbyns återvinningscentraler.
Källa: Norrbottenskuriren (2007-01-10)
Tel: 0920-375 00
Hemsida: www.kuriren.nu



Åsikter om ändrad sophantering
Gotland
Kommunens renhållningsordning kommer nu att ändras när sophanteringen ska ändras. Fram till valborgsmässoafton kunde alla lämna synpunkter på det. Men det var bara LRF och det kommunala bostadsbolaget Gotlandshem som har gjort det. LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, ser en risk att de som sorterar sina sopor bra och har hämtning sällan, kommer att få betala för att andra slänger sopor varannan vecka. Gotlandshem tycker att det är bra att kommunen ska börja ta hand om biologiskt avfall, men de tycker att rötning är bättre än kompost. Det kan även vara svårt att motivera folk att sortera, när den utsorterade plasten ändå eldas tillsammans med brännbara sopor. Enligt Anders Lindholm, Tekniska förvaltningen, plast eldas i de flesta kommuner. Men han håller med om att de som sorterar bra och slänger sopor sällan får betala för att sopbilen kör förbi varannan vecka.
Källa: Sveriges radio Gotland (2007-05-03)
Tel: 0498-20 30 00
Hemsida: www.sr.se/gotland/



Nedskräpningsvakter i Stockholm
Stockholm
Mikael Söderlund (m), trafikborgarråd, vill ge Stockholms parkeringsvakter befogenhet att ge böter till dem som skräpar ner i staden. Han tycker det är märkligt att offentliga platser ska se ut som dom gör, att folk inte klarar av att slänga skräpet i papperskorgar. Finns det ingen annan metod så får man ta till böter anser han. Det ska vara ett kännbart belopp, så ett par hundra kronor är inte orimligt. Han ska nu se över ordningsstadgan och se om det verkligen går att bötfälla nedskräpning. Mikael Söderlund anser att de största skräpbovarna är gratistidningarna som folk läser och sedan kastar lite här och där. Det borde finnas en tydlig återkoppling mellan utdelning och återvinning, precis som med flaskor och burkar.
Källa: TV4 (2007-04-27)
Tel: 08-459 40 00
Hemsida: www.tv4.se/nyheter



Regeringen vill ta bort sopskatten
Sverige
Den 1 juli förra året infördes en skatt på hushållsavfall som förbränns. Det var en del av den gröna skatteväxlingen som den förra regeringen , vänsterpartiet och miljöpartiet stod bakom. I den nuvarande regeringens första budget, som kom i höstas, finns skatten kvar. Men nu vill de borgerliga företrädarna i skatteutskottet att den ska slopas. Det är en dålig skatt anser Lennart Hedquist (m). Den innebär i stort sett bara att hushållen får betala mer i sophämtningsavgift, och man har inte kunnat konstruera den så att den har några mätbara miljöeffekter. Det är inte bra med ett system som missgynnar att sopor bränns. Förbränning, med de möjligheter till avgasrening som nu föreligger, är den allra bästa metoden. Regeringen vill nu ha förändringar i förbränningsskatten. Ett lagförslag som går ut på att trä- och trädgårdsavfall ska undantas var utlovat i mars, men har försenats. I stället pågår nu överläggningar om att helt avskaffa skatten, detta i samband med höstens budgetproposition. Om det ekonomiska utrymmet tillåter så finns möjligheten att den kommer att försvinna anser Jörgen Johansson (c), ledamot i skatteutskottet. Den nya skatten har blivit rent ”fiskal” och fyller ingen funktion. Givetvis ska det satsas på åtgärder som förbättrar klimatet, men det här har inte bidragit till det. Lennart Sacrédeus (kd) välkomnar också att regeringen kan agera i den här frågan. Enligt Gunnar Andrén (fp) så har partiet av miljöskäl tidigare ställt sig bakom en skatt på sopförbränning. Men nu finns det en del oformligheter med den utformning skatten har, så han skulle vilja ersätta den med någonting som förbättra miljön ytterligare. Om nu skatten avskaffas är det mycket viktigt att regeringen gör ”lika goda miljöinsatser på något annat håll”. Maria Wetterstrand (mp) anser att det ett problem att avfallsförbränningen ökar. Det innebär en hel del miljöproblem, och det är en mycket viktig skatt om man ska kunna få mer biogas, bättre sopsortering och återanvända material bättre. Det är ansvarslöst av de borgerliga att förespråka att skatten ska tas bort. Den är inte perfekt i utformningen, men det måste löna sig att välja återvinning framför förbränning. Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen, är också kritisk till att man vill ta bort förbränningsskatten. Med ett sådant beslut säger man att man inte följer avfallshierarkin, att återanvändning och återvinning är viktigast.
Källa: Svenska Dagbladet (2007-04-28)
Tel: 08-13 50 00
Hemsida: www.svd.se



Dyr sophantering
Västmanland
En kartläggning som Villaägarnas riksförbund har gjort visar att småhusägare i Västmanland har drabbats hårt av de senaste årens höjningar av sopavgiften. Största höjningarna i landet för blandat avfall har husägarna i Knivsta fått, 30 procents höjning. Därefter ligger Västerås med en höjning på 24 procent, Arboga, Kungsör och Köping har fått en höjning med 22 procent. Surahammar är dyrast när det gäller källsorterat avfall, en årskostnad på nästan 4800 kronor, i Arboga får villaägaren betala lite över 3000 kronor. Bland kommuner som bara har en taxa för blandat avfall ligger Sala i topp, en kostnad på ca 3300 kronor per år
Källa: Sveriges Radio Västmanland (2007-04-18)
Tel: 021-30 37 00
Hemsida: www.sr.se



Slopad sopavgift bara för fast boende
Gotland
En man från Stockholmstrakten med sommarstuga i Burs har begärt att helt få slippa betala avgift för sophämtningen. Till kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd har han meddelat att han komposterar och återvinner det mesta, resten av soporna som blir över tar han med sig hem. Det här är något som både miljö- och hälsoskyddsnämnden och länsstyrelsen tycker är ohälsosamt, att ta med sig soporna på resan, så det finns inte skäl för att slippa betala sopavgiften. Enligt kommunens renhållningsregler är det bara fast boende som redan betalar för sophämtningen på Gotland som kan slippa betala för det i sitt fritidshus.
Källa: Sveriges Radio Gotland (2007-04-20)
Tel: 0498-20 30 00
Hemsida: www.sr.se



Stora höjningar av sopavgifterna
Mer än hälften av landets kommuner har höjt renhållningsavgifterna det senaste året, på en del ställen handlar det om chockhöjningar. Villaägarnas riksförbund har kartlagt vad sophämtningen kostar för landets drygt 2 miljoner småhusägare, och vilka möjligheter som finns för att sänka kostnaderna. Kommuner och renhållningsbolag har fått prissätta kostnaderna för tre olika alternativ – kärl med blandat avfall, källsorterat avfall och sopor från hushåll som komposterat.
265 kommuner svarade på enkäten, 83 procent hämtar blandade sopor och 35 procent har en taxa för källsorterat avfall. Något genomgående för samtliga kommuner är att det har blivit dyrare. Främsta skälet till taxehöjningarna är förbränningsskatten som infördes förra året, det kostar mer för värmeverken att förbränna hushållssopor. Mängden sopor har ökat och även transport- och behandlingskostnaderna. I många kommuner finns bara en taxa för blandade sopor, medan det i andra finns möjlighet för husägarna att minska kostnaderna genom källsortering, viktbaserat eller värre hämtningar. Med tanke på detta så är det svårt att göra en jämförelse av taxorna i de olika kommunerna.
Källa: Hallands Nyheter (2007-04-18)
Tel: 0346-290 00
Hemsida: www.hn.se



Tillstånd för koloniområden att ansluta sig till avloppsnätet
Malmö
Hösten 2008 upphör tömningen av latrintunnorna i Malmös koloniområden. Bakgrunden är ett två år gammalt regeringsbeslut som förbjuder deponering av organiskt avfall. Efter regeringsbeslutet kunde va-verket i Malmö inte längre ta emot latrintunnor eftersom slutförvaringen var deponering. Tunnorna körs i stället till va-verket i Trelleborg. Men nu ska anläggningen där läggas ned eftersom den är gammal och arbetsmiljön är dålig. Att koppla in det kommunala avloppet kan vara en lösning, men det är något som innebär en investering på 150-200 miljoner kronor. Den kostnaden måste medlemmarna i koloniföreningen stå för, och är det ett område med många äldre och ensamstående så kan det bli svårt anser Malin Davoe, markförvaltare på fastighetsförvaltningen. Tanken var att Ärtholmens koloniområde skulle bli pilotprojekt, men det har fortfarande inte blivit av, banken sa nej till investeringen. Området har så kallade ”porta potti”, en slags husvagnstoalett, och berörs egentligen inte av latrinstoppet. Men de vill gärna byta till vanliga toaletter kopplade till det kommunala avloppet. Tekniska nämnden har beslutat att ytterligare fyra områden får tillstånd att koppla in det kommunala avloppsnätet – Elinelunds sommarstad, Mossängens koloniområde, Strandåsstigen och Östra sommarstaden. Fastighetskontoret vill framhålla att det finns andra alternativ än en egen toalett uppkopplad till det kommunala avloppet, toaletter kopplade till en sluten tank som töms eller en mulltoa.
Källa: Sydsvenskan (2007-04-07)
Tel: 040-28 12 00
Hemsida: www.sydsvenskan.se



Örkelljunga har fått en ny värmeplan
Örkelljunga
1 mars 1982 fick Örkelljunga fjärrvärme, då värmde torven upp samhället. Det fanns då en skepsis mot den här satsningen, något som kostade runt 8 miljoner kronor. En av dem som var tveksam var den moderata kommunpolitikern Christer Örning. Han har varit med från starten och sitter fortfarande kvar på posten som verkställande direktör för det kommunala bolaget. Det var en stor investering för en så liten kommun, men idag ångrar ingen att det satsades på det här, det blev en bättre miljö och lägre uppvärmningskostnader. Sedan dess har utbyggnaden bara gått framåt, fler och fler har anslutit sig - kommunala anläggningar, industrier, flerfamiljshus och villahushåll. Ledningsnätet når de flesta fastigheter i tätorten. Men det finns några områden som inte får fjärrvärme eftersom intresset är svagt – bostadsområdena mellan Ängelholmsvägen och Hallandsvägen, Vången, Skytteparksvägen och Rusthållaregatan. Kommunfullmäktige har nu antagit en ny värmeplan, för att i huvudsak kunna tillgodose de planerade nya bostadsområdena – kvarteret Ejdern och Hjelmsjöstrand, Västra Spång, Östra Spång, restaurang- och hotellanläggningen Hjelmsjövik. Det som däremot inte är aktuellt är det nya sjönära området vid Mörtstigen. Enligt Christer Örning blir fjärrvärme basuppvärmning i de nya bostadsområdena, köper man tomten måste man ansluta sig. Idag finns former för uppvärmning som bygger på ny teknik med återvinning i själva bostaden, så värmen behöver kanske inte vara påslagen mer än under den kalla årstiden. Nätet ska även byggas ut längs Hässleholmsvägen mot Hjälmsjö, det är för att ansluta kommunförrådet och hushåll längs sträckan. I villaområdet längs Hjälmsjövägen är hälften av de boende intresserade av fjärrvärme enligt Christer Örning. Utbyggnaden ställer krav på att kunna producera mera energi så en utbyggnad av fjärrvärmeverket är aktuellt. Intill anläggningen ska ett nytt verk uppföras till en kostnad av ca 40 miljoner kronor. I den ska det kunna eldas med dålig och lite fuktig flis, den dyra rapsoljan vill de undvika.
Källa: Helsingborgs Dagblad (2007-03-21)
Tel: 042-489 90 00
Hemsida: www.hd.se

Sundsvallsborna får betala Timråbornas avgifter för grovsopor
Timrå
Martin Lidow, arbetsledare på Reko, har vid flera tillfällen fått höra att renhållningsentreprenören i Timrå, Tirab, hänvisar kunder med grovsopor till Sundsvalls avfallsanläggningar. Nu har han fått det bekräftat då han sett ett utskick till en Timråbo, det var öppettiderna till Johannedals återvinningsstation. Det här är inte acceptabelt, och det är att gå över gränsen att uppmana folk att ta sina grovsopor till Sundsvall anser han. I ett brev till Timrå kommuns kultur- och teknikkontor kräver han nu att man träffas och reglerar kostnaderna så snart som möjligt. Timråkollektivet får gärna nyttja de anläggningar som finns inom Sundsvalls kommun, men taxekollektivet i Sundsvall ska inte belastas med den kostnaden. Ett enkelt sätt att lösa det är att Timrå ersätter Sundsvall för den här biten anser han.
Källa: Dagbladet (2007-03-21)
Tel: 060-66 35 56
Hemsida: www.dagbladet.nu

Höjning av sophämtningsavgiften
Gotland
Tekniska nämnden har beslutat att höja avgifterna i renhållningstaxan för att klara av kommande kostnadsökningar för renhållningen. 1 juli höjs avgiften med 500 kronor per abonnent och år. Det är införandet av ett nytt källsorteringssystem som beräknas komma att kosta ca 7 miljoner kronor mer per år. Enligt Kjell Skalberg, nämndens ordförande, blir det ett miljövänligare system, det ska komposteras mer och det blir en lokal förbränning av sopor. Redan den 1 oktober införs systemet i ett mindre område, sedan kommer område för område att successivt plockas in i det nya systemet. Ett helt nytt avgiftssystem ska också införas, där abonnenterna betalar dels en grundavgift och dels ett kilopris för soporna. Det här kommer att innebära att man har möjlighet att påverka sin avgift anser Kjell Skalberg
Källa: helagotland.se (2007-03-22)
Tel: 0498-20 25 75
Hemsida: www.helagotland.se

Dumpning av sopsyndare
Öland
Vägverket och NCC har tröttnat på sopberget efter Ölands rastplatser. På försök låser nu Vägverket de nedgrävda behållarna, moloker, de ersätts av små papperskorgar. Soporna är ett stort problem anser Björn Svensson, projektledare på Vägverket Region Syd. Det blir överfullt och slängs överallt, och vad som helst, t ex hushållsavfall, möbler och bildäck. Sopbehållarna är inte till för stugfolk eller boende i området, de är till för de som raster efter vägarna. Risken finns att folk slänger sina sopor bredvid ändå, men förhoppningsvis ska det fungera. Samma problem finns även i andra kommuner, speciellt i de kommuner som väger soporna. Rolf Åkesson, platschef på NCC, är inne på radikala förändringar. Han vill att molokerna ska tas bort helt. Det handlar om 135 ton sopor per år för en kostnad av en halv miljon kronor, och det är inte acceptabelt anser han. I vissa fall har NCC kopplat in polisen, dock utan resultat, det avskrivs. Benny Wennberg, vd på Borgholm Energi, är medveten om Vägverkets nya giv. Det är ett problem för kommunen om rastplatserna ser bedrövliga ut. Finns det inga kärl att stoppa soporna i borde folk rimligtvis slänga soporna i deras kärl. Varför inte folk slänger soporna i de egna kommunala soptunnorna tror han beror på kostnaden, att kunna spara några få kronor i sopavgift. För sophämtningen fungerar, det är sommarhämtning under en halvårsperiod.
Källa: Ölandsbladet (2007-03-23)
Tel: 0485-56 09 00
Hemsida: www.olandsbladet.se

Samordning över kommungränsen
Göteborg
Från och med nästa år kan det bli möjligt att åka över kommungränsen och lämna sitt avfall. Renova arbetar just nu med att samordna återvinningscentralerna i de elva ägarkommunerna, men det kommer att dröja fram till 2010 innan alla är med. Idag är det inte tillåtet att lämna sitt avfall till en återvinningscentral som ligger i en annan kommun än där man bor. En regel som innebär längre transporter än nödvändigt för många hushåll. Enligt Lia Detterfelt på Renovas utvecklingsavdelning, är det ett gemensamt system för inpassning med kort och bommar som de arbetar med. Redan idag har Göteborg, Härryda och Lerum den typen av inpassningssystem, ett RFID-kort som registrerar hur många gånger varje hushåll passerar bommarna. De är dock inte sammankopplade ännu, det kommer att dröja till början av nästa år. Då ska förhoppningsvis några till kommuner ha hunnit skaffa utrustningen och vara klar med byggandet av nya återvinningscentraler. Kommunerna kommer att haka på reglerna efterhand. I samordningsarbetet ingår också att ta fram gemensamma regler, manualer, skyltning och öppettider. Det här kommer att innebära en stor förbättring både för avfallslämnarna och för miljön då transporterna kommer att minska anser Lia Detterfelt. I Göteborg finns fyra återvinningscentraler – Sävenäs, Högsbo, Bulycke och Tagene. I maj öppnar ytterligare en, Kretsloppsparken i Alelyckan.
Källa: Vårt Göteborg (2007-03-22)
Tel: 031-61 10 14
Hemsida: www.vartgoteborg.se

Betalade för icke hämtade sopor
Katrineholm
Lars Hjelmberg äger fastigheten på Mimers väg 2 i Katrineholm. I sopskåpet står en behållare och en sopsäck, men han har fått betala för två säckar i veckan. Han har räknat ut att han har betalat omkring 30 000 kronor för sopor som aldrig hämtats. Nu kräver han att få tillbaka dessa pengar från Vika Miljö AB, men har fått avslag. Det är upp till var och en att se till att det egna abonnemanget är rätt anser Tom Istgren, vd för KEAB. Lars Hjelmberg håller med om att han borde ha haft kontroll på det. Men det är kommunens sak att tillhandahålla sophållare, och tar de betalt för två så borde de också se till att det kommer hit två stycken. Den som gör jobbet har en arbetslista att följa, där det står hur många säckar som ska tömmas. Enligt Tom Istgren har det vid några tillfällen hämtats fler säckar än de som ingår i abonnemanget. Det medger också Lars Hjelmberg, runt jul kan det ha varit så, men en säck har normalt räckt för fastigheten. Lars Hjelmberg är inte nöjd med det här, men han tänker inte överklaga Vika Miljö AB:s beslut, det skulle bli alldeles för dyrt. Vika Miljö AB är idag ett helägt dotterbolag till KEAB, Katrineholms Energi AB.
Källa: Eskilstuna Kuriren (2007-04-03)
Tel: 016-15 60 00
Hemsida: www.ekuriren.se

Återvinningsstationer tas bort
Ludvika
Ola Nyström, driftansvarig på kommunens renhållningsavdelning, har haft i uppdrag att utreda en besparing på 1,5 miljoner kronor. Anledningen är kostnader för den ökade skatten på hushållsavfall. Utifrån den utredningen togs beslut i Tekniska nämnden om vissa förändringar beträffande återvinningsstationerna i kommunen. Beslutet innebär att de 24 kompletta återvinningsstationerna för glas, metall, plast, papper och tidningar blir kvar, dessa har Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB ansvaret för. Ett 20-tal kommunala återvinningsstationer, behållare för glas och metall, kommer att tas bort. I glesbygden blir de 40-tal stationerna kvar, dock med en förändring, 370-literskärlen ersätts med 2 kubikmetersbehållare. Placeringen av stationerna i glesbygden kommer även att ses över för att kunna vara så optimal som möjligt när det gäller placering, närboende och effektiv insamling. Ola Nyström räknar med att åtgärderna ska innebära en besparing på ca 900 000 kronor. Soptunnorna på de kompletta återvinningsstationerna, de tunnor där plastpåsar som skräpet har fraktats i kastas, kommer att tas bort. Plastkassar ska kastas i behållaren för plastförpackningar, papperskassar läggs i pappersåtervinningen. När det gäller utredningen om återvinningscentralen i Grangärde ska läggas ner eller inte kan inte göras förrän i höst. Då vet man mer om ombyggnaden av Björnhyttans återvinningscentral blir klar som planerad 2008.
Källa: Dala-Demokraten (2007-03-21)
Tel: 023-475 00
Hemsida: www.dalademokraten.se

Nya föreskrifter för avfallshantering
Hammarö
Från den 1 oktober kommer Hammarö kommun att anta nya föreskrifter för avfallshanteringen. Förslaget innebär strängare krav på soputrymmen, kortare avstånd mellan soptunna och farbar väg samt att sophämtningen vid småhus endast kommer att ske varannan vecka. Hela förslaget finns att läsa här >>>
Källa: Värmlands Folkblad (2007-03-08)
Tel: 054-17 55 00
Hemsida: www.vf.se

Gemensam satsning på VA-organisation
Flen
Förra veckan hade de ledande politikerna i Flen, Katrineholm och Vingåker ett möte. Det diskuterades om kommunerna ska satsa på ett gemensamt bolag eller kommunförbund för vatten, avlopp och avfall. Redan 2003 tog de tre kommunerna fram en gemensam verksamhetsplan inom VA, och året därpå bildades KFV-Vatten som ska stärka samarbetet mellan kommunerna när det gäller VA. Enligt Anders Berglöv, kommunstyrelsens ordförande i Flen, så är det främsta skälet till en gemensam organisation att få en framtida kompetensförhöjning inom området. Vi kommer att få ett större upptagningsområde när vi söker personal. Han tror också att det är möjligt att fler kommuner ansluter sig, Finnspång har visat intresse, och kanske även Nyköping och Gnesta vill vara med, men det är inget bestämt idag. Tillsammans med en extern konsult har de verksamhetsansvariga inom VA och renhållning i varje kommun tagit fram ett beslutsmaterial. Två möjliga modeller är aktuella för hur en gemensam organisation skulle kunna drivas, antingen ett gemensamt kommunalförbund eller genom ett bolag. Ett bolag skulle vara bästa modellen eftersom det ger större frihet anser Anders Berglöv. Det handlar om ett begränsat arbetsfält som inte finansieras via skatter utan av avgifter. Utredningen rekommenderar också ett bolag. Under mars ska kommunstyrelserna i de tre kommunerna besluta om de ska gå vidare med utredningen av en gemensam organisation. Enligt det beslutsunderlag som finns idag, ska ett gemensamt bolag eller kommunförbund kunna bildas redan i juli nästa år.
Källa: Katrineholms Kuriren (2007-03-12)
Tel: 0150-728 00
Hemsida: www.kkuriren.se

Källsorteringsresa i Norrköping
Norrköping
Tekniska kontorets avfallsingenjörer, Theres Carlsson och Pernilla Thörnqvist, och sophämtarna, tillsammans med sin transportchef, Gunnar Kilian, ska se efter om de boende har slängt soporna i rätt tunna. Första turen går till Oxelbergen, det område som är först med att källsortera brännbart material och matavfall i olika kärl. De bruna kärlen, som ska fyllas med matavfallspåsar, är nästan tomma. De boende har inte riktigt vant sig vid sopsorteringens nya regler än, men sophämtarna och inspektörerna är ändå hoppfulla. Många komposterar redan själva, men även de slarvar med att hålla isär soporna. Lappar är uppklistrade utanpå soprummens dörrar, men de kanske sattes upp för sent. Funderingar finns på hur källsortering kan utformas smidigare, enligt Theres Carlsson och Pernilla Thörnqvist. Enligt Andreas Siegers, sophämtare, beror det på vem som bor i huset och hur mycket som slängs. Till sommaren hoppas Gunnar Kilian att 400 källsorteringstunnor ska finnas utsatta, och så många anmälda abonnenter som krävs för att hämtningarna ska bära sig ekonomiskt. Han är mycket entusiastisk över projektet, återvinning är framtiden. Det optimala vore om de biogasdrivna sopbilarna också kunde producera sitt eget bränsle.
Källa: Norrköpings Tidningar (2007-03-06)
Tel: 011-20 00 00
Hemsida: www.nt.se

Ingen sopbefrielse
Fårö
En fritidshusägare på Fårö får inte total befrielse från sophämtning. Ägaren är bosatt på fastlandet, och har hänvisat till att det inte finns el i huset, så någon större matlagning kan inte göras, vilket då inte skulle medföra så mycket avfall. Men Länsstyrelsen anser att det ändå blir avfall som inte kan komposteras eller återvinnas. Ägaren har heller inte visat att det kan tas om hand på ett godtagbart sätt. Länsstyrelsen tycker inte att det finns skäl för totalbefrielse från sophämtning, och avslår ett överklagande av ett beslut av kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd.
Källa: Sveriges Radio Gotland (2007-03-05)
Tel: 0498-20 30 00
Hemsida: www.sr.se/gotland

Bättre källsortering ger dyrare sophämtning
Gotland
Nu ska hushållssoporna källsorteras bättre. Det räcker inte att sortera ut papper, plast och plåt. I höst ska man nu även skilja på komposterbart och brännbart avfall. Det blir bruna plastkärl för komposten och grå kärl för det som ska brännas. Tekniska nämnden har träffat ett avtal med Ragn Sells som kommer att sköta hämtning och behandling av hushållssoporna. Alla abonnenter kommer att få nya soptunnor. Sommaren 2009 ska alla ha övergått till det nya systemet, både fasta- och sommarhushåll. Hushållen kan välja mellan tre olika alternativ – hämtning av komposterbart och brännbart, hämtning av bara brännbart om man komposterar själv eller hämtning av blandat avfall. Taxan kommer att höjas med 15-20 procent, men källsorterar man inte alls kommer kostnaden att bli ännu högre.
Källa: Helagotland.se (2007-02-22)
Tel: 0498-20 25 75
Hemsida: www.helagotland.se

Ingen inspektionsavgift
Katrineholm
En inspektion skulle avgöra om den sökande kunde klara att låta soporna hämtas en gång i månaden i stället för varannan vecka. För den inspektionen tog miljöförvaltningen ut en avgift på 608 kronor i timmen. Men nu har miljö- och hälsoskyddsnämnden avskaffat avgiften, efter att insändarskribenter i KK klagat. Enligt Jessica Ljunggren, nämndens ordförande, tyckte många att det var väldigt dyrt, och många som söker är ensamboende och komposterar själva.
Källa: Katrineholms Kuriren (2007-02-24)
Tel: 0150-728 00
Hemsida: www.kkuriren.se

Samarbete sänker VA-Taxor
Rättvik
Rättvik, Leksand och Gagnef har slagit ihop soppåsarna. Dala Vatten och Avfall AB heter det nya bolaget, ett historiskt bolag som har tagit sex år att skapa. Syftet med det gemensamma bolaget är att skapa en taxeutveckling som är lägre än genomsnittet för Dalarna. På tre år ska de ha tjänat 5 miljoner på samarbetet enligt Jonny Jones. För de tre kommunerna ska bolaget stå för kompetens och service inom vatten, avlopp och avfallshantering. Taxor, investeringar och renhållningsansvar kommer att ligga kvar i respektive kommun. Projektledare för det nya bolaget har varit Reimer Pettersson, vd för Rättviks Teknik AB. Men vem som kommer att bli vd för bolaget är ännu inte bestämt, det ska utses av styrelsen i denna vecka. Det här kanske inte riktigt stämmer med centerns jobbpolitik, men vi måste vara rationella, det är ingen AMS-verksamhet anser Inge Östlund, styrelseordförande.
Källa: Dala-Demokraten (2007-02-24)
Tel: 023-475 00
Hemsida: www.dalademokraten.se

Sopavgiften måste betalas
Arjeplog
Miljödomstolen har avslagit yrkandet från Siv och Åke Sundström om befrielse från sophämtning. Det är sorgligt när inte sopsortering lönar sig anser Siv Sundström. Under tio års tid har familjen i Rebackudden sorterat sitt hushållsavfall. Sin egen soptunna har de inte behövt använda, tack vare att de har kunnat nyttja grannens tunna vid behov. Ändå har de fått betala för sophämtning från egen tunna i ett helt år. Sopsorteringen har varit enorm, de har haft en påse osorterat avfall varannan månad. Det är sex påsar per år som de har kunnat lägga i grannens soptunna. Familjen Sundström begärde befrielse från sophämtning, vilket kommunen avslog. Beslutet överklagades till Länsstyrelsen som också avslog deras begäran. Nu har Miljödomstolen också tagit ett beslut, dispens från sophämtning kan inte beviljas. Motiveringen var att ”de inte har kunnat visa att de kan ta hand om sitt hushållsavfall själva på ett sätt som är betryggande för människors hälsa och miljön”. Siv Sundström är mycket besviken. Hon trodde att om alla sorterar sina sopor själva så minskar sopberget. Men nu har de slutat sortera och börjat använda den soptunna som de ändå måste betala för. Just nu har de en soppåse i veckan, men till hösten blir det två påsar då de har slutat kompostera. Kommunen får då etthundrafyra påsar per år från familjen att ta hand om, mot tidigare sex påsar.
Källa: Piteå-Tidningen (2007-02-24)
Tel: 0911-645 00
Hemsida: www.pitea-tidningen.se

Ny renhållningstaxa
Timrå
Från och med den 1 april i år blir det en ny renhållnings-, slam och latrintaxa i kommunen. Kommunen genomför en upphandling av entreprenör för renhållningstjänster, vilket är orsaken till den nya taxan. Det nya avtalet kommer enbart att innehålla hämtning av hushållsavfall och latrin samt slamhämtning. I det tidigare avtalet ingick också städning av återvinningscentralen, städning och hämtning av farligt avfall från två miljöstationer och vägstädning. Kostnaderna har minskat trots att den totala kostnaden för renhållningen har ökat med 2,5 miljoner kronor per år. För en- och tvåfamiljshus har det ökat med ca 12 procent, för flerfamiljshus ca 10 procent och slamtaxan har ökat med 19 procent. Eftersom kommunen gärna ser att latrinhämtningen minimeras, är den nya latrintaxan fastställd till 2000 kronor för fyra kärl per år. Under en övergångsperiod är det beslutat att omhändertagandet ska ske till en mycket hög kostnad.
Källa: Dagbladet (2007-02-27)
Tel: 060-66 35 00
Hemsida: www.dagbladet.nu

Kompostering dyrt i Eko-Kommun
Sigtuna
Att göra en insats för miljön och kompostera är dyrt i ekokommunen Sigtuna, där krävs en handläggningsavgift på 750 kronor i timmen. Lars Lundqvist var i somras in på kommunens hemsida och fyllde i en anmälan om kompostering. Efter tre månader fick han tillståndet att kompostera organiskt hushållsavfall. Men det följde även med en faktura på 750 kronor – ”För handläggning av ärendet”. På hemsidan stod inget om att det var fanns en avgift förknippad med anmälan. Han är mycket besviken över att Sigtuna kommun kräver pengar från dem som vill göra rätt för miljön. En överklagan gjordes till Miljö- och hälsoskyddskontoret i Sigtuna kommun där han förklarade att han inte var beredd att betala eftersom det inte fanns tydlig information om avgiften på hemsidan. Anita Karlsson, konsumentsekreterare i Sigtuna kommun, anser att det är dåligt att kommunen inte har tagit upp kostnaden på hemsidan. Konsumenterna måste vara upplysta om vad som gäller. Sigtuna kommun uppdaterar nu sin hemsida. Under rubriken kompostering står att det krävs en skriftlig anmälan för att kompostera hushållsavfall och latrin. För handläggning av anmälan tas en avgift ut enligt kommunens taxa. Men det står inget om hur stor kostnaden är, då måste man ringa Miljö- och hälsoskyddskontoret för att få information. Av alla kommuner i Stockholms län, Knivsta och Uppsala i Uppsala län så är det bara Sigtuna, Upplands-Bro och Ekerö som har handläggningsavgifter. I Upplands-Bro kostar det 360 kronor och i Ekerö 385 kronor, det är en fast kostnad och ingen timdebitering. Om det gäller latrinkompost begär Haninge 350 kronor och Norrtälje 800 kronor. Anmälningen är kostnadsfri om det gäller hushålls- och trädgårdsavfall. Knivsta tog över avfallshanteringen från Uppsala kommun 2005, och då bestämdes att ingen kostnad skulle tas ut av dem som ville kompostera. Många kommuner ger rabatt för minskad sophämtning, kompostering uppmuntras i de flesta kommuner i Stockholms län. Enligt Ronnie Lundin, ordförande i Miljö- och hälsoskyddsnämnden, är det en timavgift som tas ut på alla miljö- och hälsoskyddsärenden, oavsett vad det handlar om. Det blir ändå billigare för dem som vill kompostera, 750 kronor är bara en startavgift. Efter ett medborgarförslag om att komposteringsärenden ska vara avgiftsbefriade kommer en diskussion att tas.
Källa: Uppsala Nya Tidning (2007-02-28)
Tel: 018-478 00 00
Hemsida: www2.unt.se

Norrbottens hantering av sopor
Piteå
Varje år transporteras och omhändertas nära 82 miljoner kilo hushållsavfall i Norrbotten, de källsorterade soporna är inte inräknade. Förr fanns det ”bränngropar” i varje by, där eldades brännbara hushållssopor upp. Resterande sopor grävdes ner och täcktes med jord. Men så får det inte längre gå till. Idag finns det bara sex deponier för farligt avfall i länet, Piteå, Luleå, Boden, Kalix, Gällivare och Kiruna. Men beroende av att det blir allt tuffare miljökrav, så kommer det att bli ännu färre. Det troliga är att det bara kommer att finnas ett fåtal större soptippar kvar i Norrbotten år 2015, vilket nog blir Gällivare och Piteå. Enligt Henrik Hübinette, miljökonsult på Sweco, bestämmer varje kommun själva hur de vill satsa, men det mesta tyder på att de traditionella soptipparna kommer att bli färre. Han har själv varit med och utarbetat förslaget till en regional avfallsplan. Det är kostsamt att anlägga deponier som svarar upp mot de krav som ställs via miljöbalken. Många mindre kommuner skickar därför sitt avfall till externa anläggningar. Men det är inte bara sophanteringen som är ett problem, totalt sysselsätts det runt 250 personer inom kommunernas renhållning i Norrbotten.
Så hanterar länets kommuner sitt avfall
Arjeplog: Brännbart hushållsavfall, inklusive organiskt avfall, skickas till Arvidsjaur för mellanlagring. Det transporteras sedan vidare därifrån till Umeå Energi för förbränning. Träavfall transporteras till Boden Energi för förbränning.
Arvidsjaur: Brännbart hushållsavfall, inklusive organiskt avfall, från kommunen transporteras till Umeå för förbränning, även mellanlagrat brännbart hushållsavfall från Arjeplog körs dit. Till Bredviksbergets avfallsanläggning i Piteå körs deponiresterna.
Boden: Behandling av avfall sker på Brändkläppens avfallsanläggning. Brännbart hushållsavfall förbränns vid BEAB:s avfallsförbränningsanläggning. Innan förbränning uppbearbetas det utsorterade brännbara avfallet vid Brändkläppens avfallsanläggning, det utförs av REBAB. I Svedjans biogasanläggning behandlas komposterbart hushållsavfall, det sker genom samrötning med slam. Restavfall från rötgasanläggningen används för framställande av anläggningsjordar.
Gällivare: Brännbart hushållsavfall, inklusive organiskt avfall, eldas vid Kiruna Värmeverk. På Kavahedens avfallsanläggning sker deponering. Avloppsslam och trädgårdsavfall komposteras även vid anläggningen.
Haparanda: De har ett samarbete med Torneå/Kemi, och dit transporteras avfallet för behandling.
Jokkmokk: Brännbart hushållsavfall, inklusive organiskt avfall, transporteras till Kiruna. Vid Kavahedens avfallsanläggning i Gällivare deponeras restavfallet. Kommunen har även tillstånd för deponering av inert avfall vid Forsnäs.
Kalix: Komposterbart avfall transporteras till Norrlandsjord & Miljö AB för bearbetning. Till Boden skickas brännbart avfall och träavfall. Fram till den 31 december 2008 deponeras restavfall på Kalix deponi. Billerud Karlsborg AB har egen deponi för industriavfall.
Kiruna: Förbränning av brännbart avfall, inklusive organiskt avfall, sker vid Kiruna Värmeverk. Deponering sker vid Kiruna deponi. Kiruna har även ett samarbete med norska grannkommuner. Inom Kiruna kommun ansvarar Tekniska Verken i Kiruna AB för omhändertagandet av hushållsavfall.
Luleå: Deponering sker vid Sunderbyns avfallsanläggning. Sedan 2003 skickas komposterbart avfall till Norrlandsjord & Miljö AB. Vid Sunderby avfallsanläggning har byggts ett nytt takförsett mellanlager för brännbart avfall. Brännbart hushållsavfall och träavfall skickas både till Boden och Umeå. SSAB har egen industrideponi.
Pajala: Restavfall, hushållsavfall och brännbart grovavfall skickas till Kiruna, sedan den 1 januari 2006.
Piteå: Deponering sker vid Bredviksbergets avfallsanläggning. Där tas även industriavfall om hand från SCA Packaging Munksund AB och Smurfit Kappa Kraftliner. Komposterbart avfall transporteras till Norrlandsjord & Miljö AB för behandling, men träavfallet komposteras på Bredviksberget. Brännbart avfall transporteras till Boden.
Älvsbyn: Vid Norrlandsjord & Miljö AB komposteras det organiska hushållsavfallet. Slam från reningsverket komposteras med aska från värmeverket. Restavfall från Korsnäs återvinningscentral transporteras till Piteå för deponi på Bredviksberget. Till Boden körs det brännbara avfallet.
Överkalix: Vid Furunäsets avfallsanläggning komposteras det organiska hushållsavfallet. Brännbart hushållsavfall transporteras till Kiruna och till Boden körs träavfallet. Deponiresterna skickas till Kalix.
Övertorneå: Sedan årsskiftet 2002 transporteras det brännbara avfallet till Kiruna. På kommunens egen kompostanläggning behandlas komposterbart avfall, det samlas in separat. Deponiresterna skickas till Sunderby avfallanläggning.
Källa: Piteå Tidningen (2007-02-16)
Tel: 0911-645 00
Hemsida: www.pitea-tidningen.se



Är Gotlänningarna nöjda?
Gotland
Gotlands kommuns tekniska förvaltning skickar ut en enkätundersökning till 500 gotlänningar. Enkätundersökningen ska visa vad medborgarna tycker om kommunens skötsel av gator, parker, vatten, avlopp, avfallshantering mm. Enkäten har tidigare använts med samma frågor, 1998, 2001 och 2004.
Källa: Helagotland.se (2007-02-17)
Tel: 0498-20 25 75
Hemsida: www.helagotland.se



Brun tunna för matavfall
Umeå
1100 hushåll i Holmsund ska i maj börja använda den bruna soptunnan för matavfall. Bakgrunden är riksdagens beslut att 35 procent av allt organiskt avfall ska återvinnas. Systemet är inte tvingande, det finns tre valmöjligheter enligt Åsa Nilsson, miljöingenjör på Umeva. *Två soptunnor, matavfall i den bruna. *Kompostera matavfallet själv, men då krävs en skadedjurssäker behållare samt anmälan till miljö- och hälsoskyddsnämnden. *Fortsätta slänga matavfallet i den gröna tunnan, och betala en ny miljöavgift på 500 kronor per år. Tömningen av den bruna tunnan kostar 240 kronor per år, men det blir en mindre kostnad för den gröna tunnan. Matavfallet kostar 1:70 per kilo i rörlig avgift. Idag betalar hushållen i snitt 707 kronor om året i rörlig avgift för den gröna tunnan, med det nya systemet kommer det för de flesta att gå jämt upp anser Jan-Olov Åström på Umeva. Billigast är att själv kompostera matavfallet. Enligt Jan-Olov Åström omfattas inte de fast boende ute i byarna av det nya systemet, inte heller fritidshus. Matavfallet transporteras från början till Luleå, sedan ska det gå till den nya biogasanläggningen i Skellefteå, för att bli bilbränsle och gödsel. Tidsplanen Maj 2007: Holmsund - 1200 hushåll Oktober 2007: Obbola, Backen, Umedalen - 6300 hushåll 2008: Sävar, Ersmark, Tomtebo, Carlshem, Teg, Röback m fl - 10000 hushåll 2009: Centrala Umeå - 10000 hushåll 2010: Hörnefors m fl - 6000 hushåll 2011: Förtätning - 1000 hushåll
Källa: Västerbottenskuriren (2007-02-12)
Tel: 090-15 10 00
Hemsida: www.vk.se



Nu ska storlek väljas på soptunnorna
Åstorp
Inför det nya sorteringssystemet som införs i maj är det nu dags att välja soptunnor. Storleken väljs efter hur mycket skräp man beräknas ha. Själva sorteringen är inte förändrad, men hur hushållens restprodukter samlas in av NSR, Nordvästra Skånes Renhållningsaktiebolag, är nytt. Fr o m den 1 maj blir det möjligt att ha full källsortering i fyrfackskärl hemma. Dessutom ska alla sortera ut organiskt avfall, då minskas restavfallet och av det organiska avfallet kan det bli mer biogas. Det finns några olika alternativ på soptunnor, så hushållen bör tänka igenom hur mycket de konsumerar enligt Petra Ibsonius, kundrådgivare på NSR. Det minsta alternativet är två soptunnor på vardera 240 liter. Mellanalternativet är ett kärl eller tunna på 240 liter och ett kärl på 370 liter. Det tredje alternativet innebär två stora soptunnor. Men om man tycker det är besvärligt med två stora soptunnor på tomten kan man även i fortsättningen ha bara ett kärl, där man sorterar organiskt avfall och restavfall. Detta alternativ är dock dyrare, trots att man åker till återvinningsstationer med t ex tidningar. Det finns mer plats för restavfallet men det är dyrast att behandla enligt Petra Ibsonius. Priset beror på tunnornas storlek men det blir även en allmän prishöjning från den 1 maj, beroende på en utökning av tjänsten. Grovsopor hämtas av NSR vid fler tillfällen och varje hushåll får en röd box för farligt avfall. Grannar som vill dela soptunnor kan göra en ansökan om det hos NSR. På lördag den 10 februari håller NSR öppet hus på Åstorps återvinningsgård på Nyvång. Information kommer då att ges om sopsortering och det nya systemet. Även kärlen och den nya sopbilen kommer att visas upp.
Källa: Helsingborgs Dagblad (2007-02-05)
Tel: 020-23 24 00
Hemsida: www.hd.se



Företag får betala för att lämna sopor
Lidköping
Företagens möjligheter att lämna sopor i sorteringen i Kartåsen stoppas nu av Lidköpings kommun. Det blir bara hushållen som i fortsättningen får använda anläggningen. Från den 12 februari ska alla som transporterar skräp från byggen, butiker eller industrier köra till vågen och väga sitt fordon före och efter. Därefter får soporna lämnas på en särskild plats. Anledningen till detta är att Kartåsens återvinnings- och sorteringsanläggning betalas helt av hushållen, alltså inga skattepengar. Företagens sopor ska betalas särskilt, priset blir 718 kronor per ton.
Källa: Lidköpingsnytt (2007-02-06)
Tel: 0510-77 14 47
Hemsida: www.lidkopingsnytt.nu



Gångavstånd till uppsamlingsplats
Lysekil
Det är rimligt med ett gångavstånd på 400-500 meter från fritidsfastighet till uppsamlingsplats för avfall. Miljödomstolen anger åter att avståndet från fastigheten till uppsamlingsplatsen inte ger skäl för befrielse från kommunal renhållning, detta i en ny dom från Lysekils kommun. Kommunen har ansvar att transportera bort hushållsavfall, dock kan kommunen tillåta fastighetsinnehavaren att i vissa fall själv ta hand om avfallet. Det krävs då att fastighetsägaren kan göra detta på ett sätt som är betryggande för människors hälsa och miljö. Rättspraxis ställer stränga krav för att total befrielse från sophämtning eller avfallshantering skall medges. Om fastigheten används som normalt fritidsboende finns det inte skäl för dispens. Ansökan om dispens måste innehålla tydliga uppgifter om mängden avfall och hur det tas om hand för att kunna prövas. Kommunen kan anpassa insamling och borttransport av hushållsavfall till olika slags bebyggelse, som t ex ett stycke från fastighetens gräns, gemensamt för flera fastigheter eller vid en större väg i närheten. Miljödomstolen har i två domar den senaste tiden klargjort att 400-500 meter är rimligt gångavstånd för fritidsfastighet. Då inte dispens medgivits prövades inte heller frågan om befrielse från betalningsskyldighet.
Källa: Avfall Sverige (2007-01-30)
Tel 040-35 66 00
Hemsida: www.avfallsverige.se



Tre kommuner får gemensam nämnd
Stockholm
För att få verksamheten bättre och billigare ska Danderyd, Täby och Vaxholm slå ihop sina miljö- och hälsoskyddsnämnder och förvaltningar. En och en halv miljon kronor räknar kommunerna med att spara på samordningen. Kommunerna hoppas även på att arbetet med att kontrollera mataffärernas hantering av livsmedel och industrins hantering av giftigt avfall ska bli bättre.
Källa: Svt (2007-01-09)
Tel: 08-784 00 00
Hemsida: www.svt.se/abc



Nytt år med nya högre soptaxor.
Västmanland
I år blir det dyrare i hela Västmanland att bli av med sina sopor. Orsaken är ett riksdagsbeslut från juni 2006. Det kommer att införas en skatt på avfallsförbränning, restavfall, osorterat avfall och grovavfall som går till förbränning från återbruken. Avgifterna för renhållningsverkets tjänster kommer att öka med 45 kronor i månaden för en villa. I flerfamiljshus blir ökningen 25 kronor i månaden. Syftet med skatterna är att folk ska sortera mer. Det blir också billigare om vissa sopor sorteras ut från övriga sopor. Bioavfall, tidningar och metallskrot är några av de saker som är skattefritt.
Källa: Sveriges Radio Västmanland 2007-01-02
Tel: 021-30 37 00
Hemsida: www.sr.se