Referenser Vecka 35, 2007.

(1) Nytt hopp om biogasanläggning
Sundsvall
Matrester från Sundsvall ger Östersunds kommun nytt hopp om att kunna bygga en rötningsanläggning i Gräfsåsen. Men en del hinder återstår att ta sig förbi innan anläggningen kan bli verklighet. Beräkningar har gjorts på en anläggning med kapacitet att ta emot ca 10 000 ton matavfall. Då det gjordes fanns Milko med och vasslet därifrån skulle utgöra över 60 procent av allt komposterbart avfall. Milko har nu fått avsättning för sin vassle på kontinenten, därför undersöker man om matrester från Västernorrland kan användas.
Källa: Dagens Miljö



(2) Borttagning av återvinningsstationer
Hälsingland
Den 1 september tas återvinningsstationerna i Glössbo och Simeå bort. Senare i höst hotas de i Växbo, Söräng, Långhed och Runemo. Enligt Mia Steinbach, regionansvarig på FTI, är det orter där det bor mindre än 500 personer och där det inte finns någon helårsöppen matbutik som är aktuella. De åker nu många mil med tunga fordon till tomma sopstationer. Det ska bli fler tömningar av de centrala stationerna, och där man har köpt förpackningarna ska man också kunna lämna tillbaka dessa för återvinning. De stationer som töms mest sällan, Simeå och Glössbo, är först ut. Det är många stationer så man får ta det i etapper för att inte rasera hela systemet.
Källa: Ljusnan.se



(3) Kommunerna vill ha bort sopskatten
Kramfors
Sedan ett år tillbaka finns en förbränningsskatt för hushållssopor. En skatt som kommunerna i landet nu vill ha bort, den anses vara både krånglig, dyr och negativ för miljön. Det kan löna sig att köra sopor kors och tvärs i landet eftersom skatten hänger samman med hur mycket energi man får ut av sopeldningen. Något som organisationen för kommunerna och landstingen anser förfelar miljötanken. Beräkningen av kostnaderna gör också att många kommuner tagit ut soptaxor med marginal, vilket har gett hushållen 15 procent dyrare taxor.
Källa: Allehanda.se



(4) Bra återvinning av Lunds sopor
Lund
I Lunds kommun finns 24 återvinningsstationer som tar emot tidningar och förpackningar, 4 återvinningscentraler för grovavfall. Det återvinns i snitt 50 procent av allt avfall i Lund. På Sysavs anläggning i Lund hyr kommunen förvaringsplats och hjälp med att packa om de olika materialen. Det material som lämnas in till någon av de 24 återvinningsstationerna hamnar först där. Därifrån transporteras de olika materialen vidare i stora containrar. Även hushållen tjänar på återvinningen, sophämtningstaxan hade blivit högre annars. Den plast som återvinns idag är hårdplast. De sorteras efter kvalitet och levereras därefter till plastindustrin. Mjuka plastförpackningar går till energiutvinning. Glaset från Lund transporteras till Svensk Glasåtervinning i Hammar. Metallen körs till Stena Gotthards anläggningar i Malmö och Eslöv. Flera stålverk tar emot järnskrot och i Älmhult finns en anläggning som tar hand om aluminiumförpackningar. Varje Lundabo bidrog förra året med 80 kilo återvinningspapper.
Källa: Sydsvenskan



(5) Åtalas för miljöbrott
Linköping
Den 19 februari tog en miljöinspektör en man på bar gärning när han eldade miljöfarligt avfall i en container, färg- och thinnerburkar, glas, filter, pytsar, tidningar och maskindelar. I containern låg stora mängder aska, skrot och förbränt avfall, vilket visade att det inte var första gången mannen gjort sig av med avfall på det sättet. Mannen förklarade eldningen med att avgifterna på avfallsstationen i Gärstad är för höga. Han kommer nu att åtalas, misstänkt för miljöbrott.
Källa: Östgöta Correspondenten



(6) Återvinningen har ökat
Karlstad
Allt fler lämnar in sina gamla apparater, möbler och sopor för återvinning. På fem år har återvinningen i Karlstads kommun ökat med 80 procent. På återvinningscentralen finns det personal som kan hjälpa till att bära tunga saker, eller bara visa vilken container man ska kasta i. Men containrarna är bra märkta, så de flesta brukar klara sig själva. Folk är bättre på att sortera och det hamnar mindre obrännbart här. Men det är svårt att säga om soporna ökar eller minskar. Det handlas allt mer, vilket genererar till mer avfall. Dessutom byggs det om hemma allt mer och det gamla går till återvinning. Något som har ökat betydligt på återvinningscentralerna är antalet ”tjock-tv”. Alla köper platt-tv istället, då hamnar den gamla här.
Källa: Nya Wermlands-Tidningen



(7) Regeringen släpper kontrollen över kärnavfallet
Sverige
Efter 20 år av motstånd mot att skicka svenskt kärnavfall utomlands accepterar nu regeringen brott mot svensk lag. Avfallet kommer från Sveriges första forskningsreaktor R1, som var i drift från 1954 till 1970. Enligt SKI, Statens Kärnkraftsinspektion, innehåller bränslet 1,2 kilo vapenplutonium av hög kvalitet, super weapons grade plutonium. Restavfallet kommer att stanna i Storbritannien. Studsvik motiverar beslutet med att restavfallet inte passar för svenskt slutförvar, men inte heller britterna har något slutförvar för den här typen av avfall. Studsvik vill nu importera annat utländskt kärnavfall med plutoniumföroreningar, istället för det svenska restavfallet. Tanken är att det ska slutförvaras här i Sverige, vilket är ett brott mot svensk lagstiftning.
Källa: Allehanda.se



(8) Vattnet från Djupdalstippen ska renas
Karlstad
I Karlstad bränns hushållssoporna. Farligt avfall tas om hand i en särskild ordning, och det som blir kvar läggs på tippen i Djupdalen. En del regnvatten silar genom tippen och går ut i lakvattnet, ett vatten som innehåller en del oönskade näringsämnen och föroreningar. Idag pumpas lakvattnet till reningsverket i Sjöstad, där avloppet från Karlstads hushåll renas innan vattnet skickas ut i Vänern. Deponin på Djupdalen har med tiden fått nya uppgifter, som att vara mellanlager för en del avfall. Därför ville Tekniska verken att den gamla miljödom som styr verksamheten skulle omprövas. Den har nu kommit, och där står det att kommunen ska pröva att rena lakvattnet i en våtmark, där vass och annan växtlighet tar upp näringsämnen och andra oönskade ämnen. Domstolen vill att det slam som produceras vid Sjöstad ska vara så rent som möjligt, möjligheterna att återanvända det som jord blir då större. Nu byggs därför en stor våtmark i anslutning till Djupdalen.
Källa: Nya Wermlands-Tidningen



(9) Odlingsförsök av förorenad jord
Teckomatorp
I september börjar slutsaneringen av det stora förorenade området i Teckomatorp i västra Skåne. Totalt ska ca 45 000 förorenad jord grävas upp och köras till Nederländerna för rening. Innan det sker passar två studenter vid Lunds Tekniska Högskola på att göra sina examensarbeten där, ett odlingsförsök av salix och poppel. På andra håll används växter en hel del vid saneringar, men i Sverige är vi dåliga på det. Med sina försöksodlingar hoppas de nu kunna fastställa om klorfenoler och fenoxisyror kan tas upp på samma sätt. Man kanske kan odla energiskog på förorenad mark och inte riskera att få något farligt avfall. Försöksplantorna finns i jordar med olika grad av föroreningar. De odlar även flytväxten andmat i två små dammar. I den ena dammen finns förorenat lakvatten, och i den andra friskt vatten som jämförelse. Efter 12 veckor är det dags att skörda och analysera, för att se om växterna tagit upp några föroreningar.
Källa: ATL – Lantbrukets Affärstidning



(10) Volvos miljöpris 2007 går till en amerikan
USA
Stiftelsen för Volvos miljöpris ger 2007 års pris till Amory B. Lovins, Rocky Mountain Institute, USA. För att minska utsläppen av växthusgaser och bidra till en lösning i klimatfrågan är effektivare användning av energi en nyckelfråga. Amory Lovins har utvecklat ett antal tekniska och ekonomiska koncept och handlingsprogram för olika åtgärder. Han har varit förespråkare för att energieffektivisering är den främsta åtgärden för att lösa energifrågan. Klimatåtgärder kan vara lönsamma, det har han påvisat genom att ta fram en modell (Natural Capitalism) som visar att satsningar på systematiska, storskaliga energieffektiviseringar ger både resursvinster och ekonomisk vinst.
Källa: Conventus Media House



(11) Eskilstuna blir pilotkommun
Eskilstuna
Kommunen har ansvar för hushållens avfall och producenten har ansvar för förpackningar, papper, elprylar, däck och bilar. Vid återvinningsstationerna kan man lämna förpackningar, papper och småbatterier. Naturvårdsverket utreder nu om insamling av hushållsavfall kan baseras på materialslag i stället för produkttyp. Försök med insamling av hela metall- och plastfraktionen i hushållsavfallet kommer att genomföras, och Eskilstuna kommer att få bli pilotkommun. Men förpackningsinsamlingens vd är mycket kritisk till det här.
Källa: Eskilstuna-Kuriren



(12) Ostädad tomt upprör grannar
Piteå
Tomten i den lilla bostadsidyllen skiljer sig från andra mer välstädade tomter. Gården är fylld av gamla skotrar, bilar, en traktor och även en del annat gammalt skrot. Nu har grannarna tröttnat på det här och anmält husägaren till Piteå kommuns miljö- och hälsoskyddsförvaltning. Ulf Isaksson bekräftar att en anmälan har kommit in till dem. De har varit ut och tittat på gården, men i dagsläget är det oklart hur myndigheterna ska agera. Hittas det miljöfarligt avfall på tomten faller det under miljö- och hälsoskyddslagen, vilket gör det lättare att agera. Men det blir svårare om det faller under plan- och bygglagen.
Källa: Piteå-Tidningen