(1) Falu Energi och Vatten byter till Svenco
Falun
Falu Energi och Vatten genomförde i somras en upphandling av papperspåsar för komposterbart avfall. Företaget från Enviken, som vann upphandlingen klarade inte av att leverera tillräckligt många påsar. Följden blev att Falu Energi och Vatten har gått tillbaka till den tidigare leverantören, Svenco.
”Den tidigare firman hann inte producera den mängd vi behöver”, säger Hanna Bergman, avfallschef.
Faluborna gör av med enorma mängder papperspåsar för komposterbart avfall. Varje vecka går det åt ca 70 000 påsar, vilket blir runt 3,5 miljoner per år.
”Det är säsongsbetonat. ”På sensommaren går det åt extra många påsar, eftersom det är bär- och fruktsäsong”, säger Hanna Bergman.
”Leverantören i Enviken fick produktionsproblem och kunde inte följa avtalet, vilket bröts. ”Nu har vi genomfört bytet och påsar finns till alla”, säger Hanna Bergman.
Så värst mycket klagomål har Hanna Bergman inte märkt.
”Nej, några har ringt för att de blivit utan påsar och någon för att kvalitén varit dålig. ”Men kvalitén är det inget fel på - den är densamma då som nu”, säger Bergman.
Vid upphandlingen kom lägsta anbudet från en firma som drivs av en styrelseledamot för Falu Energi och Vatten. Styrelsen tyckte dock inte att det fanns anledning att avvisa anbudet.
”Nej, det var det bästa budet och vi redovisade öppet i protokoll och annat att så var fallet. ”Dessutom skedde upphandlingen i samarbete med andra kommuner. ”Vi tyckte inte att det fanns grund av avvisa anbudet. ”Men sedan bröt ju företaget överenskommelsen”, säger styrelseordföranden Ragnar Kroona (S).
Källa: Dalarnas Tidningar
Tel: 023-936 00
Hemsida: www.dt.se
(2) Att återvinna är inte ett alternativ
Matfors
Under några år på 50- och 60-talen användes avfallstippen i Storjorden i Matfors. Både hushållssopor och grovavfall dumpades på tippen visar en utvärdering som genomförts på uppdrag av kommunen. Det handlar om blandat avfall som innehåller både färgtuber och spillolja likväl som glas, grus och jord visar de borrprover som tagits.
Det finns höga halter av miljögifter i mark och vatten, bland annat PCB, arsenik och alifater. Gifter i bottensedimentet har också påträffats i de två närliggande tjärnarna. I den västra tjärnen finns så pass höga halter att det inte enbart kan förklaras av spridning från Storjorden. Förekomsten av otillåten tippning av avfall i närheten kan inte uteslutas, vilket också fältinventeringar pekar på.
Totalt beräknas Storjorden innehålla cirka 6 000 kubikmeter avfall. Enligt Sven-Åke Westman finns inget åtgärdsbehov på kort sikt, men eftersom Storjorden ligger inom skyddsområdet för Matfors vattenverk, planeras åtgärder också här.
”Vi kommer att ta fram en grundvattenmodell för att kartlägga eventuella spridningsrisker”, säger han.
Den mest långsiktiga och robusta lösningen enligt konsultfirman som genomfört analysen av Storjorden, är att gräva upp tippen och sortera avfallet. Den lösningen är dock inte aktuell enligt Sven-Åke Westman.
”Det är inte ekonomsikt rimligt att återvinna avfallet”, säger han.
Studierna som ska lämna förslag på lämpliga åtgärder för både Lomyran och Storjorden beräknas bli klara under vintern 2012. Så vad som slutligen kommer att ske med områdena är ännu inte klart.
Källa: Dagbladet
Tel: 060-66 35 00
Hemsida: www.dagbladet.se
(3) SITA lanserar sopsorteringsapplikationen ”Källsortera”
Återvinning
SITA har tagit fram en sopsorterings-app som ska hjälpa förvirrade källsorterare att veta hur man t.ex. ska sortera fönsterkuvert eller tomma sprayflaskor. Redan har applikationen laddats ner av nära 2 000 användare.
SITA arbetar med avfallshantering för privathushåll och företag och är en av de största arbetsgivarna i Ängelholm. Nu har man lanserat mobilappen ”Källsortera”. På huvudkontoret i Ängelholm kan informationsansvarige, Ann Wulf konstatera att appen, via deras hemsida redan laddats ner av flera tusen användare som behöver hjälp med sopsorteringen.
”Vi vill underlätta och motivera. ”Du ska snabbt hitta information om hur du återvinner ditt avfall. ”Samtidigt ska du kunna se att din insats betyder något för miljön”, säger Ann Wulf.
För varje avfallskategori redovisas om avfallet går till materialåtervinning, energiutvinning eller deponi. Konkreta siffror används för att förklara klimatnyttan. Om man t.ex. återvinner ett ton pappersförpackningar innebär det en minskning av koldioxidutsläppen med 600 kilo eller 126 flygmil eller 577 mil med personbil. När det gäller t.ex. aluminium är klimatnyttan många gånger större.
”Källsortera” finns för privathushåll och företag (ännu begränsat till bygg- och kontorsbranschen). 600 uppslagsord finns under kategorin kontor, från ”aceton” (farligt avfall) till ”ölflaska” (glas). ”Tanken är att fler branscher ska läggas till efterhand”, förklarar Ann Wulf och nämner bland annat verkstadsindustrin. Men just nu är det aktuellt med en ”julfirarkategori” där man får reda på hur man hanterar bl.a. presentpapper, marschaller och nätet kring julskinkan.
Källa: Lokaltidningen Ängelholm
Tel: 0431-881 22
Hemsida: www.lokaltidningen.se/angelholm
(4) Renhållningsverket överlämnas till Nordvästra Skånes Renhållnings AB
Ekonomi
Den 14 december 2011 beslutade kommunfullmäktige att stadens skyldigheter inom avfallsområdet enligt miljöbalken överlämnas till NSR AB. Detta innebär att NSR AB från och med 1 januari tar över den verksamhet som renhållningsverket bedrivit inom stadsbyggnadsförvaltningen.
Renhållningsverkets verksamhet ska ingå i avdelningen Kommun och Hushåll på NSR AB, där Cecilia Holmblad är avdelningschef. All personal vid renhållningsverket har erbjudits anställning hos NSR AB och byter arbetsgivare från och med 1 januari 2012.
I praktiken innebär överlämningen att NSR ansvarar för bland annat följande inom renhållningsområdet:
-Kundservice och fakturering
-Rådgivning och utbildning
-Utveckling av insamlingssystem
-Framtagande av förslag till renhållningsordning med tillhörande avfallsplan
-Framtagande av förslag till renhållningstaxa
Den kommunala renhållningstaxan och renhållningsordningen med tillhörande avfallsplan beslutas, liksom idag, av kommunfullmäktige i Helsingborgs stad.
En teknisk och en ekonomisk delegation med uppgift att bevaka stadens intressen inom avfallsfrågorna har bildats. Förutom delegationerna formas även en arbetsgrupp bestående av representanter från Helsingborgs stad och från NSR med ansvaret att löpande informera om den kommunala renhållningen.
För information kontakta:
Christer Pettersson, avdelningschef renhållningsverket
Tel: 042-10 75 11
E-post: christer.pettersson@helsingborg.se
(5) Matavfall har blivit en värdefull resurs
Norrbotten
Efterfrågan på avfallsproducerad biogas bara ökar och därmed också behovet av biogasanläggningar som nu byggs runt om i landet. Detta driver också upp efterfrågan på de matrester som vi slänger. Det som tidigare var ett besvärligt avfallsproblem har nu blivit en värdefull resurs som kommunerna konkurrerar om.
Källa: Sveriges Radio Ekot
Tel: 08-784 50 00
Hemsida: www.sverigesradio.se/ekot
(6) Planer på biogasanläggningar i Dalarna
Borlänge
Borlänge Energi har tillsammans med Falu Energi och Vatten låtit utreda vilka villkor som gäller för att investera i en Biogasanläggning. Redan idag sker gastillverkning i liten skala i Fagersta by genom rötning av avloppsslam. Gasen använder Borlänge energi för fjärrvärmeproduktion. Den nya föreslagna biogasanläggningen vid reningsverket ska istället producera fordonsgas av matavfall.
Först ska matresterna, 11 000 eller 20 000 ton blötläggas vid en anläggning i Fågelmyra, därefter transporteras de till den nya biogasanläggningen i Fagersta för rötning. Merparten av matavfallet ska komma från hushållen i Borlänge och Falun. Enligt konsultfirman ska hela anläggningen årligen ge upp till 2,5 miljoner kubikmeter fordonsbränsle i form av metan, det motsvarar 2,6 miljoner liter bensin eller 2,4 miljoner liter diesel. Försäljning av gasen ska ske vid två tankstationer, en i Borlänge och en i Falun.
Restprodukten från rötningsprocessen är näringsrik och kan efter förvaring i minst tio månader användas som biogödsel. Enlig Borlänge Energis planer ska det spridas på åkrarna om våren.
Investeringskostnaden är beräknad till mellan 101 och 130 miljoner beroende på om man bestämmer sig för en mindre eller större anläggning och långtidslagring.
Enligt konsulterna är investeringskostnaden intjänad efter 6 – 9 år. Enligt Anders Åberg vd på Borlänge energi är förstudien intressant. Fler utredningar har nu beslutats av ledningen. Bl.a. gäller det samarbetet i länet, Anders Borg säger att det finns liknande planer i Norra Dalarna.
”Vi kanske ska medverka där istället. ”Varje kommun kan inte ha en rötningsanläggning.
”Han är mycket positiv till tillverkning av biogas för fordon. ”Det innebär en utveckling av komposteringen av matavfall som Borlänge Energi drivit i snart tjugo år. ”Från början var avfallet inte tillräckligt rent. ”Ett skäl var att matresterna låg i plastpåsar. ”Bytet till papperspåsar har gjort stor skillnad”, betonar Anders Åberg.
Anders Åberg räknar med en marknad för fordonsbränslet hos t.ex. kollektivtrafiken. Han ser också möjligheter till samarbete med SSAB om biogas som fordonsbränsle.
Källa: Dala-Demokraten
Tel: 023-475 00
Hemsida: www.dalademokraten.se
(7) Julkortskuverten kan inte återvinnas
Ekonomi
Svenskarna lämnar varje år in cirka 400 000 ton tidningar och andra trycksaker (returpapper) till återvinning. Det blir över 40 kilo per invånare och år. Alla trycksaker som samlas in i tidningsbehållarna på Förpacknings- och Tidningsinsamlingens (FTI) återvinningsstationer och i fastighetsnära system används till tillverkning av nya pappersprodukter: tidningspapper, katalogpapper och hushålls- och toalettpapper. I behållarna ska endast tidningar och andra trycksaker läggas.
– Papperstillverkning sker i stora pappersmaskiner som är mycket känsliga för störningar. En källa till störningar är limmet som finns i olika trycksaker och i kuvert. Limmerna passerar brukens utrustning i halvupplöst form och kan orsaka stopp i produktionen med stora ekonomiska förluster som följd, säger Göran Nilsson, vd för Pressretur AB, en av FTI:s delägare.
Pappersfibern som finns i det insamlade materialet kan återvinnas upp till sju gånger innan den är utsliten. I en avancerad återvinningsprocess friläggs fibern och blir till nya pappersprodukter. Tidningar som läggs i FTI:s insamlingssystem blir till nya tidningar flera gånger om, vilket är en stor vinst för miljön. Varje återvunnet ton innebär till exempel ett minskat utsläpp av koldioxid på 1,4 ton.
– Häftklamrar och spiraler kan vi hantera i pappersbruken, men inte ännu mer limprodukter än det som redan finns i tidningar och andra trycksaker, säger Göran Nilsson och avslutar med ett råd: Tänk på att posta dina julkort före den 16 december så kommer de fram i tid före jul.
För ytterligare information:
Göran Nilsson, vd
Pressretur AB
Tel: 08-566 144 90. E-post: goran.nilsson@ftiab.se
Annica Dahlberg, informationschef
Förpacknings- och Tidningsinsamlingen,
Tel: 0705-86 44 20. E-post: annica.dahlberg@ftiab.se
(8) Västra hamnen saknar återvinningsstation
Malmö
I Malmö är Västra Hamnen en av de snabbast växande stadsdelarna. Detta till trots finns ingen gemensam återvinningsstation. De boende i vissa fastigheter kan därför inte sortera sina sopor. ”Än så länge har vi inte fått den plats som vi hoppats på”, säger Anneli Viberg, regionchef för FTI (Svenska Förpacknings och Tidningsinsamlingen) Skåne.
Avsaknaden av en återvinningsstation drabbar värst de som bor i fristående hus i stadsdelen. Deras närmaste återvinningstation ligger på parkeringsplatsen nära badbryggan vid Ribersborg.
”Det behövs en återvinningsstation i Västra hamnen även för dem som bor i villor. ”Vi har hittills inte fått någon bra plats att placera den på, men vi hoppas kunna öppna en så snart som möjligt”, säger Anneli Viberg.
”Vilken plats hade passat bäst tycker du?”
”I anslutning till Ica Maxis parkering hade varit jättebra. ”Vi har förnyat vår tömningsteknik vilket gör att tömningarna inte kräver lika mycket utrymme, därför ser det mer hoppfullt nu än tidigare.”
”När tror du att en återvinningsstation är på plats?”
”Det vågar jag inte säga – vi är ju också i händerna på dem som planerar staden. ”Vi vill dock att det ska ske så snart som möjligt.”
Källa: Lokaltidningen Malmö
Tel: 040-25 44 50
Hemsida: www.lokaltidningen.se/malmo
(9) Miljöminister Lena Ek ställer krav på avfallsbranschen
Inrikes
I de glasigloos som finns utplacerade, slängs varje år ca 200 000 kvicksilverhaltiga lågenergilampor. Dessutom hamnar ett okänt antal direkt i soporna. Miljöminister Lena Ek (C) finner detta oacceptabelt. Därför mötte hon nyligen avfallsbranschen och berörda myndigheter för att diskutera situationen.
Efter mötet har de ansvariga fått ett kvartal på sig att nå ut med information till konsumenterna. Informationen ska ge klara besked om var de kan slänga sina förbrukade lågenergilampor.
Enligt reglerna ska de dumpas i särskilda stationer för miljöfarligt avfall. Ett nytt möte är utlyst till mars och ska branschen ge konkreta förslag på fler sätt för konsumenterna att bli av med sina lågenergilampor.
”Det ska vara enkelt att vara miljövänlig samtidigt som farligt avfall måste hamna rätt och tas hand om på ett ansvarsfullt sätt. ”Jag hoppas att vi kommit en bra bit mot en lösning när vi träffas igen i mars”, säger Lena Ek.
Avfall Sveriges vd Weine Wiqvist är tveksam till att lämna lågenergilampor på platser där de är utan uppsikt och kontroll. En möjlighet är att lämna in lamporna i affärer där de är inköpta.
”Det kan fungera. ”Man provar särskilda insamlingsskåp i ett antal butiker i Sverige, till exempel "Samlaren" i Göteborg”, säger han.
Källa: Dagens Nyheter
Tel: 08-738 10 00
Hemsida: www.dn.se
(10) Norskt företag ska sköta sophämtningen i Knivsta
Knivsta
Det Norska företaget Reno Norden har tecknat ett avtal med Knivsta kommun om att sköta sophämtningen i kommunen. Avtalet är värt 17 miljoner kronor. Nästa år börjar också Knivstas satsning på insamling av matavfall, även från glesbygden, till biogasframställning.
Från september nästa år kommer det Norska företaget att ta över hämtning av kärl- och säckavfall från Ragn-Sells som idag sköter hämtningen i hela kommunen.
”Varför valde ni det norska företaget?”
”Det var framför allt för att de kunde ge ett lägre pris. ”Samtidigt tror vi att de kan genomföra hämtningen med bibehållen kvalitet och service”, säger Tomas Colm, avfallsansvarig i Knivsta kommun.
Inför beslutet tog kommunen referenser från andra kommuner i Sverige som anlitar det Norska företaget.
”Reno Norden har funnits ett par år i några kommuner i Sverige, men det är främst i Norge som de har många kunder. ”Där tror jag att de är störst i sin bransch”, säger Tomas Colm.
Även driften av återvinningscentralen och hanteringen av hushållens grovavfall kommer att få ett nytt kontrakt samtidigt med det nya kontraktet för sophämtningen. Sita Sverige AB driver idag återvinningscentralen och flera andra företag delar på ansvaret för behandlingen av soporna från Knivsta. ”De nya avtalen börjar gälla i september 2012, men de sistnämnda är inte upphandlade än”, säger Tomas Colm.
”Blir det några förändringar för Knivstaborna?”
”Ja, vi kommer nästa höst att börja med att samla in matavfall i separata kärl i hela kommunen, tidigare var det enbart tätorten som hade insamling av matavfall. ”Men det skulle vi ha gjort vilken entreprenör som än hade vunnit anbudet”, säger Tomas Colm.
Knivstas mål med matavfallsprojektet är att öka återvinningen genom mer information och bättre hantering av matavfallet. Förhoppningen är att det ska ge långsiktiga positiva miljöeffekter, mindre utsläpp, effektivare energianvändning och lägre kostnader. Insamlingen av matavfall från hushållen kommer att ske parallellt med att vissa hushåll väljer att hemkompostera sitt matavfall.
”Vi informerar både genom broschyrer, genom en utställning på biblioteket och genom att knacka dörr. ”Det är intressant för oss att få direktkontakt med folk och få reda på vad hushållen tycker om avfall och återvinning”, säger Tomas Colm.
Det insamlade matavfallet ska sedan användas för biogasframställning.
”Biogasen kan man köra bussar med mera på. ”Bara en påse matavfall kan räcka till att driva en biogasbil hela 2,5 kilometer”, säger Tomas Colm.
Källa: Upsala Nya Tidning
Tel: 018-478 00 00
Hemsida: www.unt.se
(11) Lyckad utställning för Plastic Omnium på Bostadsrättsmässan
Ekonomi
Den 17 no vember tog Plastic Omnium plats med sin monter på Bostadsrättsmässan i Älvsjö, Stockholm. Under tre dagar visade mässan, som i år var den största någonsin, aktuella produkter och tjänster med fler än 200 utställare på plats.
Plastic Omnium som säljer system för sop- och avfallshantering, källsortering och återvinning visade upp sina lösningar och produkter i sin mässmonter.
– Många besökare ville diskutera bottentömmande lösningar, berättar Richard Pålsson på Plastic Omnium.
Efter flera snörika vintrar i Mälardalen får kärllösningen ur arbetsmiljöpunkt nu ett frostigt mottagande och att hitta andra lösningar än säck och kärl är ofta akut.
Andra frågor som engagerade många var insamling av matavfall och luftning, avvattning, lukt, nedgrävning, nedkylning, rötning och kompostering. En hel del problem som Plastic Omnium kunde vara med att lösa och även några de var med och diskuterade framtida lösningar för.
– Vi på Plastic Omnium vill självklart fortsätta att utveckla våra lösningar för framtiden, säger Anna Grill-Biewer.
Förutom att visa lösningar och produkter så hade även Plastic Omnium anordnat en pusseltävling där besökare fick lägga ett kvadratmeter stort återvinningspussel på kortast möjligast tid. Många var med och tävlade och bästa tiden för att lägga de 36 bitarna rätt blev slutligen på 2 minuter och 19 sekunder.
– Det vart en riktigt lyckad utställning, konstaterar Pär Ramberg på Plastic Omnium. Det är alltid lika trevligt att få träffa både nya och gamla kunder.
Fakta:
Plastic Omnium säljer produkter och lösningar för renhållning, sophantering och källsortering främst till kommuner, renhållningsbolag och -entreprenörer, såväl privata som kommunala. Plastic Omnium tillhandahåller även lösningar för Identifiering, Service och Underhåll.
Plastic Omnium AB är ett helägt dotterbolag till franska Plastic Omnium Environment SA, Europaledande företag inom området, och ansvarar för koncernens marknader i Norden
(Sverige, Finland, Norge, Danmark och Island). I gruppen ingår sedan oktober 2007 även SULO Umwelttechnic, vilket gör Plastic Omnium till Europas ledande tillverkare av avfallsbehållare i plast med en årlig tillverkningskapacitet på mer än 5 miljoner behållare.
För mer information se:
www.plasticomnium.se
(12) Satsning på matavfallsutsortering i Västra Götaland
Västra Götaland
Bara drygt hälften av kommunerna i Västra Götaland samlar idag in matavfall för rötning till biogas. Biogas Väst kommer under det kommande året att arbeta för att fler kommuner ska sortera ut sitt matavfall för biogasproduktion.
”Mat som slängs från hushåll och storkök är en bra råvara för produktion av biogas, men idag skickas istället en stor del till förbränning”, säger Hanna Jönsson, processledare för Biogas Väst.
Vill man nå målet att ersätta fossila bränslen med biogas är en ökad insamling av matavfall nödvändig
Västra Götalandsregionen var en av uppdragsgivarna till en utredning som visar att bara 22 % av det organiska hushållsavfallet samlas in idag. En bra bit från det nationella målet på 35 %, här finns alltså en möjlighet till ytterligare substrat för biogasproduktion.
”Ska vi kunna få fram tillräckligt mycket biogas som klimatsmart bränsle till våra fordon i framtiden, måste vi ta tillvara de outnyttjade råvaruresurserna som finns idag”, fortsätter Hanna.
Satsningen under 2012 kommer förutom utredning av situationen beträffande utsortering av matavfall i Västra Götaland också att innerfatta spridning av goda exempel från de kommuner som kommit långt. Finansieringen står Västra Götalandsregionen och Jordbruksverket för.
Målsättningen är att minst 35 kommuner i Västra Götaland ska utvinna biogas från avfall och avlopp vid utgången av 2012.
Fakta:
Varje person genererar per år mellan 92-128 kg hushållsavfall inklusive matavfall, restaurang, storkök och handel. Uppdelat på kategorier genererar handeln 22 % och resterande mängd, det vill säga 78 %, kommer från privata hushåll, restauranger och storkök.
Det finns därmed en stor potential att samla in mer matavfall från både hushållen och handeln. Vid behandling av organiskt hushållsavfall, slakteriavfall och flytgödsel är rötning den mest fördelaktiga behandlingsmetoden energimässigt och räknat i CO2-utsläpp.
Källa: Hällekis-Kuriren
Tel: 0510-54 00 22
Hemsida: www.hallekis.com
