|
|
Avfallsforum 10 År
1999 - 2009
|
Veckans notiser
(1) Nytt system för återvinning
Kumla
I stora delar av Skåne finns en långt gången sopsortering. Invånarna i Perstorp har möjligheter att direkt sortera ut det avfall som kan återvinnas. Systemet kallas Beda, och varje villahushåll har två tunnor med sammanlagt åtta olika sopfack. De erbjuder en hög servicegrad och ett bredare utbud av tjänster till kunderna anser Per Halldin, teknisk chef vid Kumla kommun. Kumla kommun har idag den lägsta soptaxan i Sverige, men så kommer det inte att förbli om det nya systemet införs. Med ett fullt infört Bedasystem så uppskattas det att soptaxan skulle bli dubbelt så hög som idag.
Källa: Nerikes Allehanda
(2) Asfaltåtervinning överklagas
Åstorp
Två fastighetsägare överklagar till länsstyrelsen om miljökontorets beslut att tillåta samhällskontorets, SBK, mellanlagring och återvinning av asfalt på Norra industriområdet. Miljökontoret gav sitt tillstånd till verksamheten i början av december. Fastighetsägarna hävdar att SBK:s anmälan är både bristfällig och missvisande. SBK skulle inte bara krossa asfalt som tillfälligt forslats till platsen, utan även gräva upp asfalt från en deponi som funnits där under lång tid. De anser att miljökontoret inte har utrett huruvida den asfalt som deponerats på fastigheten kan vara förorenad. Trots motståndet så föreslår handläggande byggnadsinspektör att politikerna i bygg- och miljönämndens arbetsutskott ska säga ja till ett tillfälligt bygglov till och med år 2011.
Källa: Helsingborgs Dagblad
(3) Sopsorteringen är inte tillräckligt bra i Åre
Åre
Enligt statistiken är Åreborna bäst i länet på sopsortering, långt över snittet i hela Sverige. Men Eva Ljungdahl, renhållningschef vid Åre kommun, är tveksam till det. De borde kunna sortera bra mycket bättre än de gör idag anser hon. Det finns två skäl att ifrågasätta siffrorna. Det ena är att turistkommunen Åre får in väldiga mängder sopor från ca 450 000 gäster per år. Något som slås ut på kommunens drygt 10 000 permanentboende och ger en missvisande bild. Det andra skälet är att entreprenörerna som tömmer återvinningsstationerna samkör i både Åre och Krokoms kommuner. Så det går inte att få någon statistik på hur mycket som är hämtat på en specifik återvinningsstation.
Källa: Länstidningen
(4) Återvinningsstationerna överfulla efter storhelger
Skellefteå
Belastningen vid återvinningsstationerna är som störst kring storhelgerna då många har mycket skräp att kasta. I storstäderna är det största bekymret att många restauranger och pizzerior kastar sitt avfall på återvinningsstationerna. Enligt Peter Ingvarsson, vid FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, blir de då snabbt överfulla och räcker inte till för allmänheten som de är avsedda för. De försöker göra allt för att systemet ska fungera, men vill heller inte tömma behållarna om de bara är halvfulla.
Källa: Norra Västerbotten
(5) Biogas i Falkenberg
Falkenberg
Nu har biogasanläggningen på Gödastorp i Falkenberg kommit igång, det levereras gödsel och produceras biogas. Det har tagit ett år att bygga färdigt anläggningen, som har kostat ca 80 miljoner kronor. Enligt Mikael Bladh, vd vid Falkenbergs Biogas, produceras det mycket biogas. Om man omsätter det i bränsle så produceras det ca fyra miljoner liter bensin här. Det är en av de större anläggningarna i drift i Sverige nu.
Källa: Sveriges Radio P4 Halland
(6) Hotad sophämtning i Gnesta
Gnesta
Sophämtningen hotas på tre gator i Gnesta kommun. Vägarna är så svåra att köra på att Arbetsmiljöverket kräver en förändring. Högdalsgatan är en av de utpekade gatorna. Den smala vägen kantas av häckar, och används ofta som gångväg ner mot centrum. För att kunna hämta sopkärlen där kan renhållningsarbetarna välja att antingen gå och hämta tunnorna eller att köra in sopbilen och därefter tvingas att backa tillbaka. Enligt Daniel Karlsson, platschef vid Allrens kontor i Vagnhärad, ska de inte behöva backa. Men den främsta anledningen till att de ställer de här kraven är gångstråket ner mot stan.
Källa: Södermanlands Nyheter
(7) Sopberg vid återvinningsstationerna
Umeå
Det skräpas ner som aldrig förr vid landets återvinningsstationer. I Västerbotten kostar städningen 2,5 miljoner kronor. Enligt John Strand, vd vid Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI, finns det inget direkt samband med att ”sopspionerna” är borta. Det handlar i stället om ett förändrat beteende hos människor, det skräpas ner allt mer på många platser i Sverige. För ett antal år sedan hade ”sopspionerna” premiär. Målet var att spana efter människor som lämnade fel saker på fel plats vid stationerna. Men uppmärksamheten blev stor och spionerandet omdebatterat. För två år sedan försvann den sista ”sopspionen”, så nedskräpningen kan inte skyllas på den åtgärden. Polis och åklagare verkar heller inte prioritera de här fallen.
Källa: Västerbottens Folkblad
(8) Export av farliga sopor
Sundsvall
Det kommunala energibolaget importerar sopor från Norge till förbränningsanläggningen i Korsta. Förr blev resterna kvar i Sundsvall, men inte nu längre. Sedan årsskiftet gör en regeländring det olagligt för energibolaget att deponera avfallet på anläggningen Blåberget. Avfallet är fullt med miljögifter och är för farligt för Blåberget. Två till tre lastbilstransporter i veckan kommer nu att gå till Norge. Där dumpas det giftiga avfallet vid Oslofjorden. Enligt Mats Bäck, miljöchef vid Sundsvall Energi, så har de tillstånd att bygga en deponi för farligt avfall på Blåberget. Men de har ännu inte tagit ställning till de tekniska och ekonomiska aspekterna.
Källa: Kvällsposten/Expressen
(9) Återvinningen bäst i Sverige
Svenskarna är bäst i världen på att samla in elavfall, men ändå hamnar 12 000 ton i soppåsen varje år. I vissa kommuner finns det numera insamling av elavfall i fastigheternas soprum. Enligt Jessica Christansen, ansvarig för farligt avfall och elektronikavfall vid Avfall Sverige, provar de även ett nytt insamlingssystem i några kommuner. De sätter upp insamlingsbehållare för glödlampor och annat smått elavfall i butiker eller på andra ställen dit man ändå måste ta sig. Satsningen har gjort att insamlandet har ökat. De farliga ämnena i elavfallet är bland annat bly, kadmium och kvicksilver. Men det innehåller också återvinningsbart material.
Källa: Arbetarbladet
(10) Företag slänger grovsopor på återvinningscentralen utan lov
Lessebo
Många företag, både från kommunen och utanför, struntar i att betala sina avfallskostnader. I stället blir det kommuninvånarna som får betala det genom renhållningstaxan. I många kommuner kostar det pengar att lämna avfall på återvinningsstationerna, en kostnad som var och en betalar vid varje besök. I Lessebo är den kostnaden inbakad i renhållningstaxan. Men företagen får antingen köpa ett återvinningskort från kommunen eller kontakta en entreprenör som sköter sophantering och återvinning åt dem. Enligt Patrik Svensson, va och renhållningschef, har de försökt att stoppa företag som inte har ett återvinningskort. Men de anställda blir utskällda om de stoppar folk, och det ska de inte behöva ta. Det har nu skickats ut brev till företag i kommunen där de uppmanas att sköta avfallshanteringen korrekt.
Källa: Smålandsposten
(11) Sopsorteringen är viktig
Filipstad
Invånarna i Filipstad och sex andra kommuner har fått svara på frågor om sopor och miljö. Och enkäten gav en hel del goda nyheter. Enligt Eva Larsson, vid Kristinehamns kommun, är det glädjande att de flesta tycker att det är viktigt att sortera och lämna till återvinning. Men det finns vissa frågetecken, t ex varför Karlskogabor inte tycker det är lika viktigt att sopsortera som invånare i andra kommuner. De är också sämre på att källsortera. Degerforsborna tycker däremot att det är viktigt att källsortera. Karlskoga och Degerfors är dock före andra kommuner i regionen gällande sopor och miljötänkande, båda kommunerna har inlett försök med sortering av matavfall.
Källa: Nya Wermlands-Tidningen
(12) Ätbar plastpåse
Danmark
Ett danskt företag har tagit fram en ätbar plastpåse. Den görs av majsstärkelse och majsgranulat, och naturen klarar av att bryta ner den på en bråkdel av den tid som vanliga påsar kräver. Vanliga påsar stannar kvar i naturen så länge som 50 år. Den här påsen går dessutom att äta, så länge trycket på påsen är vattenbaserat. Förhandlingar pågår med olika butikskedjor för att försöka få ut påsen till butikerna.
Källa: Svenska Dagbladet
(13) Skräpfusket ska få ett slut
Borås
Ca sex miljoner kronor per år är den summa som företagen i Borås borde ha betalat för att slänga avfall på återvinningscentralerna. De kör i stället in på centralerna med privata bilar och slipper därmed undan betalning eftersom privatpersoner betalar via avfallstaxan. Alternativt har de ett avfallsabonnemang, men slänger större mängder än vad det medger. Personalen på återvinningscentralerna får ägna onödig tid åt att söka efter misstänkt företagsavfall och ofta ta diskussioner om avgiften. Företagare utan abonnemang får fylla i ett formulär om vad för slags sopor de har lämnat och vilken mängd, därefter får de betala. Men till sommaren ska det införas ett inpasseringssystem på återvinningscentralerna.
Källa: Borås Tidning |
|
|
|
