1. I Sverige finns gott om skog, därför är det onödigt att återvinna pappersförpackningar och tidningar.

FEL! Det är både billigare och mer energieffektivt att återvinna pappersförpackningar än att göra nytt papper av vedråvara.

2. Vatten på flaska är nyttigare än kranvatten.

FEL! Vi har mycket bra kranvatten i Sverige. Vatten från svenska vattenverk håller hög kvalitet och genomgår omfattande kontroller. Dessutom är kranvatten överlägset bättre både för miljön och den egna plånboken.

3. Energiåtgången för att transportera förpackningarna och tidningarna äter upp miljönyttan med återvinningen.

FEL! I en rad forskningsrapporter (bland annat regeringsutredningen "Resurs i retur") konstateras att återvinning av förpackningar är bra för miljön - det sparar både energi och material. Den miljöbelastning som uppstår av extra transporter motiveras av miljövinsterna.

4. Det är ingen idé att sopsortera - allt blandas ju ändå bara ihop och läggs på tippen.

FEL! Inget av det som läggs i behållarna på återvinningsstationerna blandas ihop. Allt skickas till återvinning eller energiutvinning. Det kan se ut som om allt töms i samma behållare på lastbilen. Men det finns till exempel två fack för glas på flaket - ett för färgat och ett för ofärgat.

5. Det är inte värt att källsortera. Det går åt för mycket energi att diska ur förpackningarna.

FEL! Att rengöra en förpackning drar inte så mycket energi. Undvik att diska under rinnande varmvatten. Förpackningarna behöver inte heller vara kliniskt rena, det räcker med att skölja ur dem.

6. Det är ingen idé att släcka efter sig. Det drar mer energi att tända lampan igen.

FEL! Det drar mer ström att låta lampan vara tänd. Belysningen drar mest hushållsel i våra bostäder. Låt lamporna i tomma rum vara släckta. Du kan spara flera hundralappar varje år genom att byta till lågenergilampor.

7. Datorn drar ingen ström när den är i stand-byläge.

FEL! Datorer drar ström, också när de står i stand-byläge, alltså när skärmen är släckt. Med ett grenuttag med huvudströmbrytare till datorn och datorns olika delar, kan du på ett enkelt sätt stänga av allt på samma gång. Här kan du dessutom spara mycket pengar.

8. Det är helt okej att tvätta bilen på gatan.

FEL! Tvättvattnet går, oftast via brunnen, rakt ut i sjöar och vattendrag. Trots det sker över hälften av Sveriges biltvättar på gatan. Tungmetaller och olja rinner därmed ut i naturen. Tvättvattnet kan dessutom vara giftigt för djur.

9. Det är ingen fara för miljön att slänga vanliga glödlampor i soptunnan.

FEL! Glödlampor innehåller bly, som är giftigt. Därför ska glödlampor sorteras för sig och lämnas på återvinningsstationen. Samma sak gäller lågenergilampor, som innehåller kvicksilver.

10. En mobilladdare drar ingen ström när mobilen är fulladdad.

FEL! Den drar el, också när mobilen laddats klart. Dra alltid ur kontakten när mobilen är fulladdad. Dessutom är laddaren en brandfara så länge den sitter kvar.

Källor: Naturvårdsverket, www.sopor.nu, Energimyndigheten, Håll Sverige Rent.
Källa: Expressen
Tel: 08-738 30 00
Hemsida: www.expressen.se



Sveriges största upphandling är klar
Stockholm
Stockholms stad har precis slutfört en av Sveriges största upphandlingar rörande insamling av hushållsavfall. Det företag som vann helhetsuppdraget är Resta Sverige AB. Uppdraget innefattar områdena 3,4 samt 11, vilket är Vasastaden, Kungsholmen samt Östermalm och omsättningen beräknas till totalt 210 000 000 kronor, ca 30Mkr/år i 6 år. Resta Sverige AB grundades 2003 av Jesper de Ruvo och Christer Myhrán och är ett företag med över 200 anställda som har verksamhet i Mälardalen, Öresund och Göteborg.
Källa: Newsdesk
Tel: 08-644 89 50
Hemsida: www.newsdesk.se



Norrbottens vilja att satsa i Västerbotten
Luleå
Västerbotten vill investera i ett industrispår mellan Umeå och Dova. Anledningen är för att slippa transportera de ca 400 000 ton avfall som årligen transporteras med lastbil kunna frakta det per tåg istället. Investeringen är dock på ca 100 miljoner kronor och Västerbotten är bara beredd att lägga 80 miljoner. Det har nu kommit in en finansiär från oväntat håll, Norrbotten, fast den tilltänkta banan ligger i Västerbotten. Bo-Erik Ekblom på Länsstyrelsen berättar att den här banan ligger efter den tänkta sträckningen för Norrbotniabanan. ”Genom att skjuta till pengar kan banan uppgraderas, i stället för ett industrispår kan vi få något som håller måttet för Norrbotniabanan”, säger Ekblom. Norrbotniabanan har haft otur vad gäller finansiering, inte en krona finns avsatt i Banverkets nationella plan som gäller för perioden 2010-2021. Då banan inte finns med i Banverkets plan finns det automatiskt inte heller inga möjligheter att få något bidrag av EU. Enda chansen till en tidigare byggstart är genom en regional finansiering, anser Ekblom. ”Det gäller nu att ta vara på alla tillfällen som ges för att föra projektet Norrbotniabanan framåt”, säger han.
Källa: Norrländska Socialdemokraten
Tel: 0920-26 30 00
Hemsida: www.nsd.se



Tetra Paks stora miljöstudie
Lund
Tetra Pak jobbar aktivt med klimatfrågor och har nyligen beställt en studie gjord i Norden av IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Studien innefattar förpackningar och dess klimatpåverkan vid sidan av vikt, transportsystem och återvinningsmöjligheter. Ett stort antal av Tetra Paks förpackningar samt referensvärden för plast- och glasförpackningar är representerade. Studien har gjorts via så kallade livscykelanalyser (LCA) vilket omfattar förpackningens hela livscykel, från utvinning av råvarorna till och med återvinning eller förbränning med energiutvinning. Resultatet visar att val av förpackning kan påverka miljön och att kartong är ett klimatsmart val. Producenter har nu alltså möjlighet att via val av förpackning minska produktens totala klimatpåverkan. Tetra Paks miljöchef konstaterar att i och med studien kan de ta ytterligare steg inom klimatområdet. ”Samtidigt belyser den vad detaljhandel och konsumenter kan åstadkomma för miljön genom att göra medvetna val”, säger Eva Axelsson.
IVL Svenska Miljöinstitutets rapport kan laddas ner från www.tetrapak.se.
Källa: Cision Wire
Hemsida: www.cisionwire.se



Från fjärrvärme till kraftvärmeverk
Stockholm
Snart öppnas portarna för Sveriges största kraftvärmeverk som ligger i Igelsta i Södertälje. Verket kommer att var i kommersiell drift i vinter, sen kommer ett antal efterföljande kraftvärmeverk – alla eldas med förnyelsebara bränslen vilket ger maximal effekt både miljömässigt och ekonomiskt. Företaget beräknar att det nya verket kommer att minska koldioxidutsläppen med 75 000 ton per år. Detta både genom att små oljedrivna värmeverk kommer att stängas samt att elen kommer att säljas på världsmarknaden. Skillnaden mellan ett kraftvärmeverk och ett vanligt fjärrvärmeverk är att man i den första producerar både el och vatten, vilket gör att energin i bränslet utnyttjas bättre. Generellt sett är fjärrvärmen bättre än värmen från småpannor, ur ett utsläppsperspektiv, men det är också beroende på vad det är som eldas. Olja är det allra sämsta. Folksam har gjort en kalkyl på hur mycket olika bränslen påverkar utsläppen. Skillnaden är enorm enligt rapporten. Fjärrvärmenätet i Gustavsberg bidrar med 158 ton koldioxid per producerad gigawattimme medens nätet i Hallstavik som drivs med spillvärme från pappersbruket endast släpper ut 1 ton. Miljöchefen på Folksam menar att om fjärrvärmen ska vara klimatvänlig så måste de fossila bränslena fasas ut. Förhoppningsvis kommer det att bli en positiv trend och att många fler kraftvärmeverk kommer att byggas. Både Vattenfall och Fortum satsar just nu på kraftvärme och kommer att bygga nya verk, de båda kommer att eldas med biobränsle. ”Vi tror väldigt hårt på att elda det avfall som inte sorteras. Det är betydligt bättre att elda det än att lägga det på tippen eftersom det där läcker ut metangas som påverkar klimatet och en hel del tungmetaller”, säger Jens Bjöörn, kommunikationsdirektör på Fortum Värme.
Källa: Dagens Nyheter
Tel: 08-738 10 00
Hemsida: www.dn.se



Energiinriktad återvinning
Luleå
Familjeföretaget Norrlandsjord bedriver miljömedveten verksamhet och producerar el, detta genom att ta hand om skogsrester, rivningsavfall, lastpallar och timmer som inte längre går att använda i skogsindustrin. De håller till vid Storhedens Industriområde i Luleå och till hjälp med verksamheten har de stora krossar som gör flis av avfallet. Detta blir sedan säljbart material i form av mat- och blomjord samt flisen som går till värmeverk eller kraftvärmeverk där det blir värme och el. Kunderna till Norrlandsjord är allt från värmeanläggningar till vanliga företag som vill ha biobränsle. Det kunderna har gemensamt är att de är miljömedvetna. Företaget har satsat 20 miljoner på maskiner och utrustning och de kommer att fortsätta satsa, säger Pär Johansson, produktionsansvarig. En stor fördel för företaget är att krossarna de innehar är flyttbara vilket gör att de kan rycka ut till kund om behov finns. Spikar från överblivet virke är inget man behöver oro sig för då krossarna kan separera dem med hjälp av magneter. Det flisade materialet kan då med enkelhet läggas på egen hög för att sen transporteras bort med långtradare. Norrlandsjord hoppas på att få värva en storkund då Luleå kommun har flaggat för att orten ska satsa på biogas. Norrlandsjord gör klart att företaget är intresserat.
Källa: Norrbottens-Kuriren
Tel: 0920-26 29 00
Hemsida: www.kuriren.nu



En bättre renhållning kostar
Sjöbo
Ett förslag om höjda renhållningstaxor har lagts fram från Teknik- och fastighetsnämndens arbetsutskott. Det skulle innebära en höjning med ca 5 procent vid årsskiftet och ytterligare 22 procent från den 1:a juli 2010. Detta skulle innebära att ett en- eller tvåfamiljshushåll skulle få en kostnad på 2469 kronor per år för att få sitt avfall hämtat. Prishöjningen skulle även betyda möjliggörandet av hämtning av full källsortering, vilket innebär att avfallsbilen hämtar både matavfall, restavfall, glas, papper och förpackningar i tunnan vid tomtgräns. Prishöjningen beror även på en ny upphandling av entreprenörer och nya avtal.
Källa: Ystads Allehanda
Tel: 0411-55 78 00
Hemsida: www.ystadsallehanda.se



Borås får två energianläggningar
Borås
Borås ska bygga en helt ny energianläggning då den nuvarande inte räcker till samt att de pannor som finns i dagsläget är för gamla. Anläggningen beräknas kosta ett par miljarder kronor. Problemet är att den nya anläggningen på inte får plats att byggas där den gamla står, berättar energibolagets vd Gunnar Peters. Den nya anläggningen kommer att placeras 1 mil från den gamla vilket gör att onödiga transporter kommer att ske mellan de två olika anläggningarna. Borås fjärrvärmenät utgår med sina grövsta ledningar från det gamla verket, vilket gör att den anläggningen även i fortsättningen kommer att vara ett centrum för stadens energiproduktion. Vidare kommer sopförbränningen också att stanna kvar på Ryaverket medens fliseldningen kommer att flyttas till den nya anläggningen på Sobacken samt att den kommer att producera mer el och pellets. Peters säger även att luktproblemet som finns idag ska försvinna då de bygger med ny teknik.
Källa: Sveriges Radio P4 Sjuhärad
Tel: 033-17 75 00
Hemsida: www.sr.se/sjuharad



Naturskyddsföreningen bildar klimatgrupp
Sölvesborg
En klimatgrupp har bildats av Naturskyddsföreningen i Sölvesborg. Klimatfrågan har på kort tid blivit en av de viktigaste miljöfrågorna, via gruppen hoppas man på att skapa en opinion samt sprida information om hur man kan bli klimatvänlig i sitt eget handlande. Detta planerar man att genomföra via olika aktiviteter som kommer att äga rum inom kort. En av aktiviteterna är klimatlördag där tanken är att varje lördag belysa ett tema, exempelvis trafik, energibesparing och avfall. Ett annat projekt är att visa en filmen ”Age of stupid” av den Brittiska regissören Franny Armstrong som beskriver vilka konsekvenser som koldioxidutsläppen kan få för jorden . Första framträdandet gjorde Klimatgruppen trädgårdsdagen i Sölvesborg. De passade då på att visa upp sig och sprida information om sitt arbete.
Källa: Sydöstran
Tel: 0455-33 46 00
Hemsida: www.sydostran.se



Vattenfall satsar på ny biobränsleanläggning
Gustavsberg
Vattenfall AB ska bygga ett nytt fjärrvärmeverk i Gustavsberg. Idag har de fem mindre, sammanlänkade värmenät som distribuerar fjärrvärme till hushåll, handel och industri i Gustavsberg. Det nya verket kommer att helt ersätta de fem befintliga samt kommer att eldas med biobränsle till 100 procent. Förändringen kommer att ge färre bränsletransporter samt en effektivare och mer miljömedveten värmeförsörjning åt området. Uppdraget har gått till NCC Construction Sverige och värdet på ordern är omkring 29 MSEK. NCC är givetvis väldigt nöjda över att ha rott i hamn en så stor order. Det faktum att uppdraget även ligger i enighet med NCC:s egna mål att minska miljöpåverkan och bidra till ökad återvinning gör det extra roligt, säger Fredrik Söderholm som är affärschef på företaget. Vattenfalls anläggningschef berättar att de i och med ombyggnaden kommer att kunna använda biobränslet fullt ut. ”Att elda med biobränsle istället för olja kommer även att minska våra bränslekostnader vilket gör att vi kan ha stabila och långsiktiga priser. Vi minskar också bränsletransporterna i centrala Gustavsberg”, säger han. Anläggningen beräknas vara klar i september 2010.
För ytterligare information, vänligen kontakta:
Fredrik Söderholm, affärschef, NCC Construction Sverige, region Stockholm/Mälardalen,
tfn 08-585 530 86
Kristina Christensen, regioninformatör, NCC Construction Sverige, region Stockholm/Mälardalen,
tfn 08-585 522 48 eller 076-136 87 48
NCC i Sverige består av affärsområdena NCC Construction, NCC Property Development, NCC Roads och NCC Boende.
2008 hade NCC i Sverige en omsättning på drygt 30 Mdr SEK och cirka 10 700 anställda. NCC Construction Sverige bygger bostäder, kontor, vägar, anläggningar och övrig infrastruktur i Sverige.
Källa: Newsdesk
Tel: 08-644 89 50
Hemsida: www.newsdesk.se



Hushållens sopslarv kostar mycket
Ludvika
Ludvikabornas sopor har granskats. Det visar sig att de är ganska bra på att källsortera i jämförelse med övriga dalakommuner. Trots det så kostar felsorteringen staden drygt 800 000 kronor varje år. Om sorteringsproblematiken beror på okunskap, slarv eller ren slapphet vet man inte. Ludvikaborna verkar vara hyfsat bra på att sortera bort farligt avfall, elektronikavfall, glas och metall. Det som verkar vara problemet är den typ av sopor som är kopplat till det så kallade producentansvaret. Vilket innefattar soptyper som batterier, förpackningar, glödlampor och returpapper. Det visade sig av analysen av soporna att mer än en fjärdedel av innehållet i hushållens soppåsar var kopplat till producentansvaret. Det var i våras som avfallsexperten Sakab fick uppdraget att analysera soporna från villor och flerbostadshus i centralorten Ludvika. Undersökningen gick till så att alla sopor, totalt 50 ton, hämtades och kördes till Björnhyttan för analys. Där hällde man ut alla sopor i strängar fördelat på husens sopor i en sträng och flerfamiljshusens sopor i en annan sträng. Av strängarna plockades sedan ca 250 kg ut ur respektive sträng som fick representera de två olika grupperna. Resultatet visar att man sorterar ganska lika vare sig man bor i villa eller i lägenhet. Det som kunde urskiljas var att villaägarna sorterade ut elektronikprylar, glas och metall lite bättre än de som bor i lägenhet samt wellpapp. Anledningen till den dåliga källsorteringen i kommunen tros vara att antalet återvinningsstationer har minskat. Kommunen kommer nu satsa på mer information till hushållen, bland annat via den årliga kommunkalendern som delas ut.
Fotnot: Via kommunens hemsida ludvika.se kan sorteringsguiden nås, som i detalj upplyser om vad som får läggas i soppåsen respektive måste köras till återvinningsstationen/centralen.
Källa: Dalarnas Tidningar
Tel: 023-936 00
Hemsida: www.dt.se



Enorm hög med hushållsavfall upptäckt i skogen
Hagfors
En jättestor hög med hushållsavfall har upptäckts vid kommungränsen mellan Hagfors och Filipstad. Anna Sjörs vid Hagfors kommun tror att det rör sig om en systematisk miljöbov som deponerat under lång tid. Det var så mycket sopor att man först trodde det var en sopbil som havererat, men det fanns det inga uppgifter om. Det var en skogsplanerare som hittade den gigantiska högen hushållsavfall och anmälde till kommunen. Först ska miljöchefen inspektera platsen, sen kommer en anmälan till polis att göras. Nedskräpning är ett miljöbrott och bestraffas med antingen böter eller i allvarligare fall fängelse. I vissa tidigare fall av nedskräpning har polisen kunnat ta fast förövarna genom att gå igenom soporna och där lyckats hitta namn och adressuppgifter till miljöbovarna.
Källa: Nya Wermlands-Tidningen
Tel: 054-19 90 00
Hemsida: www.nwt.se



Nytt sophanteringssystem
Gotland
Hela Gotland med undantag av Visby har gått över till ett nytt sophanteringssystem. Systemet går ut på att hushållen sorterar brännbart i en tunna och komposterbart i en annan, sedan hämtar sopbilen båda tunnorna. Men alla har inte valt att sortera så här, det finns de som inte sorterar alls och till dem åker en särskild sopbil, berättar Thomas Kahlqvist som är platschef på Ragnsells. En annan sak som är ny i och med det nya sophanteringssystemet är att alla sopor kontrollvägs för att kunna prissättas utifrån det. Metoden fungerar tack vare ett lite chip som sitter på alla tunnor där allt registreras. Samtidigt som sopbilen hämtar soporna kontrollerar de även att inget slängs fel. Det är inte så lätt att se vad folk har slängt, men om det skramlar vet de att det ligger glas eller metall där. Då hänger de upp en gul lapp på soptunnan som talar om att något hamnat fel, händer det en gång till så får de en röd lapp och då tar de inte med sig soporna. Alla sopor tas sen om hand av Ragnsells. Allt brännbart avfall sorteras och finfördelas för att sen brännas i Cementas ugnar i Slite medens de komposterbara materialen blir jord. Det osorterade avfallet körs till fastlandet då det krävs en annan sorts ugn än Cementa för det materialet. Sedan det nya sopsorteringssystemet infördes så komposterar nära hälften av hushållen själva, ungefär var tjugonde gotlänning sorterar inte alls och resten sorterar komposterbart och brännbart.
Källa: Gotlands Tidningar
Tel: 0498-20 25 00
Hemsida: www.helagotland.se



Indragen sophämtning för sommarsamhälle
Ven
Sedan en fastighetsägare vid Hakenstigen på Ven klagat på att alltför stora fordon kör på en gång- och cykelväg för att kunna tömma sopkärlen drogs sophämtningen in. Problemet man har på Hakenstigen är att det lilla idylliska området vid fyren är otillgängligt förutom till fots. Inte ens vanliga brandbilar och ambulanser kommer fram där. Tidigare har dock en traktor kört på stigen ut till platsen för att tömma soporna och innan har ingen ifrågasatt det. Fastighetsägaren som nu klagat anser att traktorn förstör både stigen och vegetationen omkring. På Landskrona-Svalövs Renhållning AB, LSR , berättar Anette Jarl att de måste följa renhållningsordningen, samtidigt försäkrar hon de drabbade att avgiften kommer att bli mindre. De som är förlorare i sammanhanget är de boende kring Hakenstigen. Ulla-Stina Grankvist har tillbringat varje sommar i huset på Hakenstigen de senaste 50 åren. Hon anser att utvecklingen i och med detta har tagit ett steg tillbaks. Värst är det för de som är äldre som Ulla-Stina och hennes man som båda är 80 år. Att ge sig ut varje dag på en promenad på ca 1 timme känns lite onödigt, menar hon. Sen de ringde LSR så har de placerat ytterligare ett kärl på en hamnplats som ligger lite närmre och det är paret Grankvist tacksamma för.
Källa: Helsingborgs Dagblad
Tel: 042-489 90 00
Hemsida: www.hd.se



Minskade växthusgaser med 78 000 ton
Avfalls- och återvinningsföretaget SITA arbetar effektivt och målinriktat för att minska samhällets utsläpp av växthusgaser. Målet kan de nå genom att tillsammans med sina kunder öka återvinningen av avfall, det sparar nämligen både pengar och minskar utsläppen. Det är otroliga mängder koldioxidutsläpp som förorenar för varje kilo material som inte återvinns. SITA har minskat samhällets utsläpp av växthusgaser med motsvarande 78 000 ton koldioxid genom att återvinna 130 000 ton sorterat material. Det är en positiv trend i att återvinna till alternativt nyproduktion eller omvandling till värme eller el och för varje år ökar återvinningen. Mårten Widlund, vd på SITA, känner stolthet i att de bidrar till den positiva trenden. ”Från 2007 till 2008 är skillnaden i nettoreduktion motsvarande 27 000 ton koldioxid. Viktigt att tillägga är att det även inkluderar de negativa effekterna av transport för insamling av avfall”, tillägger han.
Källa: Webfinanser
Tel: Tlf. 036-16 01 80
Hemsida: www.webfinanser.com



Företag misskötte miljörapportering
Östhammar
Företag som säljer elektriska och elektroniska produkter har ett miljöansvar enligt det så kallade producentansvaret. Med det innebär också att företaget ska lämna in en miljörapport rörande återvinning av elektronik. Ett företag beläget i Östhammars kommun har missat att lämna in denna rapport i tid och är nu skyldig att betala en miljösanktionsavgift på 20 000 kronor. De har enligt Naturvårdsverket misskött sin miljörapportering. Företaget i fråga hävdar att man inte har fått någon information om producentansvaret och att det är anledningen till den sena miljörapporteringen. Vidare anser man att avgiften inte är i relation till antalet sålda produkter, utan alltför dyr. Naturvårdsverkets beslut kan överklagas till miljödomstolen.
Källa: Uppsala Nya Tidning
Tel: 018-478 00 00
Hemsida: www.unt.se



Fräschare återvinning ska leda till bättre sortering
Falun
Falun har satsat stort på en ny, större återvinningsanläggning med både större ytor och fler containrar. Den kommer även att kunna ta in fler besökare samtidigt då det finns tre filer så bilarna kan stå i bredd. Den mittersta filen är till för att det inte ska behöva bli några köer. Det är den gamla återvinningscentralen som har byggts om till en större och mycket fräschare anläggning. Enligt Hanna Bergman, avfallschef vid Falu energi & vatten, är syftet med att bygga en finare och fräschare anläggning att de tror att det stimulerar till bättre sortering. Nu är bygget klart och faluborna slipper åka till den provisoriska återvinningscentralen. Nyligen hölls invigningen och de första 50 besökarna fick varsin blomma. Den absolut första besökaren fick även klippa bandet, berättar Bergman som motiverar det med att det är falubornas anläggning och då ska de få inviga den också. Invigningsdagen bjöd på både korv med bröd och bullar samt en speciell besökare för barnen, Byggare Bobb. Det fanns även musikunderhållning och den stod Återvinningsorkestern för. För att lokalisera sig runt den nya anläggningen kunde man antingen gå en utsatt tipspromenad eller åka en guidad tur. De första reaktionerna från befolkningen har enbart varit positiva, berättar Hanna Bergman .
Källa: Dala-Demokraten
Tel: 023-475 00
Hemsida: www.dalademokraten.s



E.ON Nordics klimatsatsning visar resultat
Norden
E.ON Nordic satsar jättestort på miljöfrågor och arbetar sedan en tid med ett långsiktigt projekt som innebär en omfattande reducering av koldioxidutsläppet. Verksamheten producerar och levererar energi i form av el, gas, värme, kyla och avfallshantering. Projektet har redan visat stor framgång. Klimatbokslutet för 2008 visar att E.ON Nordic och företagets kunder har minskat koldioxidutsläppen med 76 000 ton under året. Det är fördelat på egna investeringar i förnybara energikällor (cirka 59 000 ton), energieffektiviseringar i egna produktionsanläggningar (drygt 12 000 ton) och energieffektiviseringar hos kunder samt nyförsäljning av fordonsgas(drygt 5 000 ton). Utsläppsreduktionen motsvarar utsläppet av vad ca 30 000 personbilar släpper ut under ett år. Totalt sett under 2008 så gav företaget upphov till utsläpp av 1,04 miljoner ton koldioxid. E.ON:s ambition är att bidra till klimateffektiva och långsiktiga energilösningar både för individen, företaget, staden och Norden genom att samverkan med kunderna. Det närmaste åren har E.ON investeringsplaner för 27 miljarder kronor. Planerna innefattar ny el- och värmeproduktion med biobränsle, vindkraft samt effektiviserad vattenkraft och kärnkraft. Gemensamt ska dessa åtgärder leda till minskade globala utsläpp på ca 4 miljoner ton koldioxid fram till 2015. ”Genom vårt investeringsprogram bidrar vi till att koldioxidutsläppen minskar i ett globalt perspektiv”, säger Håkan Buskhe, koncernchef E.ON Nordic.
Källa: Webfinanser
Tel: 036-16 01 80
Hemsida: www.webfinanser.com



Nyköping fortsätter kampen om biogasanläggning
Nyköping
Ett nytt förslag om en biogasanläggning ligger i dagarna för bordet för kommunstyrelsen i Nyköping. Frågan har varit uppe många gånger tidigare men då har förslagen handlat om alternativ som inte har lönat sig. Nu visar en ny ekonomisk utredning att förtjänsterna äntligen är större. Det förutsätter dock vissa specifika kriterier så som att biogasen ska utvinns ur både avloppsslam samt matrester och att den planeras på Brandholmens reningsverk som ändå ska byggas om. Vidare slipper kommunen dyra transporter av sopor samt att kommunens egna bilar även kan tankas här. Kommunens klimatstrateg Marianne Tyvander skulle bli mycket nöjd om förlaget går igenom, hon menar att det här är ett steg för Nyköping att komma närmre regeringens och EU:s lokala klimatmål samtidigt som beroendet av fossila bränslen minskar.
Källa: Södermanlands Nyheter
Tel: 0155-767 00
Hemsida: www.sn.se



Sitas nya projekt i Förslöv
Förslöv
Sita Sverige AB planerar att skapa en ny anläggning för sortering av avfall i Förslöv. Företaget sköter avfallshanteringen från industri- och byggkunder i Båstadregionen . Den nya anläggningen är planerad som en mellanstation där containrar från byggen kommer att lagerhållas under ca en veka för att sedan sorteras till större kontainrar som vidare fraktas bort till en större anläggning. Anledningen är främst för att minimera antalet transporter på vägen berättar Inge Ebbesson och tillägger att det inte handlar om några stora mängder. De beräknar att det endast kommer att uppgå till 2 200 ton om året, vilket är långt under gränsen för tillståndsplikt. Det räcker alltså med en anmälan till kommunen. Vidare berättar Ebbesson att inga miljöfarliga avfall kommer att hanteras och skulle något dyka upp så sorteras det ut och lämnas till godkända mottagare. Projektet beräknas dra igång som tidigast i slutet av denna månaden.
Källa: Helsingborgs Dagblad
Tel: 042-489 90 00
Hemsida: www.hd.se



Avfallsstationens högsäsong
Ahla
Svenska befolkningen är duktiga på att återvinna, 97 procent av allt hushållsavfall återvinns. Till återvinningsstationen i Ahla, öster om Laholm, kommer privatpersoner med sina grovsopor. Likt de flesta andra stationer har Ahla högsäsong under sommaren och det märks tydligt. Hasse Persson som jobbar på stationen berättar att de har öppet hela dagarna under sommaren, 6 dagar i veckan, inte ens stängt över lunch som det brukar. Oftast är det en jämn stril med besökare men det är även lite väderberoende, berättar Persson. Som mest besökare har det varit över 1 000 besökare på en vecka, berättar han. En del sopor får man betala för att slänga men inte allt, prislista hittar man på kommunens hemsida. Allt från kläder och bildäck till gamla batterier och vitvaror slängs. ”Så här efter sommaren blir det mycket trädgårdsavfall som ris och grenar, säger Hasse Persson.” Det gäller såklart att slänga sina sopor rätt och återvinningscentralen är utrustad med skyltar som visar var allt ska lämnas. Enligt Persson är folk väldigt duktiga på att sortera rätt och skulle det hamna fel så beror det på omedvetenhet berättar han. Avfallstrenden verkar dock ha planat ut för första året på länge visar statistik från Avfall Sverige. Detta antas vara en effekt av lågkonjunkturen. På Ahla vet man inte riktigt om avfallet ökat eller minskat.
Källa: Skånska Dagbladet
Tel: 040-660 55 00
Hemsida: www.skd.se



Nya satsningar för matavfall
Sundsvall
Att återvinna matavfall verkar vara framtidens melodi. Helt i linje med Sveriges och EU:s avfallspolitik så minskar återvinningen mängden husavfall. Vidare så bildas metangas och näringsrik jord vid rötning vilket efter bearbetning kan användas till antingen gödning på åkrar eller drivmedel. 133 kommuner har hittills startat återvinning av matavfall och nu har turen även kommit till Sundsvall. De väntas köra igång i oktober berättar Cecilia Bjarnhagen, projektledare på Reko. Bjarnhagen har tidigare studerat i ämnet och säger att det är det bästa som kan göras med matavfallet. Målet för Sundsvalls kommun är att minska matavfallet i hushållssoporna med 25 procent till 2011. Sveriges totala mål har hittills varit en minskning på 35 procent till år 2010, men troligtvis kommer inte det att uppnås så ett nytt slutdatum är på väg att sättas till 2015. Problemet för Sundsvalls kommun är att det inte finns någon anläggning som är tillräckligt stor för att göra fordonsgas så det kommer att fraktas till Gävle. Sundsvalls Energi utreder för tillfället möjligheterna att bygga en biogasanläggning, men än är inget klart.
Fakta:
Rötning och kompostering:
Sveriges miljömål är att 35 procent av matavfallet ska återvinnas genom rötning eller kompostering 2010.
Sundsvalls mål är att 25 procent av matavfallet i Sundsvallsbornas soptunnor ska minska med 25 procent 2011.
Enligt EU:s avfallshierarki är rötning och kompostering bättre sätt att ta hand om matavfallet än att elda upp det för energiändamål som i Sundsvall i dag.
I oktober beräknas insamlingen av matavfallet i Sundsvall starta på Alnö i oktober och vara frivillig.
Skillnaden mellan rötning och kompostering kan förenklat beskrivas som att rötning ger biogas och jord som restprodukter medan kompostering bara ger gödsel.
Biogasen kan renas och användas som drivmedel.
Sundsvalls kommun utreder möjligheterna att bygga en biogasanläggning i Korstaområdet tidigast 2012.
Källa: Sundsvalls Tidning
Tel: 060-19 70 00
Hemsida: www.st.nu



Kan chockhöjda priser bli lösningen
Stockholm
I Stockholms stad pågår en sopstrid. Problemet är att radhusägarna forfarande inte, efter flera påtryckningar från Trafikkontoret, har underlättat för sophämtningen. Ett nytt brev har skickats ut till alla berörde där staden hotar med chockhöjning av sopavgifterna om inte radhusägarna gör sina tunnor mer tillgängliga alternativt stoppa sophämtningen helt. Sammantaget rör det sig om ca 1 500 husägare som inte har gjort något. Tommy Johansson som är en av de drabbade tycker att det är sorgligt att inte trafikkontoret kan samarbeta bättre med de enskilda föreningarna. Hans samfällighetsförening har tidigare haft planer på gemensamma containrar, men några av grannarna motsatte sig förändringen så allt är försenat berättar han. Istället för att skicka ut hotbrev anser Johansson att staden hade kunnat sköta affärerna på ett bättre sätt, kanske bjuda in till ett möte för att uppmuntra diskussion menar han. ”Problemet är att det är många fastighetsägare som behöver enas och det kan ta lång tid”, säger Mats Cronqvist från trafikkontorets avfallsledning. Stockholms stad har ställt ut soptunnor som fastighetsägarna kan använda sig av, men det är en provisorisk lösning.
Källa: Sveriges Television ABC
Tel: 08-784 77 50
Hemsida: www.svt.se/abc



Sopsortering på rätt sätt
Numera är sopsortering en självklarhet för de allra flesta. Men det är inte helt lätt att alltid veta vad som sorteras som vad. Det är väldigt viktigt att saker och ting inte hamnar fel, en lyckad sopsortering är a och o för en miljöanpassad avfallshantering. Här följer en kort beskrivning som hjälper dig att slänga rätt.

Tomma och rena
Trycksaker - tidningar, reklamblad, tidskrifter och liknande - ska du lämna i återvinningsbehållaren för tidningspapper och returpapper. De ska inte blandas med pappersförpackningar. Förpackningar som lämnas i återvinningsbehållare ska vara tomma och rena. Om förpackningen består av olika material ska du dela upp den och lämna materialen var för sig. Går det inte att dela upp förpackningen sorterar du den efter det material som den till största delen består av.

Plastförpackningar
Burkar, dunkar, små hinkar, flaskor, korkar eller lock är exempel på hårda plastförpackningar. Om förpackningen har rester av lim, färg, lösningsmedel eller liknande ska den lämnas som farligt avfall. Plastprodukter som inte är förpackningar till exempel pulkor och tvättkorgar lämnas som grovsopor. Mjuka plastförpackningar sorteras för sig. Bärkassar eller andra plastpåsar, medicinkartor för tabletter, frigolit eller sugrör är exempel på mjuka plastförpackningar. I vissa kommuner ska dessa lämnas bland övrigt hushållsavfall.

Konservburkar, värmeljushållare, tuber och läskburkar utan pant sorteras som metallförpackningar. Även lock och kapsyler av metall är förpackningar som kan återvinnas.

Färgade och ofärgade glasförpackningar sorteras och lämnas var för sig. För att glasförpackningar ska kunna återvinnas får de inte blandas med andra föremål. Dricksglas, keramik, porslin och liknande ska alltså inte lämnas i återvinningsbehållare. De lämnas som övrigt hushållsavfall eller grovsopor.

Därför är kompostjord bra
Den färdiga myllan förbättrar jordens näringsinnehåll och ökar motståndskraften mot skadedjur, sjukdomar och svampangrepp. Men tänk på att myllan inte är något gödningsmedel. Det kan saknas vissa näringsämnen som gör det nödvändigt att komplettera med gödsling för att växterna ska trivas i jorden.

Om det luktar illa...
... har det sannolikt blivit syrebrist, vilket kan beror på att komposten är för kompakt och blöt eller för att det finns för mycket kväve. Blanda ned kvistar samt sågspån eller torv och rör om.
------------
Källa: Upsala Nya Tidning
Tel: 018-478 00 00
Hemsida: www.unt.se



Många har naturen som avfallsplats
Sundsvall
Sundsvall är en kommun som satsar hårt på återvinning via både grovsophämtning, miljöstationer och kretsloppsparker. Trots detta är det många som väljer att dumpa avfall i skog och mark. Varje år får miljökontoret in mellan 50 och 100 anmälningar av dumpat avfall i skog och mark berättar Magnus Hahne, miljöinspektör på kommunen. När de åker ut på inspektioner efter att ha fått anmälningar från kommuninvånarna kan de hitta allt från gamla kylskåp, metall och trädgårdsavfall från privatpersoner. Det som är mer anmärkningsvärt är dock skräp som dumpats från olika verksamhetsområden. De har bland annat hittat gammal asfalt berättar Hahne och till och med en minigolfbana. Förutom att det kostar skattebetalarna massa pengar i onödan så är det både oattraktivt att se avfall i skogen samt en miljöohälsa både för nyfikna barn som det direkt kan vara farligt för och djur. Dessutom är det olagligt, men tyvärr är det svårt att få tag i förövarna och oftast väcks aldrig åtal berättar Gisela Arnell på kommunen. Det som händer är dock att kommunen, med hjälp av Reko, tar bort nedskräpningen. På miljökontoret har man ingen som helst förståelse för att folk gör så här, speciellt inte eftersom det är gratis för privatpersoner att slänga sitt avfall. Hahne avslutar dock med att berätta att problemet över tid i alla fall har blivit lite bättre.
Fakta:
Reko har återvinningscentraler på Blåberget, Johannedal och Svartvik och dessutom går det att lämna farligt avfall i Bydalen. Läs mer på www.rekosundsvall.se
Källa: Sundsvalls Tidning
Tel: 060-19 70 00
Hemsida: www.st.nu



Elbesparingsprojekt skjuts upp
Stockholm
Stockholms stad hoppas på att spara el för närmre 30 000 kronor per dag genom att genomföra ombyggnationer på ett antal byggnader, bland andra Stadshuset och Kulturhuset. Avtalet de ingått kan dock vara olagligt enligt stadens jurister och utredningarna om ombyggnationer har tills vidare lagts ner. Fastighetskontoret ville komma igång snabbt och därför användes en avtalsmodell som är väldigt vanlig i både USA och EU samt som tidigare har använts av andra orter i Stockholmsregionen. Modellen går ut på att bolaget som valts till att utreda ombyggnadsbehoven också får uppdraget att direkt börja bygga om. Den här metoden kan vara 3-4 gånger snabbare än om kommunen skulle göra det själva. Men kan dock vara olaglig och därför säger Torbjörn Johansson, som är fastighetschef, att de först måste utreda ärendet och sen vidta åtgärder utifrån det. Till skillnad från Johansson anser Yvonne Ruwaida (MP) att metoden använts av många kommuner i Sverige och att uppbråttet försenar viktiga energieffektiviseringsinsatser. Närmare 30.000 kronor om dagen skulle ha sparats. Senare i höst kommer fastighetsnämnden att besluta hur man ska gå vidare.
Källa: Sveriges Television ABC
Tel: 08-784 77 50
Hemsida: www.svt.se/abc



Miljövänligare festival
Malmö
Tjänstemännen på miljöstrategiska avdelningen har länge försökt uppmuntra kollegorna på Malmöfestivalen att samarbeta för att göra festivalen mer miljövänlig. Men tidigare utan resultat. Susanne Winblad, miljöstrateg, har fått intrycket att festivalledningen tror att det skulle bli mycket dyrare. Politikerna i kommunstyrelsen beslutade tidigare i år att Malmöfestivalen nu ska bli miljövänligare. Miljöförvaltningen har fått det uppdraget och tillsatt två personer, Susanne Winblad och Christel Olsson, som kommer att jobba med projektet deltid. De har även fått i uppdrag att ta fram en ny handlingsplan för att miljöanpassa alla möten, konferenser coh arrangemang i Malmö. Samtidigt har festivalen fått en ny projektledare som har poängterat att hennes ambitioner är att jobba långsiktigt med miljöfrågor. Än så länge har det genomfört en del förändringar i miljöns tecken, men det är långt kvar att gå. De räknar med att det kommer ta tre år innan festivalen är helt miljövänlig. Hittills har de blivit miljödiplomerade av stiftelsen Håll Sverige Rent samt handlat grön el till hela festivalen. Winblad berättar att många upphandlingar var redan gjorde när de tillträdde och att de då inte kunde gå in med nya krav. Hon anser ändå att det viktigaste arbetet i år är att gå runt med enkäter till festivalbesökare och matförsäljare för att kartlägga olika beteenden och huruvida folk är villiga att agera miljövänligt. – Vi kommer att ställa högre krav nästa år, säger Susanna Winblad.
Källa: Sydsvenskan
Tel: 040-28 12 00
Hemsida: www.sydsvenskan.se



Stora miljöframsteg för Helsingborgs Hamn
Helsingborg
Helsingborgs Hamn fick 2008 Länsstyrelsens miljötillstånd, de var då en av Sveriges första hamnar att få tillståndet. Det har nu lett till en rad nya miljöförbättrande åtgärder. Hamnens emissioner har minskat, miljölogistiken har förbättrats och avfallshanteringen har effektiviserats som exempel. Det har dock konstaterats att den största miljöbelastningen ligger utanför hamnens kontroll och kräver åtgärder från högsta politiska nivå. Det gäller främst utsläpp från fartyg som passerar i Öresund utan att angöra i Helsingborgs Hamn. Genom att påtala problematiken hoppas Mats Rosander, H H:s trafikchef, kunna påverka utvecklingen.

Några av Helsingborgs Hamns insatser för att minska miljöbelastningen:
•Rabatt på hamntaxor för fartyg med katalytisk avgasrening
•Katalytiskt renade färjor som inte släpper ut en droppe avfall i Öresund, landel på nätterna
•Eco-driving har införts
•Combiterminalen ökar tågtransporter och minskar lastbilstransporter
•Kostnadsfri hantering av sludge, oljehaltigt maskinrumsavfall
•Noggrann insamling av fartygsavfall
•Sanering av markområden
•Minskat buller i hamnens verksamhet
•Många nya och miljöfrämjande utredningar och projekt på gång

Vill du läsa mer om miljöarbetet i Helsingborgs Hamn kan en ny broschyr om miljösatsningarna hämtas som pdf på www.port.helsingborg.se eller beställas hos Ann-Catrin Elland på telefon 042 10 63 05 eller ac.elland@port.helsingborg.se.
Källa: Newsdesk.se
Tel: 08-644 89 50
Hemsida: www.newsdesk.se



Swedish Baltic Sea Water Award 2009
20 augusti var det dags för årliga Swedish Baltic Sea Water Award 2009 att delas ut i Stockholm. Priset instiftades 1999 för att belöna insatser som bidrar till att bekämpa miljöförstöringen i Östersjön. Priset delas ut årligen till företag, organisationer, offentlig verksamhet eller privatpersoner för nytänkande idéer och det består av 150 000 kronor. I år hade turen kommit till Helsingforskommissionen (HELCOM) för deras skyddande insatser av Östersjöns marina miljö via deras mellanstatliga samarbete mellan länder. Juryn för Swedish Baltic Sea Water Award motiverade valet av årets vinnare på följande sätt: "HELCOM och dess sekretariat, under generalsekreteraren Anne Christine Brusendorffs ledning, har tagit det marina miljöskyddsarbetet till en ny nivå. Genom att ta fram handlingsplanen for Östersjön har HELCOM påvisat exemplariskt engagemang i miljöarbetet för Östersjöområdet. Handlingsplanen tar sig an de komplexa frågor som måste behandlas på innovativa sätt, förenar olika initiativ samt utgör en grundstomme för miljöarbetet i den kommande Östersjöstrategin." I samband med en invigningsmiddag för en ministerkonferens senare i september ska HELCOM mottaga priset, som kommer att presenteras av H.M kung Carl XVI Gustaf.
Källa: Webfinanser
Tel: 036-16 01 80
Hemsida: www.webfinanser.com



Lyckat forskningsprojekt behöver finansiär
Borås
På Högskolan i Borås inleddes för ett par år sedan ett forskningsprojekt som förhoppningsvis ska leda till framtagande av mer drivmedel än vad som urvinns av vete och spannmål. Materialet det handlar om är kläder. Återvinning av kläder ska ge mest drivmedel, både etanol och biogas. Mohammed Taherzadeh som leder forskningsprojektet berättar att det har gått i rasande fart ända sen projektet drog igång. De har nu lyckats separera bomull och polyester så inget material behöver gå till spillo. Det är nämligen bomullen som går att omvandlas till drivmedel medan resterande material separeras och går till återvinning. Då bomull utgör en tredjedel av alla kläder i världen hoppas Taherzadeh att marknaden kommer att bli stor och att projektet snart kommer att ses i praktiken. Hur bra utsikterna än är för tillfället så krävs det ytterligare finansiärer för att kunna ta projektet vidare i större skala.
Fakta:
2007 startade försöken att producera etanol och biogas av textilt avfall på Högskolan i Borås. Bara i Borås slängs cirka 17 000 ton textilier per år. I Sverige använder vi i genomsnitt upp emot 25 kg textilier per person och år. Endast 15 procent av alla textilier samlas in per år.
Källa: Borås Tidning
Tel: 033-700 07 00
Hemsida: www.bt.se



Undantag från lagen om upphandling (lou)
Simrishamn
Tomelilla och Simrishamns kommuner har tidigare fällts av regeringsrätten då de inte upphandlade enligt lagen om upphandling (lou) när de valde bolag till avfallshantering i kommunerna. De valde istället ett samägt bolag. Det tog dessvärre regeringsrätten ingen hänsyn till utan tog beslut i ärendet som om det var ett aktiebolag. Finansdepartementet har föreslagit ett treårigt undantag från lou vilket betyder att kommuner och landsting inte ska behöva upphandla vid köp från egna bolag. Kommunerna får härmed en bekräftelse på att de inte gjort något fel. Kommunalråd Christer Akej (M) är lättad och glad över bevisningen på att det inte gjort något fel. Samtidigt är han inte förvånad då det är många kommuner som liknande drabbats. Från 1 juni 2010 till och med utgången av 2012 gäller undantaget. Förändringen kan bli permanent.
Källa: Ystads Allehanda
Tel: 0411-55 78 00
Hemsida: www.ystadsallehanda.se



Allt bättre på att återvinna papper
Naturvårdsverket meddelar att vi blivit allt bättre på att återvinna papper. Av alla svenska dagstidningar återvinns idag hela 84 procent enligt de senaste mätningarna från Naturvårdsverket. Detta kan jämföras med år 1994 då endast 65 procent gick till återvinning. Lite sämre är vi på att återvinna kontorspapper där bara drygt hälften läggs till återvinning. Pappret som inte går till återvinning utan som hamnar i de allmänna soporna, är inte heller helt förödande då hanteringen av brännbart avfall blivit allt bättre. Dessa eldas numera i fjärrvärmeanläggningar vilket leder till lägre förbrukning av fossila ämnen och då också lägre utsläpp av koldioxid till atmosfären.
Källa: Forskning & Framsteg
Tel: 08-555 198 00
Hemsida: www.fof.se



Sopavgift kan tvingas höjas
Åtvidaberg
Kommunens avfallsanläggning Korshult har blivit lite för populär. Under första halvåret i år fick anläggningen ta emot 10 procent mer sopor jämfört med samma period föregående år. Detta har lett till ett dilemma som kommunen inte än vet hur man ska lösa. Kostnaderna har helt enkelt ökat såpass att kommunen behöver kompensation för att täcka utgifterna. Alternativet till att ta ut en avgift från alla som använder tippen menar Pär Ericsson, vd för Åtvidabergs Renhållning AB, är att höja sophämtningsavgiften för alla. Vidare menar han att det är ett beslut som politikerna får ta. Att sopmängden ökar i Korshult är lite förvånande då mängden grovsopor minskat i nästan alla andra kommuner i Sverige den senaste tiden. Minskningen hänvisar branschen till lågkonjunkturen, att folk blivit mer sparsamma då de är oroliga över fortsatta jobb och ekonomi. Ericsson förklarar sopökningen med dels generösa öppettider dels läget som är utmed 35:an vilket gör den lätt att nå även för förbipasserande som inte är från kommunen. Än så länge är det gratis även för privatpersoner utanför kommunen. Centerpartiet i kommunen vill förlänga öppettiderna, vilket förvånar Ericsson. De anser att de inte kan ha stängt en dag i veckan som det är nu, att de borde erbjuda kommuninvånarna den servicen. I december kommer kommunfullmäktige att besluta om nästa års sopavgifter i Åtvidaberg.
Källa: Östgöta Correspondenten
Tel: 013-28 00 00
Hemsida: www.corren.se



Stora förhoppningar för SymbioCity på mässa
I slutet av oktober går Italiens största mässa för miljöteknik, Ecomondo, av stapeln i Rimini. För att möta de klimatmål EU har satt upp så måste länderna ligga i framkant vad gäller det senaste inom miljöteknik. Sverige ligger långt fram i utvecklingen och får ofta stor uppmärksamhet då de visar upp sig i olika sammanhang. I Ecomondo kommer Sverige att ställa upp med en monter där alla de nyaste produkterna från sveriges ledande teknikföretag presenteras tillsammans med konceptet SymbioCity. Fokus på den svenska montern kommer att ligga på:
•Hållbara transporter
•Avfallshantering
•Insamling av avfall
•Energieffektivitet
•Avfallsåtervinning
•Vatten och reningsverk
•Gaturenhållning
Förhoppningen med deltagandet i årets mässa är att skapa nya samarbeten mellan italienska och svenska företag. Även att etablera varumärket SymbioCity och uppvisa Sverige som den ledande leverantören av innovativ miljöteknik.
Källa: Newsdesk.se
Tel: 08-644 89 50
Hemsida: www.newsdesk.se



Nationellt miljömål närmar sig
Linköping
I Sverige finns ett nationellt miljömål som innebär att 35 procent av allt matavfall ska samlas in och återvinnas år 2010. Än så länge skiljs inte matavfall och brännbart avfall åt i Linköping, men det finns långtgående planer på att göra det samt använda det till biogasframställning. ”Det är inga formella beslut tagna” säger Lars Peterson på Tekniska verken , men berättar att det kommer att sortera avfallet och att istället för att bränna det och göra varmvatten så är det troligt att det kommer att göras biogas av det. även i Motala har man liknande planer för att bidra till de nationella miljömål som är uppsatta. I Norrköping däremot har de redan uppdelade sopor. Att lämna blandade sopor kostar mer än att dela upp det. Nu delas det upp i olika tunnor, en för matavfall och en för brännbart och alla fastighetsägare har detta upplägg.
Källa: Norrköpings Tidningar
Tel: 011-20 00 00
Hemsida: www.nt.se



Tjuvar på återvinningsstationerna
Karlstad
Att återvinningscentraler är åtråvärda platser för en tjuv är svårt att tänka sig. Men så är fallet. På Djupdalens återvinningscentral berättar dem att de har problem med tjuvar som letar sig runt bland soporna. Det är elektronik de är ute efter, så som tv-apparater och datorer. Dom är inlåsta i ett skjul på centralen och för att ta sig in brände de upp plåtväggen berättar Per Johansson på Djupdalens återvinningscentral. Även på I2 är elektronik väldigt eftertraktat och inbrott vanligt förekommande. ”De vill åt smådelar ur datorerna”, säger Zandra Löfgren som praktiserar på återvinningscentralen. Även metaller, så som koppar ligger det stora värden i. Att det inte är bättre inhägnat gör det väldigt lättåtkomligt för tjuvarna. Ett annat ofta förekommande problem är, enligt Lennart Frykstedt på kriminalunderrättelseenheten i Värmland, att det är svårt att bevisa att tjuvarna verkligen stjäl. ”För att kunna kalla det stöld krävs att de tar med sig något ut ur området, annars är det bara olaga intrång”, säger han. Har man videoövervakning är problemet ofta att det syns att de är där och rotar runt, men svårt att se att de tar med sig någonting.
Källa: Nya Wermlands-Tidningen
Tel: 054-19 90 00
Hemsida: www.nwt.se



Tekniska kontoret är anmält för miljöbrott
Ängelholm
I Ängelholm riskerar nu Tekniska kontoret åtal då de deponerat drygt tio ton gammal asfalt utan att anmäla det till miljöförvaltningen. Tanken var från början att värna om miljön och spara pengar genom att återvinna asfalten som de rivit upp från olika gator i kommunen. Det kan nu leda till dryga böter för Tekniska kontoret. I början av Juni upptäckte miljökontoret asfalten på det inhägnade området, där man även förvarar ved, grus och ris. Att det lagras direkt på marken innebär en direkt miljöfara då gammal asfalt kan innehålla stenkolstjära, som klassas som miljöfarligt avfall då den i sin tur innehåller cancerframkallande ämnen. Miljökontoret menar därför att Tekniska kontoret borde skydda marken under asfalten och även anlägga en anordning som kan ta hand om eventuellt förorenat vatten. De borde även ha anmält verksamheten till miljökontoret eller ansökt om tillstånd hos länsstyrelsen, vilket man enligt miljöbalken är skyldig till. Skyldigheten innebär dessutom att anmälan görs sex veckor innan verksamheten påbörjas, vilket Tekniska kontoret totalt har förbisett. När det uppdagades hade chefen på Tekniska kontoret, Kent Hasselgren, semester men skulle ta tag i det direkt när han var tillbaka på plats. Enligt honom själv ska det lösas, asfalten ska tas bort men då kunde han inte svara på hur och vart. Angående en anläggning som ska samlar upp förorenat vatten svarar han att de skulle vara för kostsamt för avdelningen och att det därför inte är aktuellt. Nu blir asfaltshögen ett fall för åklagare. Deponin är anmäld till polisen som ett misstänkt brott.
Källa: Helsingborgs Dagblad
Tel: 042-489 90 00
Hemsida: www.hd.se



Nya arbetsmiljöregler gynnar sopåkare
Karlstad
Enligt arbetsmiljölagen ska allt tungt manuellt arbete bort, i alla branscher. I sopbranschen har mycket hänt på den fronten de senaste åren. Kunden ska själv sortera avfallet, dra ut sitt kärl till vägen, se till att det är vänt åt rätt håll så att renhållningsarbeteren slipper göra det. Inte mycket jobb för varje enskild husägare kan tyckas, men en stor hälsovinst för personalen. På vissa håll har det dock blivit uppståndelse och vissa anser att det kan renhållningsarbetarna själva göra. Per Lindvall som arbetar som renhållare i Karlstad, håller inte med. Att vara renhållningsarbetare förr innebar bärande av ca 500 säckar på 50 kilo styck, om dagen. Och Lindvall berättar att sen de slapp göra det har i alla fall hans rygg blivit bättre. Nuförtiden behöver personalen bara dra fram tunnorna till sopbilen och haka fast dem, sen sköter maskinerna resten. Det mesta går att sköta maskinellt numera poängterar Agnita Wern på Arbetsmiljöverket, då ska vi göra det inte minst för att spara på våra kroppar, menar hon. Detta gäller alla branscher berättar hon samtidigt tror hon att förändringarna kan ha nått sopåkarna snabbare då många kommuner jobbar hårt med miljö- och sopsorteringsfrågor.
Källa: Nya Wermlands-Tidningen
Tel: 054-19 90 00
Hemsida: www.nwt.se



Omstridd faktura går till Ystads tingsrätt
Tomelilla
Ystads tingsrätt ska avgöra slutsumman på en omstridd faktura mellan kommunen och Gösta Ahlquist AB som kommunen anställt på entreprenad. Det gäller ett VA-arbete som kommunen beställt av företaget. Arbetet skulle ha kostat fyra miljoner men har ökat till nio miljoner. Att fakturan ökat så drastiskt hänvisar Ahlquist till bortforslingen av asfalten i samband med arbetets avslutande. Skälet var att stenkolstjära påträffats vid en besiktning av asfalten och detta gör att omkostnaderna för hanteringen flerdubblats. Enligt gatuchef Peter Svensson hänvisar entreprenören till ett muntligt avtal han säger ha ägt rum men som enligt kommunens inblandade ej har skett. Försvarets sida kommer att kalla in kommunens dåvarande ombud samt en projektör för att styrka de muntliga avtalet. Dessa två parter samtycker til att vittna i målet. Ytterligare miss från Ahlquists sida är att han inte har kunnat uppvisa analyssvar som bevis på förekomsten av stenkolstjära i asfalten. Vidare saknas kvitton på den tillfälliga förvaringen och slutdeponin av asfalten.
Källa: Kristianstadsbladet
Tel: 044-18 55 00
Hemsida: www.kristianstadsbladet.se



Glödlamporna fasas ut
Sverige
Den första september börjar glödlamporna försvinna ur handeln enligt ett EU-beslut. De kommer att ersättas med mer energieffektiva alternativ och utfasningen kommer att ske i flera steg fram till september 2012. Alla är inte nöjda med alternativen till glödlampan, så många har nu börjat hamstra för fullt enligt Suzanne Bohman som arbetar i en lampaffär på Södermalm i Stokholm. En farhåga kunderna har, enligt Suzanne, är att med lågenergilampan blir ljuset lite blågrön i tonen medens den vanliga glödlampan ger en varmare ton. Ett problem är enligt henne dock att det inte finns några återvinningsstationer för lågenergilamporna som innehåller kvicksilver. Man får inte lämna de nya lamporna i den vanliga återviningen.
Fakta:
Utfasningen av glödlampor
* Den första september förbjuds matta glödlampor och klara 100 watts glödlampor i hela EU. Förbudet gäller import, inte befintliga lager.
* Övriga glödlampor ska fasas ut fram till september 2012.
* Sverige beräknas glödlampsförbudet spara tio procent av den el som används i hushållen, vilket motsvarar ungefär 80 00 elvärmda villor under ett år.
* Knappt tio procent av den energi som en glödlampa använder blir synligt ljus, resten blir värme.
Källa: GT
Tel: 031-725 90 00
Hemsida: www.gt.se



Återvinningscentraler tvingas skärpa säkerheten
Skadegörelse och inbrott på återvinningscentraler ökar hela tiden. Direkt någonting slängs blir det bolaget som driver det eller kommunens egendom och de är då ansvariga för att det återvinns på ett korrekt sätt. Varför det även är olagligt att stjäla återvunnet material. Att de bemannade återvinningscentralerna oftast ligger i utkanten av städerna gör att de är väldigt attraktiva för tjuvarna då de ostört kan leta sig till vad de vill ha. Detta har lett till att många har skärpt säkerheten kring sina centraler. Ett exempel är Sandladan i Falkenberg. De har satt upp ett larmat elstängsel runt sin anläggning för att försöka minska problemen. Detta har nu blivit standard när en ny anläggning byggs. Även kameraövervakning har blivit allt vanligare. Sven-Åke Gunnander i Falkenberg säger att det har blivit betydligt bättre och lugnare sen de installerade det larmade elstängslet. Problemet med stölder finns i hela Sverige och det är väldigt kostsamt för kommunerna. Enligt a vfall Sverige kostar det här en tredjedel av det hushållen betalar för sophämtningen.
Källa: Sveriges Radio Ekot
Tel: 08-784 70 00
Hemsida: www.sr.se/ekot



Orättvis taxa för sopsortering
Gagnef
Alla fastighetsägare i Gagnefs kommun ska enligt nya uppgifter betala sopavgift. Detta upprör kommuninvånarna. Kommunalråd Anders Ahlgren lovar att taxorna ska ses över, med det inte sagt att någon kommer att slippa betala. Det som verkar så orättvist med den taxa som gäller idag är att oberoende på storleken på fritidsboendet, vare sig du har en liten fäbovall som du som kommuninvånare besöker på helgerna eller om du har ett stort fritidshus som du kanske bor i halvårsvis eller hyr ut, betalar du lika mycket. Ahlgren har nu bett Dala Vatten och Avfall AB att undersöka om det går att få till en mer jämn taxa. I september ska avfallsbolaget komma med ett förslag. Utmaningen är att få till ett rättvist system för fastighetsägarna som samtidigt är hanterbart för Dala Vatten och Avfall AB. Att kommuninvånarna reagerar är inte så svårt att förstå. Som det är nu betalar de taxan för sitt vanliga boende och tar med sig soporna hem när de har besökt sin fäbod, medens de med större sommarstugor som inte bor i kommunen annars får sin sophämtning betald av kommuninvånarna.
Källa: Dala-Demokraten
Tel: 023-475 00
Hemsida: www.dalademokraten.se



Ny sopanläggning kritiseras
I början av juli fick Mälarenergi tillstånd av Miljödomstolen att bygga en ny, stor anläggning för förgasning av sopor. Anläggningen ska ligga i Västerås och ca 500 000 ton sopor planeras förgasas där per år för att få värme och el. Soporna kommer ifrån Västmanland och övriga mellansverige, men det som är anmärkningsbart är att ca 200 000 ton kommer att importeras från andra länder. Både Naturskyddsföreningen och fastighetsbolaget Ångturbinen ställer sig emot planerna och överklagar nu beslutet till Miljödomstolen. Det som ligger till grund för överklagan är enligt Naturskyddsföreningen att den miljökonsekvensbeskrivning som utförts är undermålig. Dels vad gäller vilket bränsle som är bäst lämpad att förgasas, dels att slutförvaringen av all aska anläggningen skulle producera inte utretts tillräckligt.
Källa: Sveriges Television Tvärsnytt
Tel: 019-35 3 535
Hemsida: www.svt.se/tvarsnytt



Betalar dubbelt för sophämtning
Fågelmara
Familjen Pottomonson äger två fastigheter i Fågelmara men bor bara i ett, det andra huset står tomt. Trots att familjen har anmält hos kommunen att de bara behöver sophämtning till ett av husen så måste det betala avgiften för båda. Grundregeln är, enligt renhållningschefen Kenneth Johansson, att alla fastigheter genererar mer eller mindre sopor och därför ska ägaren ha ett abonnemang för sophämtning till varje fastighet. Paret Pottomonson köpte förra året en fastighet intill sitt bostadshus då de har en dröm om att i framtiden bygga om till ett motell, men för tillfället står huset tomt. Då de bara använder ett av husen och klarar sig på en av soptunnorna vill de inte betala de ytterligare 4 200 kronorna det kostar för den andra tunnan. Eva kontaktade därför kommunen för att säga upp ett av abonnemangen. Hon blev då bedd att skriftligen kontakta Tekniska kontoret och beskriva ärendet. Trots att hon i brevet förklarade att de inte använder båda soptunnorna fick de strax efter avslag på ansökan. Renhållningschefen kommenterar ärendet, ”om vi har avslagit ansökan beror det nog på att hon inte varit tillräckligt tydlig i sin ansökan”. Paret har nu överklagat kommunens beslut till länsstyrelsen.
Källa: Blekinge Läns Tidning
Tel: 0455-77 000
Hemsida: www.blt.se



Fortsatt nedgång för avfall eller inte
Växjö
Mängden avfall ökar ständigt. Ett tydligt exempel på det är återvinningscentralen Norremark i Växjö. När den år 1996 startades var omfattningen liten, mellan 2002 och 2007 var ökningen nästan 100 procent. Vi lever verkligen i ett konsumtionssamhälle. Ett tydligt tecken på det berättar renhållningschefen Per Gunnarsson om var när platt-tv:n vart populär och alla skulle byta ut sin tv. Då slängdes så många tv-apparater att alla inte fick plats på Norremark. Men nu när det är sämre tider håller folk lite mer i plånboken och det märks, fast än markant, på återvinningscentralerna. Efter förra sommaren berättar Gunnarsson om ett trendbrott på Norremark och antalet containertömningar sjönk för första gången på länge. Nu återstår att se om helåret 2009 slutar med en fortsatt nedgång eller inte. Just sommarmånaderna är den stora säsongen för återvinning och iår ligger siffrorna på samma mängd som 2007, alltså betydligt högre än bottenåret 2008. Totalen för 2009 får vi avvakta och se hur det blir.
Källa: Smålandsposten
Tel: 0470-77 05 00
Hemsida: www.smp.se



Svårt att hitta finansiärer inom miljösektorn
Sverige
Idag har de svenska miljöteknikföretagen svårt att etablera sig på marknaden. Trotts att Sverige anses vara ett ekologiskt och innovativt land har företagen svårt att hitta finanser att stödja sina verksamheter. Lars Hassel, professor i hållbar utveckling på Umeå Universitet, upplever att investerarna har svårt att bedöma riskerna då företagen inte har kommit långt i livscykeln samt att de inte har någon historia att utgå ifrån utan kan endast titta på affärsplanen. Sjunde AP-fonden bryter nu trenden och satsar tre procent av pensionsspararnas pengar i miljösektorn. Richard Gröttheim, vice vd, förklarar investeringen enkelt. De tror att ny effektiv teknik kommer att ta över på energisidan och att dessa företag därför kommer att vara vinstgivande inom fem till tio år och då ge spararna en god avkastning. Hälften av de satsade pengarna kommer att läggas brett inom den svensknordiska miljösektorn både inom miljöeffektivitet, energiteknik, vattenrening och återvinning. Detta då de vill sprida riskerna. Resterande kommer att placeras på den globala marknaden.
Källa: Göteborgs-Posten
Tel: 031-62 40 00
Hemsida: www.gp.se



Handlingsplan för att bli ledande inom miljöteknik
Sverige
Regeringen har utsett Sveriges miljöteknikråd, Swentec, att utföra ett uppdrag. Uppdraget går ut på att hitta lösningar för att utveckla en effektiv struktur som ska öka tillväxten för svensk miljöteknik. Tillsammans med personer från olika organisationer, myndigheter, företag, branschföreningar och forskarvärlden ska Swentec komma fram till en lösning som ska presenteras i november. Rådet har tillsammans arbetat fram en vision som man nu via fem olika områden, särskilt viktiga för att nå visionen, kommer att arbeta efter. Visionen handlar om att Sverige ska ha en drivande roll och leverera världsledande lösningar för en hållbar framtid. Berit Gullbransson, verksamhetschef för Swentec, berättar om de fem olika nycklarna: 1) Politisk styrning – ”Vi måste ha diskussioner och beslut över partigränserna och långsiktiga satsningar över mandatperioder. Företagen saknar detta i dag och vågar därför inte satsa på sin verksamhet. Tittar man ut i Europa så har länder som Österrike, Danmark och Holland arbetat med olika typer av fokuserade satsningar, vilka lett till bra resultat både vad gäller utveckling av hemmamarknaden och export.” 2) Kompetens för hållbar utveckling – ”Vi är väldigt duktiga på miljö i Sverige och lär oss redan i grundskolan om källsortering, ozonhål och den globala uppvärmningen men när det gäller att omsätta det i miljöföretagande blir det svårare. Tittar man på ekonomiska utbildningar på universitetet så finns det väldigt lite inslag av miljö. Eftersom detta är en framtidsbransch så måste det ändras." 3) Samverkan – ”Det handlar om att skapa en samverkan mellan myndigheter och inom departementen så att vi arbetar åt samma håll och efter en gemensam strategi.” 4) Kommersialisering – ”I Sverige är vi väldigt duktiga på forskning och utveckling men det skapas få företag. Kopplingen till marknaden och marknadens behov behöver bli bättre. Det är också ofta så att företagen tagit fram och utvecklat en produkt men när de ska ta steget ut på marknaden så fattas det pengar." 5) Affärsmodeller – ”För att komma igång med försäljningen måste vi skapa samverkan mellan små, medel- och stora företag, plattformar och affärsmodeller, som visar vad Sverige har att erbjuda inom miljötekniksektorn.” Handlingsplanen kommer att presenteras för regeringen i höst.
Källa: Göteborgs-Posten
Tel: 031-62 40 00
Hemsida: www.gp.se



Sopsorteringen fungerar inte i Norrköping
Norrköping
För två år sedan införde Norrköping sopsortering för alla invånare i kommunen. Det har dessvärre inte fungerat. Att det i komposten, som det endast borde ligga matavfall, allt för ofta återfinns allt ifrån elektronik till hushållsavfall kan Anders Lundell, renhållningsarbetare i Norrköping, intyga. Detta trots att det finns bra och informativa sorteringskärl i nästan alla bostadsområden. Omfattande insatser har både ifrån fastighetsägare och kommunen tillgåtts, men ingenting tycks få invånarna att skärpa sig. Hyresgästerna har blivit informerade både om hur sopsorteringen ska gå till och hur mycket det kostar varje gång det blir felsorterat. Mats Dahlin, som är förvaltare på Malmstaden, berättar att hyresgästernas felsorterade avfall kostar 230 000 kronor om året. Pengar som borde användas till att renovera och ta hand om fastigheterna och bostadsområdet istället. Det är bokstavligen pengar som bostadsgästerna går miste om, menar han. I Malmstaden är alternativet nu att gå tillbaka till det system som användes innan sopsorteringen – blandsopor. Det tråkiga är att sopsortera var ett medvetet miljöval som vi tog för våra barns framtid, säger Dahlin. Problemet med sopsorteringen bekräftas av kommunen och Theres Carlsson på tekniska kontoret i Norrköping berättar att insatser för att lösa situationen har tillsats.
Källa: Folkbladet
Tel: 011-20 04 00
Hemsida: www.folkbladet.se



Nya upptäckter med tysk skrotbilspremie
EU/Tyskland
Nyligen avslöjade tyska polisfacket BDK att det har blivit en kriminell marknad att ta hand om bilar som blivit inbytta i och med den nya skrotningspremien och sen olagligt sälja dom vidare till utlandet. Premien erhålls vid inbyte av en äldre bil när ny bil inhandlas och ska gynna miljön då gamla bilar med höga halter miljöfarliga avgaser skrotas och nya mindre miljöfarliga bilar istället köps. Här har alltså tyska polisen upptäckt ett kriminellt intresse i att ta de äldre, miljöfarliga bilarna och sälja dom till utlandet istället för att skrota. Enligt polisfacket rör det sig i dagsläget om ca 50 000 bilar som sålts till Östeuropa och Afrika, vilket är ca 5-10 procent av de inbytta premie-bilarna. EU-kommissionen reagerade starkt på de nya uppgifterna och krävde krafttag mot den olagliga exporten. Export av skrotade bilar är, enligt EU-kommissionären Stavros-Dimas olagligt och att betrakta som utförsel av toxiskt avfall. Storbritannien, Österrike, Italien, Slovakien och USA har liknande premier för skrotning av äldre bilar i samband med köp av ny och lär bli intresserade av de nya uppgifterna om bristande kontroll som upptäckts i Tyskland. I Tyskland har hittills 1,7 miljoner ansökningar om skrotningspremie registrerats. Nybilsförsäljningen har sedan början av året ökat med 26,6 procent till 2,4 miljoner personbilar.
Källa: E24.se
Tel: 08-13 52 00
Hemsida: www.e24.se



Politiker och tjänstemän i tvist om avfallskvarnar
Gällivare
I Gällivare tvistas det om huruvida avfallskvarnar ska installeras och användas av invånarna. Politikerna och tjänstemännen är oense. Avfallskvarnarna är menade att användas för att mala matrester så att de kan samlas upp direkt i avloppet och komposteras direkt vid kommunens avfallsanläggning. Investeringskostnaden är på miljoner vilket politikerna ser som ett av hindren, men miljövinsterna förväntas bli höga och det kommer troligtvis att minska sophanteringskostnaderna för hushållen. Tvisten mellan politiker och tjänstemän uppstod då politikerna lade planerna på is, samtidigt fortsatte tjänstemännen utredningarna och planerna. Klas Holmgren, SOT-nämndsordförande, förklarar att de ej har gett klartecken för obligatoriska avfallskvarnar i hushållen. Dels handlar det om oklara kostnader och dels finns indikationer om att problem i avloppssystemet kan uppstå. Vidare menar han att tjänstemännen borde komma fram med ett förslag. Vidare säger nämndsledamoten Botolf Brandebo att många andra kommuner inte tillåter installationen och att matavfallet orsakar för många stockningar och översvämningar. Den här frågan avgör vi efter noggranna övervägningar, inte tjänstemännen, säger han.
Källa: Norrbottens-Kuriren
Tel: 0920-26 29 00
Hemsida: www.kuriren.nu



Dold deponi fördröjer höghusplaner
Svalöv
I Svalöv har kommunen en tomt som man vill pröva rätten att bygga ett sexvåningshus med bostäder. Denna tomten ligger mellan Linåkersskolan och Luggudevägen. Men vetskapen om att det har funnits en gammal deponi i området gör nu att planerna skjuts framåt i tiden. Kommunens teknik- och serviceutskott menar nämligen på att man riskerar onödiga merkostnader om tomten i efterhand visar sig vara förorenad av gammalt avfall. År 2000 gjordes en geoteknisk undersökning för att fastställa platsen där deponin låg, men den misslyckades. Först efter att en ny geoteknisk undersökning har ägt rum kommer man att göra en ny detaljplan.
Källa: Helsingborgs Dagblad
Tel: 042-489 90 00
Hemsida: www.hd.se



Insattser för att minska avfallet
Gällivare
Gällivare kommun vill minska sitt avfall på tippen och ett förslag till ny renhållningsordning ligger för dörren. Den nya avfallshanteringen kommer att gälla både industrier och enskilda hushåll och tanken är att ta till vara på avfallet. Att i största möjliga mån återanvända allt som kan återanvändas och bara slänga de avfall som är farligt och olämpligt. Enligt Cora Karlsson hos Gällivare kommun kommer detta inte att innebära några större förändringar för hushållen. Kommunen ser gärna att hushållen låter installera avfallskvarnar. En försöksverksamhet kommer att inledas redan i höst där 100 avfallskvarnar kommer att installeras på försök. Själva kostnaden för kvarnarna kommer hushållen att stå för. Kommunen kan istället bidra till en lägre taxa för sophämtning för de som har en avfallskvarn, menar Karlsson. Vidare berättar hon att det fortfarande finns ett 100-tal hushåll inom kommunen som saknar den gröna avfallstunnan, vilket kommunen har huvudansvar för och ska undersöka och åtgärda.
Källa: Norrländska Socialdemokraten
Tel: 0920-26 30 00
Hemsida: www.nsd.se



Hushållsavfallet från Lilla Edet blir energi hos Renova
Göteborg/Lilla Edet
Från den 1 September i år har Lilla Edets kommun haft möjlighet att upphandla om ny entreprenör vad gäller behandling av hushållsavfall. Kommunen har efter noga utredning nu valt Renova. ”Vi har helt enkelt valt bästa anbud utifrån uppsatta kriterier både avseende ekonomi och miljö”, säger samhällsbyggnadschefen Paul Mäkelä. Allt hushållsavfall kommer numera att gå till Renovas anläggning i Sävenäs i Göteborg, där det kommer att förbrännas och bli fjärrvärme och el. Renovas kraftvärmeverk tar emot ca 450 000 ton avfall varje år. Dessa sopor ger gemensamt el som motsvarar en årsförbrukning hos 60 000 lägenheter och värme och varmvatten åt 120 000 lägenheter. Avtalet löper på 5 år och totalt kommer Lilla Edets kommun att stå för ca 2 300 ton avfall per år, vilket motsvarar 1-2 sopbilar per dag.
Källa: Webfinanser
Tel: 036-16 01 80
Hemsida: www.webfinanser.com



Linköping satsar på att sortera sina sopor
Linköping
Målet på 100 procent sopsortering i Stångåstadens lägenheter i Linköpings kommun är snart uppnått. Förutom matavfall kan allt sorteras så som plast, metall, kartong, batterier, elektronik med mera, säger pressansvarige Michael Carlsson. Det är viktigt att sopsorteringen kan ske enkelt och med närhet till lägenheterna, på detta sätt får man högst medverkarfrekvens menar han på. De flesta bostadsbolagen i kommunen följer samma trend. Det visar sig, när Östgöta correspondenten ringer runt bland de större bostadsbolagen, att nästan alla har möjlighet till sopsortering i eller i nära anslutning till fastigheterna. Att kunna tillhandahålla med sopsortering är en kostnadsfråga då det i äldre hus kräver nybyggen eller ombyggnationer. Sen tillkommer även kostnader för underhåll, information och hämtning. Detta kompenseras till stor del dock av att kostnaderna för brännbart avfall minskar då tyngre föremål så som glasflaskor och diverse burkar dras av på vikten. Om bostadsrätterna ska ha sopsortering eller inte är det föreningarna själva som avgör, men trenden där verkar peka åt samma håll som kommunens. Enligt Roger Ohlsson på Riksbyggen är det mellan 95 och 100 procent av deras förvaltade bostadsrättsföreningar som har det. Att linköpingsborna verkligen tar sitt ansvar när det kommer till källsortering kan Lars Peterson, chef på avdelningen Hushållsavfall på Tekniska verken, intyga. Att den fastighetsnära sorteringen är väl utbyggd i Linköping ser Peterson som avgörande.
Källa: Östgöta Correspondenten
Tel: 013-28 00 00
Hemsida: www.corren.se



Förbud mot plaskassen - inte Sveriges melodi
Internationellt
Plastpåsar verkar vara en nedåtgående trend i miljöns tecken i världen – men inte i Sverige. När man går och handlar är plastpåsen inget miljövänligt alternativ och det har flera länder uppmärksammat och åtgärdat genom både förbud och att införandet av andra miljövänligare alternativ. Plastpåsen har försvunnit från detaljhandeln i både San Francisco, Los Angeles, Bangladesh och Kenya, uppger SVT. Sverige däremot satsar på miljövänliga plastpåsar. Enligt Axfoods presschef Ingmar Kroom, är de vanliga plastpåsarna framställda med olja som vid förbränning påverkar växthuseffekten och därför sattsar man istället på miljövänliga påsar. Att ta bort påsarna helt ur sortimentet ser han inte som nån nödvändighet då det stora problemet i de länder som förbjudit plastpåsarna ligger i dålig avfallshantering och det problemet har inte Sverige. Miljödepartementet instämmer och menar att ett förbud inte är nödvändigt. I Sverige köper man gärna en plastkasse för att använda till sina privata sopor. Enligt Per Jiborn, ledamot i Naturskyddsföreningen, är det bästa alternativet att köpa miljövänliga plastpåsar om man vill använda påsar till soporna och använda en tygkasse när man handlar. De flesta butiker i Sverige har miljövänliga alternativ till plastpåsen så som tygkassar, papperskassar och miljövänliga plastpåsar, men väljer att ha kvar den gamla plastpåsen som alternativ åt kunderna. Köpcentret Strömpilen i Umeå gick dock mot strömmen och tog bort sina plastpåsar förra året och säljer nu bara tyg- och papperskassar i butikerna. Resultatet blev över en halv miljon engångskassar färre.
Källa: Västerviks-Tidningen
Tel: 0490-666 00
Hemsida: www.vt.se



Vill utvinna biogas i dalakommuner
Dalarna
Sju kommuner i dalarna har gått ihop för en stor miljösatsning. De vill tillsammans bygga en biogasanläggning som ska tillhandahålla fordonsgas motsvarande två miljoner liter diesel om året. De kommuner som är inblandade är; Rättvik, Orsa, Leksand, Gagnef, Mora, Malung och Älvdalen. Detta är en stor anläggning som kommer att avskilja tillverkningen av biogasen genom två separata rötlinjer. Den ena behållaren är till för slam från reningsverket som ska bli gödsel för skogsbruket. I den andra behållaren rötas det avfall som får läggas ut på eko-åkrar, vilket i dagsläget enbart är komost men som i framtiden förhoppningsvis även ska bestå av slaktavfall. I slutändan går de två skilda behållarna ihop i samma gasanläggning och framställer fordonsgas som senare kommer att säljas. För att på bästa sätt få kretsloppet att slutas helt enligt kommunalråd Inge Östlund, är att använda sig av slaktavfall i gödsel på de ekologiska åkrarna, vilket man i dagsläget inte får för EU men Svenska KRAV ställer sig positivt till det. ”Slaktavfallet ger mer gas per ton jämfört med det komposterbara avfallet och är dessutom ett fint näringsämne att använda på åkrarna”, säger han. Enligt Östlund är det väldigt viktigt att kunna erbjuda ett förnyelsebart bränsle till den tunga trafiken på sikt. Samtidigt som det är en investering för framtiden är kommunens målsättning att sänka kostnader för det komposterbara avfallet och slam från reningsverket.
Källa: Dalarnas Tidningar
Tel: 023-936 00
Hemsida: www.dt.se



Bollnäs Energis nya stolthet
Bollnäs
En mystisk, hög byggnad har uppenbarat sig utan förvarning i Bollnäs. Ett rosafärgat torn som när det är färdigt kommer att vara en av de högsta byggnaderna i trakten och mäter idag 47 meter. Tornet ligger vid värmeverket och det är en så kallad ackumulator. Ackumulatorns roll är att hjälpa företaget att komma ifrån sitt beroende av olja och göra värmeverket mer miljövänligt. Tidigare var de beroende av en oljepanna för att nå produktionskravet. Numera kommer Bollnäs Energi kunna lagra energi i ackumulatorn för att vid ett senare skede kunna tillförlita sig på den och då även stänga ner en oljepanna. Ackumulatorn väntas kunna tas i drift i månadsskiftet september-oktober.

Fakta:
Utbyggnad
Fjärrvärmeverket i Säversta har varit i drift sedan 1983 och har byggts ut ett flertal gånger.
Verket som i första hand eldas med avfall och biobränsle, samt till 8 procent med olja, har producerat hetvatten för till exempel fjärrvärmenätet.
Den planerade utbyggnaden som ska möjliggöra verket att producera el – och samtidigt komma ifrån oljeberoendet – beräknas kosta minst 400 miljoner kronor.
För att förverkliga det, och se till det nya verkets produktionsbehov, krävs en ny och större ackumulator. Den nya ackumulatorn beräknas kosta omkring 15 miljoner kronor.
Källa: HelaHälsingland.se
Tel: 0650-355 00
Hemsida: www.helahalsingland.se



Bolag ser en framtid i biodiesel
Sverige
Det har forskats mycket kring nya bränsleformer, då biodrivmedel så som etanol, biogas och biodiesel. Än så länge har inga entydiga svar om vilket medel som är bäst framkommit, inte heller vilka råvaror som är bäst lämpade för produktion och användning. Enligt Lars Guldbrand, utvecklingsdirektör på Energimyndigheten, beror det på hur en råvara kan tas tillvara på bästa sätt och till vilken typ av fordon bränslet ska användas. En ny svensk trend i biodiesel har nu uppmärksammats av ett flertal företag som börjat satsa stort. Bränslet har länge varit större än Etanol i övriga Europa och nu ser man en tydlig uppåt-trend även i Sverige enligt Per Erlandsson, platschef på Lantmännen Ecobränsle. Han tror att efterfrågan kommer att öka och efter ett par år med ständigt för lite bränsletillgång har de nu kommit ikapp efterfrågan och ligger bättre i fas med tillgången till Biodiesel, berättar han. Lantmännen har en stor biodieselanläggning i Karlshamn som har haft produktionsuppehåll då lönsamheten har varit dålig, men sen i mars i år har de återupptagit produktionen då de nu ser en ljusning i framtiden. Ett annat företag som producerar är Perstorp Bioproducts, som började satsa på biodiesel för två år sedan och är idag Sveriges största producent. Enligt chefen, Tomas Hagström, tror de att biobränsle är en framtidsbransch och de säljer till bolag som antingen använder det som rent bränsle eller till oljebolag som blandar det med vanlig diesel. Oljebolaget Preem är ytterligare ett av de bolag som idag satsar hårt på Biodiesel. Ett raffenaderi värt en kvarts miljard kronor med biodiesel baserat på tallolja kommer att stå klart i Göteborg i slutet av året. Preem har även, tillsammans med skogsbolagen Södra och Sveaskog, varit med och finansierat ytterligare en råtalloljefabrik i Piteå som ska stå klar i början av nästa år. Då kommer Sverige att bli den första producenten i världen av grön diesel från skogsråvara i industriell skala.

Fakta:
Framställning sker främst från rapsolja
Biodiesel består av oljor från växter, till exempel raps, sojaböna, solros eller palmer, som modifieras så att de får kemiska egenskaper liknande dieselolja. I Sverige sker tillverkning av biodiesel främst från rapsolja.

Energimyndigheten har tidigare konstaterat att första generationens biodrivmedel i form av etanol från spannmål och biodiesel är dyra och energikrävande och har begränsade möjligheter att kunna ersätta dagens användning av bensin och diesel. Idag finns över 1500 tankställen för etanol, knappt hundra för gas och ett mindre antal för biodiesel.

Följande biodrivmedel är kommersiella:
• Etanol – sockerrör, spannmål, stärkelse.
• Biodiesel – raps, soja, palmolja etc.
• Biogas – avfall.
• NexBTL – vegetabiliska oljor, animaliskt fett.
• Hamburgekedjorna McDonalds och Max tar till vara gammal frityrolja som sedan blir biodiesel. Kedjorna har ett samarbete MBP Group som hämtar upp oljan. McDonalds köper sedan tillbaka biodiesel av bolaget för att använda i sina lastbilar. Och Max hoppas på att återvinningen av frityroljan kan vara en god intäktsmöjlighet för bolaget på längre sikt.
Källa: E24.se
Tel: 08-13 52 00
Hemsida: www.e24.se



Problem med olagligt avfall
Ekeby
Ett lantbrukarpar utanför Ekeby har upptäckt, vad de tror är, olovlig eldning av miljöfarligt avfall i en gammal märgelgrav vid Rosenbergs gård i Bjuvs kommun. Vad de ser så dumpas allt möjligt skräp i graven, så som hushållssopor, tryckimpregnerat virke, trädgårdsavfall och brännbara vätskor som oljor och sprayburkar. Soporna eldas med jämna mellanrum upp enligt Bengt-Göran Liljedahl. Det som bekymrar paret mest, förutom den miljöohälsa det påför, är påverkan på deras egen våtmark som de tidigare har anlagt i samarbete med länsstyrelsen, Helsingborgs kommun och Skånes vattenvårdsförbund. Våtmarken är konstruerad för att ta hand om en stor del av Rosenbergs dräneringsvatten som mynnar ut där. Vid flera tillfällen har Bengt-Göran Liljedahl varit i kontakt med miljöförvaltningen i Bjuvs kommun för att uttrycka sin oro för sin våtmark men hittills inte fått någon återkoppling, berättar han. Miljöskyddsenheten kan dock intyga om att det inte är tillåtet och det är direkt olämpligt att elda miljöfarligt avfall så här. Rosenbergs Gård ägs av Svenska kyrkan och arrenderas sedan två år av Johan Nilsson som bekräftar att märgelgraven används som deponi. Men Johan berättar vidare att de inte är han som slänger det miljöfarliga avfallet utan det är okända personer utifrån och det är han väldigt trött på men menar på att det är svårt att kontrollera. Johan Nilsson har nu själv tagit kontakt med miljökontoret för att reda ut situationen.
Källa: Helsingborgs Dagblad
Tel: 042-489 90 00
Hemsida: www.hd.se



Linköping – en av få kommuner med viktbaserad soptaxa
Linköping
På 90-talet införde Linköpings kommun viktbaserad soptaxa vilket innebär att ens sopor vägs och tas betalt per kilo. Linköpingsborna är dock ensamma i länet om att ha det så här. 26 kommuner i Sverige använder sig av den här soptaxan, vilket motsvarar ca 6 procent. Förhoppningen är att hushållen ska tänka till lite innan de slänger alla sopor och att de faktiskt ska källsortera. Lars Peterson som är avdelningschef på Tekniska verken är nöjd att Linköping ser ut att ha lite lägre vikt på soporna än på andra håll och tror att den viktbaserade taxan är en orsakerna. En färsk rapport från Luleå tekniska universitet stödjer Petersons teori och visar att det i genomsnitt är 20 procent mindre avfall i kommuner med viktmodellen. Kritiker till systemet menar dock att det riskeras att slängas sopor på annat håll, till exempel på jobbet eller en rastplats. Enligt Peterson finns det inga tecken på det hos dem, men det är ett av skälen till att Norrköping är tveksamma. Systemet gynnar dom som sorterar som dom ska menar Therese Carlsson, avfallsingengör på Tekniska kontoret i Norrköping. Vidare berättar hon att en annan orsak är att det är för dyrt att byta ett redan inkört system. En stor fördel med att väga soporna, menar Lars Peterson, är att det upplevs som rättvist - man betalar inte mer än för det man slänger.
Källa: Norrköpings Tidningar
Tel: 011-20 00 00
Hemsida: www.nt.se



Fritidshusägarna ställer sig emot den nya avfallsplanen
Gagnef
I Gagnefs kommun har DD skrivit om en ny avfallsplan som skulle innebära införande av två fasta sophämtningsavgifter, en för bostaden och en för sommarens fäbod. Dessa skulle beräknat kunna uppgå till en extra kostnad på en halv miljon kronor för de husägare i de åtta berörda områdena, vilket fritidshusägarna nu sätter sig emot. Enligt Astrid Dahlgren som är representant för stugägarna i södra Tansbuan och Tanslandet anser de den nya planen vara orimlig och kräver att en förbättring av planen återskapas gemensamt med de berörda stugägarna. De har nu alltså begärt ett möte med Gagnefs politiker för att tillsammans arbeta fram en bättre avfallsplan. Enligt representanterna för fritidsföreningen så är det en för hög kostnad att betala då stora delen går till onödiga frakter av avfallet. De vill att de ansvariga ska titta på exemplet Älvdalsmodellen, där en miljöstation inrättats för de boende att lämna brännbart, metall, glas med mera. Frakten till närmsta sopförbränning är där endast 26 mil och kostnaden är cirka 2 300 kronor per år. Alltså mycket lägre än beräknat i Gagnefs kommun.
Källa: Dalademokraten
Tel: 023-475 00
Hemsida: www.dalademokraten.se



Regeringens mål snart infriat
Sverige
Regeringens mål är att 90 procent av alla köpta flaskor och burkar ska återvinnas. Snart är den siffran infriad. 2008 återvanns 88 procent, en ökning med 3 procent gentemot året innan. Sverige är ett av de länder som återvinner mest ölburkar och läskflaskor, enligt Returpack. Vi har slagit rekord i år igen. Förra året pantade vi 1,44 miljarder burkar och flaskor, vilket är mest hittills. Skillnaden mellan ”bäst” och ”sämst” bland kommuner i Sverige är stor. Östgötska Ydre, skånska Bjuv och stockholmska Danderyd är några av de kommuner som ligger långt under det svenska genomsnittet som är 142 pantningar per person. I botten ligger östgötska Ydre och Salem på fattiga 51. I topp ligger Strömstad, lite missvisande, på 1 017 pantningar och värmländska Eda på andraplats med nästan hälften så många som Strömstad - 566. Enligt Katarina Lundell, marknadschef på Returpack så är det definitivt gränshandeln och norska turister som ligger bakom de otroligt höga siffrorna. De både storhandlar i Sverige och har sina sommarställen här, säger hon. Vidare anser hon inte att det är kommuninvånarnas fel på de ställen som genomsnittet är lågt på, utan hon menar att det kan vara beroende på om det finns stormarknader i närheten eller ej. Folk tar med sig burkarna i bilen och pantar där det finns köpcentrum och stormarknader, säger Lundell.

"Bäst och sämst"
Kommuner i topp - antal pantade burkar och flaskor per person:
1. Strömstad 1017
2. Eda 566
3. Åstorp 387
4. Årjäng 372
5. Haparanda 324

Sämsta pantkommunerna:
Knivsta 64
Danderyd 66
Bjuv 62
Salem 51
Ydre 51
(Källa: Returpack)
Källa: Sveriges Television Rapport
Tel: 08-784 00 00
Hemsida: www.svt.se



En lyckad satsning
Sundsvall
Sundsvalls kommuns stora återvinningssatsning av grovsopor för privatpersoner rullar på. Det är den så kallade ”Kretsloppsparken” på Blåberget där grovsopor så som bygg- och trädgårdsavfall, förpackningar och farligt avfall såsom färg, olja och vitvaror återvinns. De insamlade materialet tas sedan omhand och transporteras vidare för återanvändning, materialåtervinning, energiåtervinning (genom förbränning) eller deponi. Stationerat på parken finns även Myrorna, Röda korset och Erikshjälpen för att ta hand om gamla möbler och dylikt som kan återanvändas istället för att slängas. För hushållen kostar det här inget extra utöver den vanliga sophämtningstaxan. Den kritik som nu, efter ett par månader av öppethållande, framkommit är att det är för snåla öppettider och att det stundtals blir för högt tryck mot anläggningen i form av långa köer.
Källa: Sveriges Radio P4 Västernorrland
Tel: 060–19 03 00
Hemsida: www.sr.se/vasternorrland



Storslagna planer om ny soptipp
Älvsbyn
Den soptipp som nu funnits i Korsträsk är underdimensionerad och går inte längre att använda. Älvsbyns energi har tagit över avfallshanteringen och prospekterar nu på en ny återvinningscentral som ska placeras i centrala Älvsbyn. Tanken är att det ska bli en toppmodern anläggning som ska ligga mer centralt. Förutom den vanliga återvinningen vill man att slam från avloppsreningsverket och aska från värmeverket ska kunna tas omhand. Slammet och askan vill man sen använda till att odla energigrödor som rörflen. Rörflenet skördas sedan och förbränns och ger då ny energi. Projektet kommer att, om kommunstyrelsen godkänner, påbörja sin första etapp i oktober - själva återvinningsdelen. För att hålla nere kostnaderna kommer projektet att byggas i etapper under flera år och återvunnet material kommer att användas, berättar Jan Sipola, vd Älvsbyns energi. Den totala kostnaden beräknas till ca 4,5 miljoner kronor.
Källa: Piteå-Tidningen
Tel: 0911-645 00
Hemsida: www.pitea-tidningen.se



Sopeldningstvist
Västerås
Nyligen gav Miljödomstolen tillstånd för Mälarenergi att bygga en ny förgasningsanläggning, där sopor ska förgasas och omvandlas till energi. Men tack vare motstånd från både Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket, Fiskeriverket och Länsstyrelsen har nu miljödomstolen skjutit upp fastställandet av de slutliga villkoren i avvaktan på ytterligare utredning. Hanna Flygar, ordförande för Naturskyddsföreningen i Västerås är orolig att man inte tänker på en långsiktig satsning för miljön genom att bränna sopor. Hon menar på att för att lösa miljöproblemet långsiktigt krävs att vi minskar mängden avfall genom återanvändning och återvinning. Genom att bränna kan ämnen som ej är nedbrytningsbara läcka ut och det påverkar människor och miljö över lång tid framöver. Kennet Jönsson, vd för Mälarenergi, tror dock på en lösning. Han berättar att experter jobbar för att uppfylla alla krav och Jönsson tror att alla ska bli nöjda. 2,5 miljarder kronor kommer att satsas i den nya anläggningen och miljödomstolen ger tillstånd till förbränning av 500 000 ton förbehandlat avfall och 40 000 ton förbehandlat farligt avfall årligen.
Källa: Sveriges Radio P4 Västmanland
Tel: 021-495 25 00
Hemsida: www.sr.se/vastmanland



Statliga satsning på biogas
Sverige
Kunskapen om regeringens och EU:s miljömål är små bland svenskarna enligt SKOPs undersökning. Men det finns en entydighet bland de tillfrågade. Mer än var fjärde anser att mest påverkan får vi genom att minska vägrafikens utsläpp. Av alla utsläpp i Sverige kommer en tredjedel från transportsektorn. En övergång från fossila bränslen till förnybara är därför det naturliga steget. Utifrån SKOPs undersökning ser 70 procent biogas som det bästa bränslet. Biogas fördelar är att det är förnybart, ekonomiskt konkurrenskraftigt och kan produceras lokalt. Dessutom är det renare vad gäller utsläpp av tungmetaller, svaveloxid, kväve, stoft och sot. Utsläppen per kilometer kan vara så låga som 8-15 gram, gränsen för en miljöbil ligger vid 120 gram. Om bara 5 procent av bilarna i Sverige skulle drivas på biogas istället för på ett fossilt drivmedel skulle koldioxidutsläppen minska med mer än 60 000 ton per år. Regeringen har nu tagit initiativ till ett stödsystem, en strategi som ska leda till ökad användning av biogas. Håkan Buskhe, koncernchef för E.ON Sverige, ser stödsystemet som både nödvändigt och önskvärt. Det gör även 65 procent av svenska folket, enligt SKOPs undersökning.
Källa: Webfinanser
Tel: 036-16 01 80
Hemsida: www.webfinanser.com



Experiment med kompostvatten på åker
Valbo
I Valbo, utanför Gävle, gör bonden Viktor Plüm tillsammans med Länsstyrelsen, Gästrike Återvinnare, Neova och Maskinringen ett experiment i miljöns tecken. Tillsammans hoppas det på att ha kommit på en revolutionerande metod för att gödsla. Istället för vanligt gödsen testar de nu att använda processvatten från kompostanläggningen i Forsbacka på delar av Plüms kornfält. Processvattnet framställs från allmänhetens kompost som samlas in av Gästrike Återvinnare och körs till en komposteringsanläggning. Där blir det på sikt till jord, för att förvandlingen ska gå fortare sköljer man komposten med varmt vatten ett par gånger. Det är detta vatten som nu sprids på Viktor Plüms åker. Vanligtvis körs det här vattnet till deponi, berättar Leif Olsson ansvarig för kompostering på Neova. Det är ju synd om en användbar produkt går till spillo, menar han. Om metoden visar sig gynnsam sparar bonden inte bara pengar utan miljö, då konstgödslet ofta importeras och har långa transportvägar samtidigt som det är väldigt dyrt och inte heller särskilt miljövänligt. Det visar sig först om tre år, då provtiden är slut. Första indikationen på hur det har gått får vi i augusti-september, då kornfältet är moget. Försöket kommer sen att upprepas i två år för att med större säkerhet kunna fastställa resultatet. ”Det här är kretsloppstänkande, verkligen”, säger Leif Olsson som menar på att avfallet egentligen inte är avfall utan en resurs.
Källa: Gefle Dagblad
Tel: 026-15 96 00
Hemsida: www.gd.se



Ändring av lagen om offentlig upphandling
Sverige
Ett förslag ligger inne hos EG-domstolen om ett tillfälligt undantag från lagen om offentliga upphandlingar. Detta förslag ska i så fall gälla i tre år. Som det är nu gäller lagen och med det innebär att den offentliga sektorn tvingas upphandla även egna verksamheter som de valt att driva i bolagsform. I och med detta nya regeringsförslag skulle kommuner kunna låta egna bolag ta hand om till exempel avfallshantering, utan att upphandla tjänsten först. Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting, välkomnar det här beslutet och säger att det är ett logiskt beslut. Efter domen i mars 2008, då Tomelilla och Simrishamns kommun dömdes av Regeringsrätten för att ha brutit mot lagen, har SKL arbetat med att få till stånd en ändring av lagen. Kommunerna gav uppdraget att sköta avfallshanteringen till ett bolag där de båda är delägare, utan att upphandla först. SKL menar att det är fel att behöva upphandla egna verksamheter, som man valt att driva i bolagsform. För att den nya lagen ska kunna införas krävs uppfyllnad av två kriterier. 1) Kontrollkriteriet, vilket innebär att myndigheten ska ha samma kontroll över den som ska utföra tjänsten som över sin egen verksamhet. 2) Verksamhetskriteriet, innebär att huvuddelen av verksamheten ska utföras tillsammans med den myndighet som äger verksamheten.
Källa: Webfinanser
Tel: 036-16 01 80
Hemsida: www.webfinanser.com



Kommunsamarbete med matavfall i fokus
Karlskoga/Degerfors
Kommunerna Degerfors, Karlskoga, Kristinehamn, Storfors, Filipstad, Mariestad och Gullspång har i två år samarbetat med ett förslag till renhållningsordning med avfallsplan och avfallsföreskrifter. Hittills har de tre förstnämnda kommit längst och presenterar nu under sommaren skärmutställningar och remissmaterial på respektive kommuns bibliotek. Visionen är fastställd till ”100 procent kretslopp, 0 procent restprodukt”. Detta är ett långsiktigt projekt som berör alla invånare och företagare, varför kommunerna anser att det är viktigt med åsikter från folket. 2013 planeras de första delmålen vara uppfyllda, 2017 ska det övergripande målen uppnås och hela visionen ska vara nådd 2027. Ett av de största delmålen som är källsortering av matavfall ska enligt Terese Ridderstrand, miljöinspektör på Karlskoga kommun, vara nådd redan första etappen. I Degerfors kommun har man redan kommit igång i alla skolor med matavfallen och redan i höst påbörjas källsorteringen inom barnomsorg och i köken inom äldreomsorgen, berättar ansvarige för renhållningsfrågor Anders Luthman. Mängden sopor från hushållen tror man hänger ihop med hur ofta kommunerna erbjuder sophämtning. Ridderstrand föreslår 14-dagarstömning generellt men Degefors kommun vill nu erbjuda månadshämtning, förutsatt att hushållen har tillgång till varmkompost till matavfallen. Vidare berättar Ridderstrand att själva tanken är att stimulera hushållen att hålla sopmängden nere, vilket man blan annat kan göra genom källsortering. Ett annat viktigt delmål 2013 är hushållens och företagens hantering av farligt avfall, som man både vill hålla nere men också se till att de hamnar på rätt ställe och återvinns. Politikerna kommer att ta beslut i respektive kommun efter remissomgången i sommar.
Källa: Nya Wermlands-Tidningen
Tel: 054-19 90 00
Hemsida: www.nwt.se



Blir det någon biogas i södra Dalarna
Södra Dalarna
Om det kommer att bli en ny anläggning för biogas i södra Dalarna är ännu oklart. Någon lösning verkar vara långt borta då de inblandade städerna Hedemora, Säter och Avesta kommun inte verkar samspelta. Mats Dahlström har gjort en förstudie med syftet att utreda förutsättningar för en eller flera anläggningar för produktion av biogas och förädling av fordonsgas. Hans slutsats var att det finns förutsättningar för två anläggningar, förslagsvis vid de reningsverk som redan rötar slam - Brunna och Krylbo. Problemet är att de olika kommunerna nu verkar ha frångått sitt samarbete. Hedemora energi är intresserade av att gå vidare på Dahlstöms spår och har planerat en fördjupad studie med start i höst, redan efter nyår väntas studien vara klar för bolagets styrelse att ta ställning till. I Säter startades för några månader sedan ett lokalt biogasprojekt i regi av några lantbrukare som kommunen stödjer. Nygren konstaterar att det vore för kostsamt att bygga en anläggning i Säter, särskilt sen Dahlströms studie visat på att det finns för lite material för att det ska bli lönsamt. Avesta däremot ligger lågt. Jernelius på Avestas kommun anser sig inte ha fått en förfrågan från Hedemora att deltaga. Därför avvaktar de och ser vad som händer i Hedemora. I Sverige finns idag ca 17 000 gasdrivna fordon. Det finns ganska gott om tankställen i södra Sverige, men ingenstans i Dalarna.
Källa: Dalarnas Tidningar
Tel: 023-936 00
Hemsida: www.dt.se



Miljardaffär med biogas till kollektivtrafiken
Linköping
Östgötatrafiken kommer att övergå till biogasbussar i Linköping, Norrköping och Motala. Dessa ca 225 bussar, i ett första skede, kommer att bespara miljön med nästan 24 000 ton koldioxidutsläpp. Detta är positivt för både miljön och regionens mål att köra all kollektivtrafik på förnyelsebart bränsle år 2015. Ett avtal är tecknat med Svensk Biogas om en garanterad leverans fram till år 2024. I dagsläget tillhandahåller Svensk Biogas marknaden med drygt 3 miljoner kubikmeter gas. I och med det nya avtalet garanterar bolaget drygt 10 miljoner kubikmeter redan från 2011. Detta innebär en avsevärt ökad mängd att leverera och affären kräver därför investeringar för Biogas på 120 miljoner kronor i anläggningar för produktion och distribution. Vilket tyvärr kommer att leda till begränsad tillgång utanför de stora tätorterna. Christer Setterdahl informerar att diskussioner pågår om en utvidgad marknad som bygger på lokal och regional produktion.
Källa: Östgöta Correspondenten
Tel: 013-28 00 00
Hemsida: www.corren.se



Investeringsprogrammen lönar sig
Sverige
Enligt Naturvårdsverkets årliga redovisning av investeringsprogrammens miljö- och klimateffekter till Miljödepartementet beskrivs effekterna av de två projekten Klimp och LIP. Tillsammans beräknas de här två projekten minska utsläppen av växthusgaser med ca två miljoner ton om året. Klimp är de 126 klimatinvesteringsprogram som startades mellan 2003 och 2008. Hittills har de genomförda projekten visat en något lägre minskning än förväntat. För dessa projekt har bidrag på drygt 1,8 miljarder beviljats. Av redovisningen framgår att 37 av dessa program har genomförts till och med maj 2009 och endast 0,4 miljarder har använts. De utsläppsmål som angivits i bidragsansökan kan inte i alla fall nås. Detta tack vare att förändringar sker under åren i programmen och då kan inte projekten genomföras som planerat. Detta ger även påverkan på bidragets storlek, som då blir mindre än förväntat. Det i sin tur har bidragit till fler minskade ton växthusgaser per statlig bidragskrona, enligt Åsa Söderberg, chef för enheten för investeringsprogram vi Naturvårdsverket. LIP ersattes 2002 av stödet för klimatinvesteringar, Klimp. De sist beviljade programmen från 2008 ska vara genomförda 2012. Rådet för investeringsstöd inom Naturvårdsverket fattar beslut om de slutliga bidragen.
För mer information:
Läs redovisningen "Effekter av investeringsprogrammen LIP och Klimp", (pdf, 937 kB).
Läs mer om investeringsprogrammen: www.naturvardsverket.se/investering

Mer information finns i Miljöinvesteringsregistret, MIR. www.naturvardsverket.se/mir

För ytterligare information, vänligen kontakta:
Åsa Söderberg, chef vid enheten för investeringsprogram,
Tel: 08-698 14 43,
E-post: asa.soderberg@naturvardsverket.se

Karin Hermansson, Klimphandläggare,
Tel: 08-698 12 89,
E-post: karin.hermansson@naturvardsverket.se

Lotti Göransson Uhrnell, presskontakt,
Tel: 08-618 13 88,
E-post: lotti.goransson.uhrnell@naturvardsverket.se
Källa: Newsdesk
Tel: 08-644 89 50
Hemsida: www.newsdesk.se



Villaägare får fel sopräkningar
Gotland
Flera villaägare, framförallt i Vibble, har fått fel räkningar hemskickade från kommunen angående sopor. Ett par berättade att de fick räkningar från kommunen om flera kilo sopor som skulle betalas trots att de har sina soptunnor inlåsta och heller aldrig slängt något i dem. Problemet är dock lokaliserat och på väg att åtgärdas enligt Thomas Kahlqvist, platschef på Ragnsells. Vidare berättar han att det är ett fel från leverantören av handdatorer som gör att soptunnorna har blivit felmärkta och blir avslästa fel. Detta har lett till att personer har fått grannens räkning och så vidare. Anställda sopbilschaufförer fick rycka ut och märka om 310 soptunnor i Vibble. Kahlqvist säger att det är väldigt tråkigt när något sådant här drabbar abonnenterna, men försäkrar om att de gjort vad det kan för att åtgärda problemet.
Källa: Helagotland.se
Tel: 0498-20 25 00
Hemsida: www.helagotland.se



Miljöfarligt avfall hittat i skogen
Bäckshult
Det var tack vare ett anonymt tips som miljlförvaltningen i Bäckshult fann miljöfarligt avfall dumpat i skogen, nära det populära naturområdet Södra Gussjön. Fyndet bestod av en mängd bilbattreier samt ett antal sopsäckar med bland annat byggavfall. Miljösamordnare David Melle som nu gjort en polisanmälan om miljöbrott konstaterar att det inträffade är ovanligt i kommunen. Särskilt vid det här området som ligger väldigt nära en sopstation som gratis tar emot sopor av detta slag. Vidare poängterar han att bilbattereier kan göra mycket skada i naturen om de läcker, vilket inte hade konstaterats vid intervjutillfället. Efter att polisen har inspekterat platsen kommer markägaren kontaktas, därefter blir det ett ärende för åklagaren. Än så länge är det okänt vem som dumpat det miljöfarliga avfallet.
Källa: Finnveden.NU
Tel: 0370-69 16 40
Hemsida: www.finnveden.nu



Sviterna efter Hultsfredsfestivalen
Hultsfred
Återigen är en festival avklarad. Artisterna har lämnat scenen och besökarna området. Nu ligger området öde för det mänskliga örat. Det som återstår är det enorma berg av sopor som ska tas omhand. Enligt Anna Lindqvist, huvudansvarig för miljögruppen, är det otroliga ca 220 ton sopor som ska tas om hand om. Ca 150 av dessa ton är brännbart, resterande ska sorteras och pantas eller lämnas till återvinning som batterier, metall, plast osv. Ett tidsödande arbete kan man tro. Men tack vare olika idrottsföreningar i kommunen som engagerar sig och ställer upp i arbetet går det väldigt smidigt att städa upp hela området, menar Anna Lindqvist. Om några dagar kommer det att vara lika snyggt och städat som innan, menar hon. Vidare har Rockparty egen personal som också deltar i städningen. Att få hjälp av den nyinköpta sopmaskinen som samlar soporna likt en jätte-dammsugare underlättar arbetet ytterligare. Alla deltagare belönas för det viktiga jobb som görs.
Källa: Vimmerby Tidning
Tel: 0492-160 00
Hemsida: www.vimmerbytidning.se



Trä-avfallet tvingas fraktas fyrtio mil
Östersund
Allt trä-avfall som lämnas in till återvinningsstationen i Östersund tvingas fraktas dryga 40 mil till en förbränningsanläggning i Ludvika för att eldas upp där. Detta beror på att Jämtkraft i Östersund inte är villig att betala för det avfall dom får att elda upp, vilket Ludvika gör. Enligt renhållningschefen i Östersund, Ola Skarin, handlar det om nästan 100 000 kronor som kommunen får extra per halvår för att frakta till Ludvika. Det handlar om 1700 ton virke, 60 lastbilslass som fraktas de dryga 40 milen till VB Energis förbränningsanläggning. Östersunds kommun sparar pengar men miljöpåverkan blir destå större. Anders Ericsson, VD för Jämtkraft, förklarar situationen att det behövs ett särskilt tillstånd för den här typen av avfall och de har blivit tilldelade en viss kvot som de får bränna upp, sen läggs en avgift på om det behöver elda mer. Denna kvot är redan uppfylld med flis från annat håll och det skulle därför kosta Jämtkraft mer pengar att elda mer, därför kan de inte betala för avfallet.
Källa: Sveriges Radio P4 Jämtland
Tel: 063-16 06 00
Hemsida: www.sr.se/jamtland



Greenpeace bäddar för hållbar elektronik
Sverige & Världen
Att vi i världen använder allt mer elektroniska produkter är ingen nyhet. Inte heller att det efterlämnar giftiga kemikalier och tungmetaller som inte går att återvinna. Här fyller Greenpeace´s elektronikrankning ”Guide to greener electronics” en viktig roll. Här rankar de 18 av världens strösta elektroniktillverkare utifrån deras hantering av giftiga kemikalier, deras återvinning och deras klimatpåverkan. Tack vare den här rankingen som görs var tredje månad, som numera fungerar som en konsumentupplysande vägvisare för en allt mer miljömedveten värld, pressas företagen att skärpa sina giftiga utsläpp. Målet är bland annat att få företagen att eliminera de bromerade flamskyddsmedlet (BFR) och PVC-plaster från sin produktionslinje. Dessa ämnen är skadliga genom produktens hela livscykel. En utfasning skulle reducera föroreningar både under produktionen och vid kasserandet, och gör en ansvarsfull återvinning möjlig. I den senaste upplagan av ”Guide to greener electronics” går att läsa att Sony Ericsson ligger bland de tre ledande varumärkena. I topp ligger mobiljätten Nokia och detta för fjärde gången i rad, långt före sina konkurrenter. Pinsam sistaplats tar TV-spelsföretaget Nintendo, strax under tre av världens största datatillverkare – Dell, Lenovo och Hp.
Källa: Gotlands Tidningar
Tel: 0498-20 25 00
Hemsida: www.helagotland.se



Gamla tillstånd ligger bakom förbud från Länsstyrelsen
Hyllstofta
Företaget Nårab, som tillhandahåller kadaver av nötkreatur, har fått ett förbud av länsstyrelsen att de inte får lägga fler kadaver på tippen. Detta med omedelbar verkan. Företaget har ett tillstånd att tillhandahålla upp till 10 ton kadaver om året på sin anläggning. Men problemet är enligt länsstyrelsen att tillståndet är över 20 år gammalt och att nya lagstiftningar som gör tillståndet passé har trätt i kraft efter det. Anledningen till att Nårabs tillstånd har kvarstått är att det är utfördat av en nämnd som upphörde i samband med att miljöbalken tillkom, Koncessionsnämnden för miljöskydd. Nårab menar nu att länsstyrelsen inte har befogenhet att dra in tillståndet. Länsstyrelsen är av annan åsikt och menar att kadaver av nötkreatur är riskavfall och kan ge mycket allvarliga konsekvenser för människors och djurs hälsa. Detta befäster länsstyrelsen bland annat i den EG-förordning som utfärdades 2002 i vilken det även fastslås att kadavret ska brännas i en godkänd förbränningsanläggning, vilken Nårab inte besitter. Länsstyrelsens miljöavdelning anser det finnas risk att föroreningar från den nuvanrande deponin sprids med grundvattnet.
Källa: Helsingborgs Dagblad
Tel: 042-489 90 00
Hemsida: www.hd.se



Svenskar vet lite om fördelarna med biogas som fordonsbränsle
Sverige
SKOP genomförde, på uppdrag av E.ON, en undersökning bland 1000 svenskar om de känner till fördelarna med biogas som fordonsbränsle. Av denna undersökning framkom att hela 85 procent av de tillfrågade vet inget eller ganska lite om fördelarna. Det många inte vet är biogas är det bränsle som ger lägsta utsläppet av koldioxid. Att den tillverkas av avfall och är marknadens mest klimatsmarta är det också få som vet. Enligt undersökningen är kunskapen minst bland personer mellan 75 och 80 år. Geografiskt sett är det norrlänning som vet minst och västgötarna vet mest. Detta är någonting som E.ON, som producent, distributör och försäljare av biogas, vill ändra på. Tillsammans med LRF och Volkswagen gör nu E.ON världens första satsning på biogas i racingserien STCC. Just nu står transportnäringen och vägtrafiken för hela 39 procent av våra koldioxidutsläpp. Skulle vi i större utsträckning använda biogas som bränsle skulle utsläppen minska dramatiskt. Enligt Hans Kreisel, VD E.ON Gas, kan koldioxidutsläppen i trafiken minskas till 8-15 gram per kilometer om man åker på ren biogas, till skillnad från en vanlig miljöbil som får släppa ut max 120 gram. Konkurrenskraftigt för biogas är även att det är förnybart, ekonomiskt gynnsamt samt att det kan produceras lokalt. Enligt Hans slipper vi även utsläpp av tungmetaller, svaveloxid, kväve, stoft och sot.
Visste du att:
- Med biogas i tanken kan du köra sex gånger mellan Stockholm och Malmö innan du har släppt ut samma mängd koldioxid som en vanlig etanolbil gör på en enda resa. Jämfört med en dieselbil kan du köra tolv gånger

- Fordonsgas är renare än både diesel, bensin och etanol när det kommer till utsläpp av tungmetaller, svaveloxid, kväve, stoft och sot.

- Biogas är ca 20 procent billigare än bensin per mil.

- Om du kör på fordonsgas i jobbet får du 40 procent lägre förmånsvärde jämfört med vanliga tjänstebilar
Källa: Webfinanser
Tel: 036-16 01 80
Hemsida: www.webfinanser.com



Sopberget ökar i takt med konsumtionen
Sverige
Förra året slängde svenskarna tillsammans 4,7 miljoner ton hushållsavfall, vilket ger mer än ett halvt ton per person och år. På tio år har mängden sopor ökat med 25 procent. Nya siffror från Avfall Sverige visar trots detta att soptipparna har försvunnit och deponeringen av avfall under samma tid har minskat med 80 procent. Enligt Weine Wiqvist, VD för Avfall Sverige, så har vi blivit mycket bättre på återvinning och att problemet är mindre idag, trots ökningen av avfall. Det finns ett mål uppsatt att hälften av soporna ska återvinnas eller brytas ned biologiskt till år 2010 och det målet kommer vi att uppnå enligt Weine Wiqvist. Några som inte är lika imponerade av det växande sop-berget är Naturskyddsföreningen och menar att soporna speglar resursåtgången. Trots att det mesta återvinns så kostar den ökade omvandlingen en massa engergi, menar Mikael Karlsson. Naturvårdsverket håller med och anledningen till det ökade avfallet är högkonjunkturen anser Gunnar Fredriksson, enhetschef på verket. Det är den naturliga följden då folk blir rikare och konsumerar mer, menar han. Vidare ser han en viss risk i att det framställs som att det mesta återvinns då han menar på att miljöpåverkan snarare handlar om att det konsumeras för mycket och att vi ska tänka till i ett tidigare skede för att miljön ska gynnas. Mikael Karlsson ser ytterligar ett problem och det i att det föbränns för mycket som är felsorterat, nästan bara för att få bort det. Det i sin tur leder till ökade miljögifter. Vidare menar han att det borde införas en punktskatt på förbränning för att eliminera detta problem.
Källa: Expressen
Tel: 08-738 30 00
Hemsida: www.expressen.se



Förbud mot glödlampor sparar 400 000 hems elförbrukning i bara Sverige
EU
Med lågenergilampor ska vi spara energi, men denna fördel har en nackdel med sig; mer kvicksilver i hemmen. Med början i september inför EU den första etappen i ett förbud mot glödlampor. Succesivt kommer det att fortsätta tills glödlamporna är helt borta och kvar kommer lågenergilampor, halogenlampor och lysdioder att vara. Att lågenergilampor innhåller kvicksilver har väl inte undgått någon och just detta har medfört en debatt. Helen Lindqkvist som är handläggare vid Naturvårdsverket förklarar att låg-energilampor får innehålla kvicksilver bara för att det än så länge inte finns något annat bra sätt att få vitt ljus från lysrör – som är flera gånger effektivare än glödlampan. Tack vare att det är så stora energibesparingar med låg-energilampan så får man väga den fördelen mot en viss ökad risk som kvicksilvret medför menar hon. För att förhindra påverkan kommer även låg-energilamporna att sopsorteras. Mindre känt är att ström från kolkraftverk innebär ett litet utsläpp kvicksilver. I Sverige kommer endast en liten del från kolkraftverk, men i EU sammantaget kommer det desto mer. Sammanställt sparar en lågenergilampa in ungefär lika mycket kvicksilverutsläpp som den själv innehåller. Det vi som privatpersoner kommer att märka skillnad på är främst faran om en lampa skulle gå sönder. Kemikalieinspektionen säger att det inte är någon fara att utsättas för kvicksilver enstaka gånger. Men går lampan sönder finns det direktiv om hur man ska städa upp och bli av med resterna och för att inte sprida kvicksilvret. Den andra skillnaden är att elräkningen kommer bli lägre. I genomsnitt går en fjärdedel av hushållselen till belysning och energimyndigheten räknar med en halvering, vilket motsvarar hushållsel till 400 000 hem. En annan effekt som är mindre omnämnd är att lågenergilampan fungerar sämre i värme och i kyla. När lufttemperaturen stiger över 25 grader går prestandan ner och där det är kallare än vanlig rumstemperatur kan 40-45 procent av effekten gå förlorad.
Källa: Forskning & Framsteg
Tel: 08-555 198 00
Hemsida: www.fof.se



Svenskar i topp vad gäller att sortera sopor
Sverige
Vi svenskar är bland de bästa i Europa på att ta hand om våra sopor, visar en ny EU-rapport. Lågkonjunkturen har bromsat vår produktion något men trots detta lämnade stockholmarna tillsammans in nästan 94 000 ton sopor i år och det är en ökning med nästan 3 000 ton jämfört med förra året. Vi producerar mycket mer avfall än till exepel de i öststaterna, men av de vi gör av med hamnar bara några få procent på soptippen. Det mesta komposteras, återvinns eller förbränns. Det kan jämföras med Bulgarien, där nästan allt hamnar på soptippen. På återvinningscentralerna kan man tro att det är lugnare på sommrarna, det är inte lika mycket folk i omlopp där då. Men det stämmer inte. De som kommer har med sig desto mer. Många väljer att rensa ut hemma på semestern berättar Joakim Samiranta, förman på ÅVC i Bromma. Mängden grovavfall har ökat markant de senaste åren, berättar Fia Pettersson på avfallsavdelningen på Stockholms trafikkontor. Hon menar att svenskar är väldigt organiserade och att tack vare att vi har ett utbyggt system för att ta hand om avfallssorteringen gör att vi är benägna att återvinna. Men hon poängterar dock att vi borde fundera mer över om vi kan ge bort de vi tänker slänga eller sälja eller skänka, så vi återvinner mer på så sätt. I första hand ska man spara på världens resurser, menar hon.
Källa: Svenska Dagbladet
Tel: 08-13 50 00
Hemsida: www.svd.se



Lockar till att återvinna mobiltelefoner
Sverige
För att fler ska återvinna sina mobiltelefoner har nu Telenor och Naturskyddsföreningen gått ihop i en kampanj. Genom att ge konsumenten 250 kronor för sin gamla mobiltelefon hoppas de att fler mobiltelefoner ska återvinnas. Det går bra att lämna in telefonerna i någon av Telenor 80 butiker och mindre shoppar runt om i landet. Pengarna kan man handla för eller skänka till Naturskyddsföreningen. Marknadschefen på Telenor Mobil Konsument, Mattias Ringqvist, vill att det ska vara enkelt för konsumenterna att återvinna mobilerna på ett miljövänligt sätt. Han tror att många telefoner blir liggande hemma tack vare att folk inte riktig vet vad de ska göra med dom. De gamla mobiltelefonerna monteras isär och återvinns.
Källa: Webfinanser
Tel: 036-16 01 80
Hemsida: www.webfinanser.com



Ny deponi vid Nautanens gruvområde
Gällivare
Tio kilometer öster om Koskullskulle i Gällivare Kommun ligger Nautanens gruvområde. Koppargruvor bedrevs där från 1900 och 6 år fram. Senare har man gjort området tillgängligt med stigar och skyltning. Men koppar är väldigt giftig metall och i vattnet som rinner där förbi finns inget liv. För att åtgärda detta så gott det går vill nu Gällivare kommun göra en deponi där anrikningssand, slagg, varp och förorenad morän från gruvverksamheten ska samlas. Håkan Grönberg, avdelningschef vid tekniska förvaltningen i Gällivare kommun, berättar att deponin kommer att skyddas så att inte vattnet kommer åt den. Vidare vill man leda bort bäcken Imetjoki så att den inte rinner igenom gruvområdet och då heller inte för giftet vidare. Med dessa åtgärder menar Grönberp att området kommer att bli ännu mer tillgängligt och att de redan finns intressenter för provborrning av koppar. Åtgärderna kommer att kosta 30 miljoner kronor.
Källa: Norrländska Socialdemokraten
Tel: 0920-26 30 00
Hemsida: www.nsd.se



Faluns nya återvinningscentral inte handikappanpassad
Falun
En ny lag som träder i kraft 2010 innebär att det ska bli bättre förhållanden för handikappade med god tillgängliget i offentliga miljöer. Faluns nya återvinningscentral uppfyller inte de nya kraven och det tycker Bengt Jansson som är rullstolsbunden är väldigt märkligt. Han menar på att det är, inte minst ur ett ekonomiskt perspekti, slöseri när man gör en så stor ombyggnad vilken om ett halvår kommer att behöva byggas om tack vare att den inte kommer att uppfylla de nya krav som ställs. På återvinningscentralen förklarar man att man inte har tänkt på det här, men försäkrar att det alltid finns personal på plats ifall någon skulle behöva hjälp. Men det är inte det som är problemet, anser Bengt Jansson. Han menar på att han vill kunna känna sig självständig och inte behöva be om hjälp när han rör sig i samhället. Barbro Ödlund, handikappkonsult i Falu kommun, kände inte till problemet men tycker att det är dåligt att de inte har tänkt på det, berättar hon när hon får höra om problemet. Vidare säger Eliasson att återvinningscentralen ska vara till för alla och att de ska beakta Bengt Janssons påpekan om handikappanpassning. Han vill även klargöra att han själv inte har varit med och planerat bygget.
Källa: Dalarnas Tidningar
Tel: 023-936 00
Hemsida: www.dt.se



Järnastation släpper ut mest freon i Sverige
Järna
Svenska naturskyddsföreningens tidning ”Sveriges natur” har gjort en undersökning som visar att Skrotfrag i Järna, som är en anläggning som återvinner freon, är den anläggning i Sverige som står för det största enskilda utsläppet av Freon. Freon är en gas som i Sverige har varit förbjuden i 14 år tack vare sin stora negativa påverkan på ozonlagret. Ämnet finns i bland annat gamla kylskåp och gammalt byggmaterial. Trots detta släpper Skrotfrag i Järna ut 32,5 ton freon, vilket man kan jämföra med 14,4 ton vilket är siffran på den station som släpper ut näst mest. Skrotfrags platschef, Lars Nyberg, förklarar problemet med att han vid köpet av anläggningen för ett och ett halvt år sedan fick löften om att tekniken skulle klara en återvinningsgrad på 90 procent. Detta har dock visat sig vara helt fel. Ett test som gjordes i höstas visade att återvinningsgraden inte var högre än 67 alternativt 48 procent.
Källa: Länstidningen Södertälje
Tel: 08-550 921 00
Hemsida: www.lt.se



Dumpning av avfall på privat mark
Osby
En stor hög med stenar, stenplattor och trädgårdsavfall har tippats på en skogsväg vid vägen mot Verum. Marken ägs av Karl Olofsson, som tycker att det är väldigt fräckt att lägga det mitt på vägen. Dumpningen är polisanmäld och en polispatrull har besökt platsen. Det har även tidigare slängts avfall på hans mark och stulits verktyg. Karl Olofsson har avsett att stänga av skogsvägarna och också gjort det i något fall. Men vägarna behöver vara öppna när avverkat virke ska hämtas. Den stora mängden avfall – ungefär fyra kubikmeter – gör att han tror att man använt grävmaskin för att lasta avfallet och sedan dumpat. Det är inte klart vem som ska forsla bort avfallet eller stå för kostnaden. Karl Olofsson hoppas att någon ska tipsa polisen så att man ska kunna spåra den skyldige.
Källa: Norra Skåne
Tel: 0451-74 50 00
Hemsida: www.nsk.se



Sopsystemet kritiseras av villaägare
Nyköping
Villaägare kritiserar det nya systemet med en grön och en brun soptunna. Papperspåsar läcker, det blir dålig lukt och fluglarver. Jag trodde inte mina ögon när jag öppnade den bruna tunnan, där man ska slänga komposterbart avfall. Det var fullt med flugor och fluglarver i den, säger Kent Hägg i Bryngelstorp. Det är värst när det är varmt tycker han, men även annars läcker de bruna papperspåsarna och det blir geggigt i botten av tunnan. Även andra har hört av sig till kommunen med klagomål. Enligt Eric Lindström, renhållningschef i Nyköpings kommun, är sommarvärmen anledningen till dålig lukt och larver. För att undvika de värsta problemen ska påsen vara tät och tunnorna förvaras i skugga.
Källa: Södermanlands Nyheter
Tel: 0155-767 00
Hemsida: www.sn.se



Återvinningscentralen har högtryck i semestertider
Svalöv
Många Svalövsbor besöker återvinningscentralen på semestern. Det blir en hel del avfall när de rensar i trädgården, bygger om eller gör rent i garaget. På återvinningscentralen finns ett flertal containrar att välja mellan och för den som sorterar själv är det gratis. Vill man däremot lämna in avfallet osorterat kostar det 250 kronor. Många färgburkar lämnas in, säger återvinningsarbetare Martin Persson. Färgburkarna skickas till Malmö eller till Nordvästra Skånes Renhållnings AB, NSR. Här i Svalöv tar man inte emot loppisprylar utan hänvisar till Landskrona och Landskrona Idrottsföreningars samorganisation, LISA, som skickar loppisgrejer vidare till olika loppmarknader. Martin Persson tycker dock att det borde vara obligatoriskt med den typen av återvinning.
Källa: Skånska Dagbladet
Tel: 040-660 55 00
Hemsida: www.skd.se



Soptunnorna plockas bort från naturreservaten
Norrbotten
Det finns cirka 200 naturreservat i Norrbotten. Sedan en tid har Länsstyrelsen plockat bort soptunnorna i de mindre reservaten, medan de stora reservaten och nationalparkerna med många besökare får ha tunnorna kvar. Maria Johansson arbetar i de norrbottniska reservaten och menar att det är problem att ha tunnor i naturen. Dels är det svårt att beräkna tömningen eftersom de fylls så olika fort, dels kommer fåglar och sprider ut sopor i naturen från de fulla tunnorna. Det handlar också om att sopor bör sorteras. Besökarna verkar acceptera att soptunnorna är borta. Och Maria Johansson menar att det fungerar bra även om man ibland får lov att plocka upp en del slängda sopor. Folk sköter sig jättebra!
Källa: Sveriges Radio P4 Norrbotten
Tel: 0920-24 48 00
Hemsida: www.sr.se/norrbotten



Kommunal borgen önskas av Nårab
Klippan
Länsstyrelsen kräver att renhållningsbolaget Nårab kan visa att ekonomin är säkrad för den nya deponin i Hyllstofta innan den får anläggas. Och det är ägarkommunerna som måste säkra ekonomin enligt Nårab. Det kommunala renhållningsbolaget begär 56,8 miljoner i kommunal borgen. Fördelat på Klippan med drygt 28,4 miljoner, på Örkelljunga med drygt 14,7 miljoner och på drygt 13,6 miljoner för Perstorps kommun. Länsstyrelsen kräver också att Nårab visar att de kan driva den nya deponin i enlighet med tillstånden, förvara farligt avfall och klarar av att sluttäcka den gamla deponin. Nårab överklagar länsstyrelsens sätt att beräkna och fördela de summor man kräver som säkerhet. Nårabs vd Dan Waldemarsson har invändningar mot det sätt länsstyrelsen beräknar kostnaderna för säkerhetsåtgärderna. Därför har man överklagat till miljödomstolen eftersom det finns andra sätt att göra beräkningarna på som tidigare har godkänts. Nårab har begärt dispens för att under en övergångsperiod få fortsätta att ta emot avfall till den gamla deponin efter den första september. Länsstyrelsen har avslagit Nårabs dispensansökan, men företaget har överklagat. Nårab hotas av ett vite på 3,5 miljoner om man inte får dispens. Det är inget ovanligt att kommuner går i borgen för kommunala bolag vid satsningar. Boje Jarl, som är ekonomichef i Klippans kommun anser att det aktuella beloppet skulle anses som mycket högt om det avsåg ett riskfyllt projekt. Men han anser sig ännu inte kunna bedöma saken eftersom han inte sett underlaget.
Källa: Helsingborgs Dagblad
Tel: 042-489 90 00
Hemsida: www.hd.se



Ny sophantering bra för miljön
Nyköping
Med de bruna avfallstunnorna tar vi ett steg mot en bättre miljö. Vi slipper onödiga transporter och våra komposterbara sopor kan på hemmaplan omvandlas till matnyttig jord.
Här kommer några råd för att undvika problem med papperspåsarna för komposterbart avfall:

- Undvik att fylla upp hela påsen. Det finns en markering på påsen när den är lagom fylld. Den ska gå att försluta genom att vika ner kanten två varv och sedan vika in hörnen.

- Använd korgen du fått till påsen.

- Låt avfallet rinna av innan det läggs ner i påsen. Ta gärna upp avfallet med lite hushållspapper eller tidningspapper. Man kan även lägga lite papper i botten av påsen som suger upp vätskan. Ett alternativ är också att ställa två påsar i varandra.

- Påsen kommer i samband med användningen att bli fuktig och missfärgad på utsidan. Detta är normalt och en del i det öppna systemet för insamling av organiskt avfall.

Påsen kommer vid normal användning inte att läcka och är anpassad för att tåla fukt och vätska.

- Ställ den bruna tunnan så svalt som möjligt för att undvika onödig lukt.

En rad kommuner i södra Sverige har goda erfarenheter av systemet med papperspåsar för komposterbart avfall. Det har också fungerat bra för hyresgästerna i Nyköpingshem som använt dessa påsar en tid.

Papperspåsarna innebär stora fördelar för vår miljö. Först och främst minimerar vi transporterna till Södertälje där den tidigare utsorteringen av de gröna påsarna genomfördes. Nu möjliggör vi istället för att kompostera påsarna på Björshult..

I augusti tar kommunstyrelsen ställning till ett förslag om biogasproduktion. Det viktigt för miljön att vi som bor i Nyköping använder papperspåsarna för komposterbart avfall. Med hjälp av råden ovan hoppas jag också att vi minimerar olägenheterna med påsarna.

Mer information om vårt system med två tunnor finns på www.nykoping.se.
Med vänliga hälsningar
Eric Lindström
Renhållningschef
Nyköpings kommun
Källa: Södermanlands Nyheter
Tel: 0155-767 00
Hemsida: www.sn.se



Utvecklingen kan bromsas av konkurrens
Örebro
Kommunens satsningar på miljövänlig energi kan hållas tillbaka av snåriga konkurrensregler menar branschorganisationen Avfall Sverige. De vill göra det lättare för kommuner att utvinna biogas ur matavfall, något som är aktuellt i Örebro just nu. Det kan strida mot upphandlingsregler som tydliggjorts av regering och EU om exempelvis Örebro kommun bestämmer sig för att tillsammans med andra kommuner köra matavfall till en gemensam anläggning. Många kommuner som vill satsa på miljövänlig energiframställning kan hållas tillbaka av osäkerheten kring lagar och regler.
Källa: Sveriges Radio P4 Örebro
Tel: 019-19 20 00
Hemsida: www.sr.se/orebro



Färgeri i Sjuhäradsbygden får kritik
Kinnahult
Länsstyrelsen ger Sjuhäradsbygdens färgeri bakläxa. Myndigheterna kräver en omedelbar uppstädning. Tidigare i år gjorde Länsstyrelsens miljöskyddsenhet en inspektion hos färgeriet då man konstaterade ”stora brister i den yttre ordningen”. Särskilt på baksidan av byggnaderna mot Häggån fann man avfall och rester av maskiner. Men också rivningsmassor och tomma behållare. Ett ”mycket skräpigt och oorganiserat intryck” enligt utlåtandet från Länsstyrelsen. Om det blir höga flöden i Häggån befarar miljöinspektörerna att en del av avfallet kan översvämmas. Länsstyrelsen riktar också kritik mot placering av en dieseltank samt invallningen av företagets oljetankar, därför har Sjuhäradsbygdens färgeri fått ett föreläggande med krav om att röja upp området. Föreläggandet har inte något att göra med hanteringen av de ämnen som används i produktionen. Företagets vd Thomas Engelmann anser inte är det är så allvarligt. Det handlar absolut inte om några kemikalier. Det har lagts upp schaktmassor som skulle flyttas senare men nu åtgärdas det efter semestern.
Källa: Hallands Nyheter
Tel: 0340-62 90 00
Hemsida: www.hn.se



Badare kan källsortera
Falkenberg
Badgästerna kan sortera sina sopor på väg hem från stranden.
Parkförvaltningen har byggt tre små sopstationer vid Skrea strand eftersom det under förra årets värmeböljor kunde vara överfullt i sopkärlen. Behållaren rymmer tre kubikmeter och är delvis nedgrävd i marken. Slår försöket väl ut kommer ytterligare nio stationer att byggas enligt parkmästare Pär Lerjebo som menar att förruttnelsen bromsas upp av att det är lite svalare under markytan och att det förhoppningsvis inte kommer att lukta så mycket. Kärlet innehåller en stor plastsäck försedd med lyftöron, vilket gör tömningen enkel. Stationerna har även tunnor för färgat och ofärgat glas, samt en tunna för engångstallrikar som, på grund av brandrisken, inte passar bland andra sopor. Stationerna är placerade i närheten av Ocean/stranden, vid gångstråket som leder till campingen samt vid Strandbaden. Tunnorna kan komma att tömmas varje dag när det är riktigt varmt och uppemot 25 000 strandbesökare. Pär Lerjebo hoppas att folk ska tycka att detta är positivt och hjälpa till med källsorteringen.
Källa: Hallands Nyheter
Tel: 0340-62 90 00
Hemsida: www.hn.se



Matavfallet ska sorteras ut hösten 2010
Österlen
35 procent av matavfallet från storkök, restauranger, livsmedelsbutiker och hushåll ska enligt ett nationellt mål behandlas biologiskt nästa år. Och nu har ÖKRAB, Österlens kommunala renhållningsbolag fattat beslut om att starta utsortering av matavfall hösten 2010. Starten sker med 1 400 hushåll i Gärsnäs, Simrishamn och centrala Tomelilla. Man ska lägga matavfallet i en tunna och resten i en annan tunna och använda majsstärkelsepåsar. Det finns risk för sammanblandning tror ÖKRAB om man använder sig av tunnor med två fack efter att ha studerat sådana system bland annat i Höör och Hörby. Bertil Hansson, controller på ÖKRAB, förklarar att man föredrar tvåtunnesystemet trots att detta kräver större utrymme i trånga soprum. En informatör ska nu anställas och informationsmaterial framställas innan ÖKRAB drar igång den stora informationskampanj som ska lära Österlensborna allt om det nya sopsorteringssystem som införs nästa höst.
Källa: Sveriges Radio P4 Kristianstad
Tel: 044-28 15 00
Hemsida: www.sr.se/kristianstad



Länsstyrelsen sätter förbud mot avfall på Hyllstoftatippen
Klippan
För ett år sedan konstaterade Nårab att man inte skulle hinna anlägga en ny, miljösäkrare deponi till den 1 januari 2009 för att uppfylla de skärpta lagkraven. Därför sökte man dispens, med länsstyrelsens goda minne enligt Nårabs vd Dan Waldemarsson. Men i april i år fick man avslag. Man bytte tydligen fot samtidigt som man bytte handläggare, förklarar Dan Waldemarsson. Nu har länsstyrelsen infört förbud från den förste september att ta emot mer avfall och kräver också att 2 000 ton avfall som tagits emot tidigare i år, inom tre månader, det vill säga oktober, flyttas från Hyllstoftatippen till andra deponier. Om man bryter mot förbudet hotar länsstyrelsen med ett vite på 3,5 miljoner kronor. Dan Waldemarsson berättar att man kommer att överklaga till Miljööverdomstolen, liksom man tidigare överklagat alla länsstyrelsens beslut dit. Utan dispens måste man gräva upp tvåtusen ton avfall och köra det med 150 lastbilstransporter till Helsingborg eller Hässleholm. Det kostar cirka 2,5 miljoner kronor. Och det är dessutom svårt att se att det blir bättre för miljön, påpekar Dan Waldemarsson. Miljöhandläggaren i fråga på länsstyrelsen har semester och har inte kunnat nås för en kommentar.
Källa: Helsingborgs Dagblad
Tel: 042-489 90 00
Hemsida: www.hd.se



Biogas av matavfall
Örebro
En arbetsgrupp inom Örebro kommun kommer i höst att utreda hur hushållens matavfall kan bli biogas. Idag komposteras detta avfall. Biogastekniken har hittills ansetts vara alltför ineffektiv varför politikerna har avvaktat. Ordföranden i tekniska nämnden, moderaten Gunnar Andersson berättar att ambitionen är att fatta beslut i frågan om ett år. Kompostanläggningen på Atleverket i Örebro har fungerat sedan år 2000 och hushållen har också uppmanats att kompostera hemma. Lisa Arnwald Storm är avdelningschef på Atleverket och medlem i arbetsgruppen. Enligt henne ska det bland annat utredas hur en biogasanläggning påverkar nuvarande avfallsanläggningar.
Källa: Sveriges Radio P4 Örebro
Tel: 019-19 20 00
Hemsida: www.sr.se/orebro



Frigolit skapar förvirring
Ängelholm
Det är inte längre självklart hur man ska sortera frigolit och annan cellplast. Fabriken som tidigare tog hand om cellplast från södra Sverige, SCA-Cellplast i Urshult, brann ner för ett par år sedan och sedan dess har återvinning av cellplast varit vilande. Enligt Eva-Britt Svensson på återvinningsgården i Ängelholm handlar det om att se skillnad på de olika produkterna. Större frigolitbitar ska sorteras som grovavfall och små förpackningar, som exempelvis köttråg ska sorteras som mjukplast. Folk frågar oftast om de är osäkra, men det händer att det blir fel, säger Eva-Britt Svensson.
Källa: Helsingborgs Dagblad
Tel: 042-489 90 00
Hemsida: www.hd.se