Referenser Vecka 47, 2007.

(1) Dioxiner kan brytas ned på ett enkelt sätt
Vid förbränning av sopor bildas aska med höga halter av dioxiner. Därför läggs askan på deponi, vilket är en kortsiktig och kostsam lösning. Man vet inte idag hur dioxiner beter sig på längre sikt, och studier har visat att dioxiner kan lakas ur från deponier till omgivningen. Lisa Lundin, vid Umeå universitet, visar i en avhandling hur dioxiner i aska kan brytas ned genom upphettning eller termisk behandling. Projektet är delfinansierat av Avfall Sverige. Enligt Lisa Lundin går det att bryta ned nästan samtliga dioxiner i flygaska. Det krävs inga stora anläggningar för att bryta ned dioxiner termiskt, och det behövs inte heller någon rening av luften som omger askan vid behandlingen eftersom dioxinerna bryts ned och inte avdunstar.
Källa: Process Nordic



(2) Soporna blandas i sopbilen
Norrköping
Styrelsen för bostadsrättsföreningen Såglöten i Skärblacka har skrivit brev till kommunalrådet Stefan Arrelid (mp) med frågor om sopsorteringen. Många av de boende i området har kommit med rapporter om att det komposterbara och brännbara avfallet blandas. Enligt Peter Zinderland, verksamhetschef på tekniska kontoret, ska de kontrollera med entreprenören om vad som har hänt. Tidigare under hösten har tekniska kontoret upptäckt tre fall där sorterade sopor har blandats vid hämtningen. De gångerna har kommunen krävt vite på 10 000 kronor per gång från IL Recycling.
Källa: Norrköpings Tidningar



(3) Sopor dumpas i skogen
Kvissleby
Trots att återvinningsstationen inte är så långt bort dumpas sopor med jämna mellanrum i ett skogsområde vid Harabergsbron nedanför Skottsundsvägen. Kommunen har varit där tidigare i år och rensat, men det har bara blivit mer efter det. Enligt Stig Johansson, miljöchef på Sundsvalls kommun, är det märkligt att sopor hamnar i naturen. Det finns återvinningsstationer som tar emot allt avfall helt gratis. För den som dumpar sopor i naturen kan det bli dyrbart. Miljökontoret har som rutin att polisanmäla nedskräpning om det kan knytas till någon.
Källa: Sundsvalls Tidning



(4) Nu satsar Mosserud på framtiden
Karlskoga
Nu ska Mosserudsanläggningen bli en anläggning för framtiden. De nya reglerna som har införts gör att den gamla deponiytan inte får användas efter år 2009, så en ny yta måste anläggas. En helt ny deponiyta med godkänd bottentätning ska anläggas. Det innebär att man ser till att ingenting från deponimassorna kan läcka ut i marken. Ytan jämnas först ut och täcks med en tät duk, t ex bentonit. Därefter täcks allt med grus, och deponeringen av avfall kan börja. Den gamla deponin ska även sluttäckas, men den täckningen kommer att pågå under ca 10 år. Idag finns inga avfallsanläggningar som har godkänd bottentäckning, och enligt reglerna ska de gamla deponierna förseglas för att inga skadliga ämnen ska kunna läcka ut.
Källa: Nya Wermlands-Tidningen



(5) Återvinning av kisel på ett miljövänligare sätt
Världen
När man tillverkar processorer använder man skivor av kisel som man fäster de olika beståndsdelarna på. Skivorna delas sedan i hundratals delar, och det händer ibland att det blir fel på någon av dessa delar, vilket skapar ett visst spill. En del av detta spill återanvänds på lite olika sätt, t ex tillverkning av solpaneler. Men innan det är möjligt måste det rengöras. IBM har nu kommit på en ny och miljövänligare metod för detta. Kiselskivorna rengörs idag med olika typer av kemikalier, men IBM testar nu i stället med vanligt vatten och en slipdyna. Det sparar pengar, minskar miljöpåverkan och skivorna förstörs inte lika mycket. IBM räknar med att spara 1,5 miljoner dollar genom att använda denna metod.
Källa: Techworld



(6) Fortfarande ingen felfri soprunda
Malmö
Avfallsbolaget Resta sköter sophämtningen för 15 000 Malmöbor. Under bolagets tre första entreprenörveckor i april inkom över 1000 klagomål. I april, maj och juni missade företaget över 3300 sopkärl. Va-verket har inte kunnat kräva något skadestånd på grund av tre månaders respit. Tidsfristen gick ut i juli, så nu har va-verket rätt att kräva mellan 500 och 1000 kronor per missad soptunna. Under juli månad missade bolaget totalt 224 tunnor, vilket innebär att företaget tvingas böta 204 000 kronor. I augusti och september anmäldes Resta för totalt 388 överhoppade soptunnor, så då skulle bötessumman kunna hamna på 285 000 kronor. Företaget har inte noterat en enda felfri soprunda sedan de började hämta Malmöbornas sopor.
Källa: Sydsvenskan



(7) Summering av skrotbilskampanjen
Flen
Stiftelsen Håll Sverige Rent påbörjade sin skrotbilskampanj 2001, och planerna var att låta den pågå i två år. Men den förlängdes i en andra omgång mellan 2004 och maj 2007. Kampanjens syfte var att få bort landets uttjänta bilar som skräpade lite överallt i naturen. Summeringen av kampanjen visar att 683 skrotbilar omhändertogs i Flens kommun, i hela landet rör det sig om 129 665 bilar. Trots stora framgångar med kampanjen får den ingen ytterligare förlängning, en ny förordning om producentansvar för bilar trädde i kraft den 1 juni i år. Efter det är det producenter och importörer som ansvarar för att det finns skrotningsplatser till de bilar som introduceras på marknaden.
Källa: Folket



(8) Streckkoden ska visa vem som lämnar farligt avfall
Orust
Miljöboxen ska förses med en streckkod så att kommunen kan se vem som lämnar miljöfarligt avfall. Kommunen har tillsammans med SRAB, Stenungsunds renhållnings AB, skickat ut en klisterlapp med streckkod till kommunens alla fastighetsägare. Kommunen har köpt in fler boxar och delat ut 150 nya boxar till nya hushåll, eller där boxen kommit bort i samband med ägarbyten. En ny tvättmaskin är också inköpt, för att tvätta boxarna så att de är rena när man lämnar sin miljöbox och får en ny.
Källa: Bohusläningen



(9) STF vill att kommunen ska ta större ansvar för skötseln av Tjärö
Tjärö
STF:s turiststation på Tjärö har 7000 övernattande gäster om året, och nästan lika många övernattar på campingen och i egna båtar. Enligt Pia Jönsson Rajgård kommer det även 30 000 besökare som bara gästar ön över dagen, de kommer för att bada eller vandra i naturreservatet. Men de använder våra soptunnor och toaletter. Många har med sig matsäck så vi får nästan inga inkomster, men ganska stora utgifter för dagsbesökarna. STF har 40 soptunnor runt om på ön som ska tömmas dagligen. Under säsongen arbetar ett par personer heltid med att tömma soptunnor och toaletter. Extra kostnader för dagsbesökarna är ett par hundra tusen kronor om året. STF vill att kommunen ska öka sina insatser rejält, ta över skötseln av naturreservatsdelen, investeringar för en ny vatten- och avloppsledning mellan Tjärö och fastlandet, renovering av bryggan där Tjäröbåten lägger till, översyn av vägar på ön och underhåll av byggnader. Teknik- och fritidsnämnden i Karlshamn konstaterar att i nämndens förslag till budget för 2008 så finns det inte några medel upptagna för utökat åtagande när det gäller Tjärö.
Källa: Sydöstran



(10) Felsorterade sopor
Gävle/Forsbacka
På Forsbackatippen har granskning av 400 kilo av Gästrikarnas sopor gjorts. Det är SVT-programmet Hjärnkontoret som har tagit initiativ till sopgranskningen. Under hösten har man haft ett experiment kallat Skräp-TV, det har gått ut på att tittarna ska lära sin familj hur man sorterar och återvinner sopor. En undersökning gjordes i somras för att se hur stor andel av soporna som var felsorterade. Samma undersökning har nu gjorts igen för att se om tittarna har kunnat påverka sin familj att sortera bättre. Gästrike återvinnare hoppas att tv-satsningen ska lyckas. Det finns mycket att vinna om fler sorterar rätt anser Pelle Hallberg, avfallspedagog på Gästrike återvinnare. Man tjänar både energi och pengar.
Källa: Gefle Dagblad



(11) Stopp av farligt avfall
Jönköping/Ryhov
Varje år släpper länssjukhuset Ryhov ut närmare sex kubikmeter formaldehydlösning i det vanliga avloppet. Kemikalieinspektionen anser att ämnet kan vara cancerframkallande i mycket höga doser. Det har tidigare varit praxis hos de flesta sjukhus i landet att släppa ut utspädd formaldehyd, eftersom det inte är något gift som blir kvar i naturen. Men från och med den 29 februari 2008 har länsstyrelsen förbjudit utsläppen. Enligt Mats Calmerbjörk, miljöchef på landstinget, så har de nu förberett en annan lösning där avfallet i stället skickas iväg.
Källa: Jnytt.se



(12) Gamla reaktordelar kan nu komma att mellanlagras
Oskarshamn
Kärnkraftsbolaget OKG:s mellanlager i Simpevarp utanför Oskarshamn är benämnt Bergförråd för aktivt avfall, BFA. OKG får sedan 1979 hantera och mellanlagra kärnavfall som genereras på SKB:s, Svensk kärnbränslehantering, anläggning Clab i Oskarshamn, även härdkomponenter från sina egna tre kärnreaktorer. SKI, Statens kärnkraftsinspektion, tillstyrker nu att OKG får utöka verksamheten i mellanlagret. Det betyder att mellanlagret öppnas även för reaktordelar och andra lågstrålande komponenter från landets övriga kärnkraftverk.
Källa: Realtid.se



(13) Återvinningsstationer läggs ner
Piteå
Det är FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, som ser till att producentansvaret efterföljs i landet. Återvinningsstationer för papper, papp, metall, plast och glas finns utplacerade. I Piteå kommun finns 30 stationer, men nu vill FTI ta bort fem stycken. FTI anser att mängden returmaterial är så liten att det inte är försvarbart av vare sig miljömässiga eller ekonomiska skäl att behålla stationerna. Att köra långa avstånd för att tömma halvtomma återvinningsstationer är ingen miljövinst. FTI använder sig av Renhållningen i Piteå AB som entreprenör. Tillgängligheten är viktig när folk ska motiveras att sortera och återvinna. Det finns en risk att folk i större utsträckning dumpar soporna i det brännbara avfallet annars anser Lars Routuvaara. Ingemar Johansson, ordförande i Piteå Byaforum, anser att FTI:s planer är märkliga och dåliga. Konsekvensen blir att folk struntar i att källsortera.
Källa: Piteå-Tidningen